Projekt ViS

Verksamhetsintegrerat lärande

Projektet Verksamhetsintegrerat lärande startade upp i september 2022 med representanter från Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Hälsohögskolan, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Västra Götalandsregionen och Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.  Syftet är att verka för möjligheterna att samverka inom utbildning i regionen.

Verksamhetsintegrerat lärande består av fyra samverkansgrupper:

• Reflektion
• Utbildningsmoduler
• Simulering
• Utvärdering av VFU

Projektledare

Viktoria Sjöstedt, utbildningsledare, Kansliet för Akademiska Vårdutbildningar/Utbildningsenhet FoUU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. viktoria.sjostedt@vgregion.se, tel: 0700 825738

Från hösten 2023 har sjuksköterskeutbildningar gjorts om för att motsvara EU-direktiv som fastslår att utbildningen ska bestå av minst 50 % klinisk utbildning. Detta påverkar utbildningen på många sätt, bland annat genom brist på kliniska placeringar och handledarutbildade sjuksköterskor. Nyutbildade sjuksköterskor behöver förberedas för yrkets utmaningar, varför handledning av studenter kräver mångfacetterad kompetens. Arbetsberedskap avser i vilken utsträckning nyutexaminerade sjuksköterskor besitter nödvändiga egenskaper och kompetenser. Kunskaper och färdigheter inom yrket är betydelsefulla för arbetstillfredsställelse och framtida självförtroende. Nyutexaminerade sjuksköterskor med ett kritiskt etiskt förhållningssätt och förmåga att reflektera har visat sig ha god arbetsberedskap och vilja att stanna kvar i yrket.

Syfte

Det övergripande syftet är att beskriva hur strukturella förändringar som ökad andel klinisk utbildning och av dem föranledda förändrade didaktiska arbetsformer, påverkar sjuksköterskestudenters lärande och arbetsberedskap.

Frågeställningar

1. Vilka förändringar har genomförts i sjuksköterskeprogrammets utbildningsplaner med anledning av EU:s krav om 50% klinisk utbildning och andra strukturella förändringar i vården?
2. Hur har utökningen av klinisk utbildning påverkat den teoretiska undervisningens andel och innehåll?
3. Hur beskrivs didaktiska arbetsformer så som reflektion för sammanflätning av teoretisk och klinisk/praktisk kunskap till professionskunskap?
4. Hur säkerställs den teoretiska/akademiska delen i den förändrade sjuksköterskeutbildningen?
5. Hur har lärosätena resonerat i de prioriteringar/val som gjorts?
6. Hur sker teorianknytning under klinisk utbildning?
7. Hur skapas rum för reflektion i den kliniska utbildningen och vid lärosäten?
8. Hur erfar sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sin reflektionsförmåga och arbetsberedskap?

Metod 

Studien har en induktiv ansats och består av en kartläggning av utbildningsplaner genom kvantitativ och kvalitativ dokumentanalys samt kvalitativa intervjustudier. Urvalet inkluderar utbildningsplaner från samtliga 25 lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning i Sverige, både före och efter förändringen 2023-2024. Intervjuer genomförs med programansvariga eller ansvariga för förändringsarbetet, studenter, nyexaminerade sjuksköterskor, lärare och handledare. Datainsamling av utbildningsplaner sker via lärosätenas hemsidor och mejlkontakt. Rekrytering av programansvariga sker genom Svensk sjuksköterskeförenings nätverksträff och e-post. Studenter, nyexaminerade sjuksköterskor, lärare och handledare rekryteras genom strategiskt urval på nationell nivå. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförs utifrån en intervjuguide anpassad efter målgruppen. Dokumentanalysen använder ett kodschema baserat på studiens frågeställningar och analyseras med deskriptiv statistik och manifest innehållsanalys. Intervjuerna analyseras senare med tematisk analys eller annan kvalitativ analysmetod.

Betydelse 

Att sjuksköterskor besitter arbetsberedskap har betydelse för att säkra tillgången till vården. Det särskilda intresset som studien har på reflektion som stöd för livslångt lärande har betydelse för arbetsformer vid lärosätet såväl som i det gemensamma ansvaret under verksamhetsförlagd utbildning och för det fortsatta lärandet i yrkeslivet.

Hållbart arbetsliv 

Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart studie- och arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete 

Syftet är att utforska hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart studie- och arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete under och efter professionsutbildningar som ges på lärosätena inom VIS-samarbetet (Högskolan i Halmstad, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Jönköpings universitet)

Sammanfattning

Ett hållbart arbetsliv är en utmaning inom s.k. kontaktyrken inom hälsa, vård och omsorg. Sjukfrånvaron har fördubblats sedan 2009 och många slutar sitt arbete inom de tre första yrkesåren. Hälsa i arbetslivet har intresse för människors förmågor och resurser till att må bra och uppleva balans mellan fritid och arbetsliv, ett salutogent perspektiv, och är viktigt för ett hållbart arbetsliv. Hållbart arbetsliv utifrån ett salutogent perspektiv är exempelvis hälsofaktorer som autonomi, reflekterande förmåga, fördomsfrihet, begriplighet, harmoni, flexibilitet, ansvar, uppmuntran, samverkan och socialt klimat. Hälsa i arbetslivet grundläggs under grundutbildningen där varje lärosäte ansvarar för kvalitetsutvecklingen. För att ge underlag till att stärka kvaliteten avseende hälsofaktorer i utbildningar är syftet att under och efter medellång högre utbildning utforska hälsofrämjande faktorer av betydelse för hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete. Projektet genomförs inom ramen för ”Vårdforskning i Samverkan” (ViS) där samtliga studenter (totalt ca 2200 studenter) som år 2018 gick sin första termin på någon av professionsutbildningarna på ett lärosäte inom VIS tillfrågades om deltagande: Arbetsterapeut, Biomedicinsk analytiker, Fysioterapeut, Röntgensjuksköterska, Sjuksköterska, Tandhygienist samt Socionom. Studien är longitudinell där deltagarna besvarar en webbenkät med frågor om hälsa, personella resurser och hälsobeteenden vid tre tillfällen under utbildningstiden samt ett och tre år efter examen.

Övergripande syfte 

Syftet med studien är att utifrån ett salutogent perspektiv att under och efter högre medellång vårdutbildning utforska hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart studie- och arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete.

Betydelse 

Målsättning med projektet är att ge underlag för att stärka förutsättning för ett framtida hållbart arbetsliv redan under utbildningen. Resultatet förväntas kunna bidra till att predicera möjliga salutogena faktorer under studietiden av betydelse för ett framtida hållbart arbetsliv och kartlägga eventuell utveckling av salutogena faktorer och processer över tid. Vidare förväntas resultatet generar kunskaper som kan stimulera till implementering och utvecklandet av salutogena faktorer och processer under utbildningstiden som kan ha betydelse för ett framtida hållbart arbetsliv.

Projektperiod

2016-ff

Projektledare:

Ingrid Larsson, Fil. dr i hälsa och vårdvetenskap, Professor i hälsa och livsstil, Högskolan i Halmstad

Anna Johnsen, Fil. Dr i hälsa och vårdvetenskap, Jönköping University

Projektgrupp

• Ingrid Larsson, PhD, Professor i hälsa och livsstil, Högskolan i Halmstad
• Elin Sira, PhD, Högskolan i Halmstad,
• Anna Johnsen, PhD, Jönköpings universitet,
• Aimee Ekman, PhD, Jönköpings universitet
• Margareta Larsson, PhD, Docent i omvårdnad, Högskolan i Skövde,
• Jenny Hallgren, PhD, bitr. Professor i omvårdnad, Högskolan i Skövde,
• Lena Hedén, PhD, Professor  i vårdvetenskap, Högskolan i Borås,
• Annelie Sundler, PhD, Professor i vårdvetenskap, Högskolan i Borås
• Sandra Pennbrant, PhD, Professor i vårdvetenskap, Högskolan i Väst
• Håkan Nunstedt, PhD, Docent i vårdvetenskap, Högskolan i Väst
• Isabelle Andersson Hammar, PhD, Docent i arbetsterapi, Göteborgs universitet,  
• Qarin Lood, Docent i arbetsterapi, Göteborgs universitet,

Länkar till publicerade artiklar

Lindmark, U., Ahlstrand, I., Ekman, A., Berg, L., Heden, L., Kallstrand, J., Larsson, M., Nunstedt, H., Oxelmark, L., Pennsbrant, S., Sundler, A., Larsson I. Impact within the Swedish framework for "Health Research in Collaboration. (2020). Health-promoting factors in higher education for a sustainable working life - protocol for a multicenter longitudinal study. BMC Public Health, 20(1), 233. doi:10.1186/s12889-020-8181-3

Health-promoting factors among students in higher education within health care and social work: a cross-sectional analysis of baseline data in a multicentre longitudinal study

Projekt Wellness och KASAM – två sidor av samma mynt? En begreppsanalys inom hälso- och sjukvård

Vad betyder Wellness? Detsamma som känsla av sammanhang? Hälsa? Välbefinnande? Livskvalitet och tillfredsställelse med livet? Det är svårt att definiera begreppet Wellness. Betydelsen av begreppet är oklart, olika forskare definierar Wellness på olika sätt. Det finns dock en samstämmighet i att wellness som begrepp är multidimensionellt med olika dimensioner: emotionell, intellektuell, spirituell, fysisk, social, yrkes- och miljörelaterad (Hettler, 1984). Wellness anses lägga fokus på en positiv hälsoutveckling med inriktning på styrkor och förmågor i ett kontinuum. Det finns stora likheter mellan KASAM-begreppet och Wellness (Antonovsky, 1987; Levenstein, 1994; Eriksson, 2007; Mittelmark et al., 2016). Är det kanske så att Wellness och KASAM är två sidor av samma mynt? Spelar det någon roll  vilka ord man använder för att beskriva Wellness? Att klargöra innehållet i olika begrepp är ett viktigt steg i att utveckla teorier och metoder. Det är inte en slutpunkt, utan ett kritiskt steg i en process att utveckla ny kunskap för en disciplin (Rodgers, 1989; 2000).

Syfte

Projektet syftar till att klargöra innebörden av begreppet wellness inom hälso- och sjukvården utifrån Rodger’s metod för begreppsanalys.

Projektledare

Monica Eriksson, Docent Institutionen för hälsovetenskap, Centrum för Salutogenes, Högskolan Väst. monica.eriksson@hv.se tel. 0520 223861 

Ingela Lundgren, professor, Göteborgs universitet
Anette Ekström, professor, Högskolan Väst
Stina Thorstensson, Docent, Högskolan i Skövde
Henrika Jormfeldt, Professor, Högskolan i Halmstad
Susann Arvidsson, PhD, Högskolan i Halmstad
Ulrica Åström, Adjunkt, Högskolan i Halmstad
Åsa Roxberg, Professor, Högskolan Väst

Länkar till publicerade artiklar

Meaning of wellness in caring science based on Rodgers's evolutionary concept

Publicerad i: 
Scandinavian Journal of Caring Sciences (2023)

Nätverk kring Kliniskt träningscentrum samt initiering av forskningsprojekt

Initiativ till samverkan om KTCs verksamhet vid respektive lärosäte togs vid workshopen vid Jönköping University 2016. Samtliga parter enades om att delta aktivt i befintligt nätverk för KTCs miljöer. Samverkan är relevant för lärosätena för utbyte av kompetens och utveckling och vid flera av ViS parterna sker just nu en utveckling av KTCs miljöer. Inom ViS pågår ett forskningssamarbete om reliabilitet och validitet av befintliga bedömningsinstrument som används vid examinationer förlagda till kursmoment i KTCs verksamhet. 

Lärande och äldre människor i hemmet

Övergripande syftet är att utveckla och implementera hållbart digitalt proaktivt stödsystem för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med demenssjukdom och deras samboende i hemmet. Delsyften är att: 1) Identifiera utmaningar och beskriva risker för våld i nära relationer; 2) Utveckla och implementera digitaliserad intervention ”KRAFT-givande samtal” för personer med demenssjukdom och deras samboende: och 3) utvärdera interventionen och dess effekter.

Forskningen sker i samarbete mellan Högskolan i Borås (Karin Josefsson), Högskolan i Halmstad (Kristina Ziegert, Staffan Karlsson) och Högskolan i Skövde (Mia Berglund, Catharina Gillsjö, Rune Svanström) samt Northeastern University i USA.

Kontaktpersoner: Karin Josefsson, docent, universitetslektor, leg sjuksköterska karin.josefsson@hb.se