Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Beslutsfattande i rättsliga sammanhang

Brottmålsprocessen kan ses som en sammanlänkad kedja av beslut. Denna kedja inleds med polisutredarens första bedömningar av observationer på brottsplatsen och avslutas med domarens och nämndemännens avgörande i domstolen. Utfallet av en brottmålsprocess är alltså resultatet av de slutsatser och bedömningar som gjorts av flera enskilda beslutsfattare, och en förståelse för människors beslutsfattande är därför centralt för att kunna förklara och förbättra rättsväsendet. Traditionellt har området dominerats av forskning kring lekmäns (d.v.s. nämndemän och jurymedlemmars) beslutsfattande. Detta är något vår forskning har utvidgat genom att studera professionella utredares beslutsfattande, hur känslor påverkar rättsliga bedömningar, och hur bevisvärdering påverkas av modern teknik som används i domstolen.

Forskningsspår

1. Känslor och rättsliga bedömningar

Rättspraktiker konfronteras ofta med starkt känsloladdad information (t.ex. obehagliga bildbevis, känslomässiga vittnesmål). Enligt lagtexten ska subjektiva reaktioner inte inverka på bedömningarna, men psykologisk forskning har visat att känslor har ett starkt inflytande på mänskligt beslutsfattande oavsett kontext. Inom detta spår studerar vi hur känslor påverkar, och används som grund för, bedömningar av trovärdighet och tillförlitlighet inom rättsväsendet.

2. Utredares beslutsfattande

Vi studerar hur brottsutredare tolkar och drar slutsatser från utredningsfynd, hur de söker efter bevis och hur de fattar beslut om utredningens inriktning. Dessutom studerar vi hur dessa processer hos enskilda utredaren påverkas av inre (t.ex. känslor, motivation) och yttre (t.ex. tidspress, arbetskultur)faktorer.

3. Psykologiska aspekter av bevisvärdering

Nyligen genomförda rättsliga reformer har inneburit en mer liberal hållning till användandet av modern teknik (t.ex. datasimulationer, videoinspelningar) i domstolen. De psykologiska konsekvenserna av modern domstolsteknik är dock fortfarande outredda. Vår forskning innefattar hur olika presentationsmedia (t.ex. video, live, videokonferens) påverkar beslutsfattares uppfattningar av vittnens, målsägandes och tilltalades utsagor.

Viktiga forskningsresultat

Inom detta tema studerar vi hur beslut fattas och bedömningar görs under rättskedjans samtliga faser, från brottsutredning till domstol. Vi har hittills publicerat ett trettiotal vetenskapliga arbeten på temat och har etablerat samarbete med forskare i Storbritannien, Tyskland, Norge, Finland, USA och Australien.

Ett av spåren inom temat rör brottsutredares beslutsfattande. Genom experiment och intervjustudier har vi funnit att brottsutredare tenderar att tolka bevismaterial på olika sätt beroende på vilken hypotes han/hon ställt upp i utredningens början. Säg till exempel att en utredare redan i ett tidigt skede har en hypotes om att en viss person är skyldig till det brott som utreds. Vår forskning visar att i ett sådant läge tenderar utredare att ”låsa sig” vid hypotesen istället för att se andra alternativa förklaringar. Detta innebär t.ex. att de värderar bevis utifrån hur väl de bekräftar/motsäger hypotesen, snarare än att låta dem ligga till grund för nya hypoteser (och alternativa gärningspersoner) allt eftersom utredningen fortskrider. De tenderar också att göra en mer kritisk granskning av information (t.ex. ett vittnesmål) som talar emot utredarens hypotes än av information som ger stöd för hypotesen. Utredare påverkas även starkt av tidspress, krav på effektivitet, och känslomässigt material. Dessa aspekter i utredarens arbetsmiljö ökar också risken för denna ensidiga hypotesprövning.

Ett andra spår inom temat rör hur olika presentationsmedia och inspelningsformat påverkar beslutsfattares uppfattningar av vittnens, målsägandes och tilltalades utsagor. Denna forskning har påvisat flera systematiska fynd av stor relevans för rättsväsendet. Vi har funnit att vuxna och barn som vittnar ger ett mer positivt och trovärdigt intryck om detta vittnesmål framförs live jämfört med på video. Barn som vittnar upplever dock själva mindre obehag och stress i samband med vittnesmålet då de vittnar på video jämfört med live. Forskningen visar också att kamerans avstånd och perspektiv påverkar bedömning av trovärdighet. Ett längre avstånd (jämfört med en närbild) ger ett positivt och naturligt intryck av den som vittnar och om kameran är riktad endast mot den som vittnar tenderar bedömare att tro mer på det vittnet säger jämfört med om kameran tar ett annat perspektiv.

Ett tredje spår handlar om hur beslutsfattarens känslor påverkar olika typer av rättsliga bedömningar. Även om forskningen kring detta område ännu befinner sig i ett tidigt stadium har den redan genererat ett par uppmärksammade fynd. Bedömningar av uppsåt och avsiktlighet påverkas av det känslotillstånd som bedömaren för tillfället befinner sig i. Arga bedömare tenderar att se en förövares beteende som mer avsiktlig än neutrala och ledsna bedömare, och de är också mer villiga att straffa förövaren. Även bedömningar av vittnens och misstänktas trovärdighet baseras till viss del på bedömarens egna känslor i samband med bedömningen. Till exempel har vi funnit att bedömare som hyser medkänsla för den som vittnar tenderar att tro på honom/henne i högre utsträckning.

Vår forskning kring beslutsfattande har fått praktiskt genomslag genom att den förmedlas i samband med vidareutbildningar för svenska polisutredare, åklagare och domare. I Norge har våra forskningsfynd införlivats som stående inslag i grundutbildningen till polis. Vår forskning har dessutom fått stor uppmärksamhet i rikstäckande dagspress, TV och radio.

  • Ask, K., & Pina, A. (2011). On being angry and punitive: How anger alters perception of criminal intent. Social Psychological and Personality Science, 2, 494-499.
  • Ask, K. & Granhag, P.A. (2007). Hot cognition in investigative judgments: The differential impact of anger and sadness. Law and Human Behavior, 31, 537–551.
  • Ask, K., Granhag, P. A., & Rebelius, A. (in press). Investigators under influence: How social norms activate goal-directed processing of criminal evidence. Applied Cognitive Psychology.
  • Ask, K., Rebelius, A, & Granhag, P. A. (2008). The 'elasticity' of criminal evidence: A moderator of investigator bias. Applied Cognitive Psychology, 22, 1245-1259.
  • Landström, S. & Granhag, P.A. (2010). In-court vs. Out-of-court testimonies: Children's experiences and adult's assessment. Applied Cognitive Psychology, 24, 941-955.
  • Landström, S., Granhag, P.A., & Hartwig, M. (2005). Witnesses appearing live vs. on video: How presentation format affect observers’ perception, assessment and memory. Applied Cognitive Psychology, 19, 913-933.