Göteborgs universitet
Bild
Doktorshattar
Foto: Göran Olofsson
Länkstig

Hedersdoktor 2023

Anders Larsson

Anders Larsson, 1:e bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek

Larsson har som ansvarig för handskriftsavdelningens samlingar med enastående urskillning och energi sett till att unika material samlats in för att kunna bevaras och tillgängliggöras för forskningen. Larsson har inte bara byggt upp stora och värdefulla resurser och stöttat/stimulerat forskning kring dem, han äger också remarkabla kunskaper om materialen, vilket bland annat framgår av den mängd presentationer och analyser av bibliotekets bestånd han publicerat för bredare kretsar. Larsson har byggt upp samlingarna med ett engagemang långt utanför vad som kunde förväntas i uppdraget.

Hedersdoktorer 2022

Marie-Louise Bech Nosch

Marie-Louise Bech Nosch, professor vid Saxo-institutt, Köpenhamns universitet

Bech Nosch har i sin forskning med utgångspunkt i studier om textilproduktion i bronsålderns Grekland tydligt visat historiska textiliers betydelse och potential för att nå ny kunskap om det förflutna. Hon har initierat och under flera år framgångsrikt lett Centre for Textile Research, Köpenhamns universitet - sedan starten 2005 en kreativ mötesplats för såväl internationellt etablerade som yngre forskare som här erbjuds möjlighet att arbeta i en miljö präglad av hög tvärvetenskaplig kompetens och i en anda av samverkan.

Johanna Frändén

Johanna Frändéns, journalist

Frändéns nyfikenhet och aldrig sinande längtan efter bildning är inspirerande. Lika obehindrat som hon rör sig mellan olika länder, kulturer och språkområden, lika elegant växlar hon mellan det korta slagfärdiga formatet och det längre analyserande. Tryggt rotad i en litterär tradition drar hon paralleller mellan Strindberg och Zlatan och hennes referenser ger texterna en folkbildande karaktär. Med stilistisk skärpa tar hon sig an såväl kulturella och sportsliga klacksparkar som vår tids stora ödesfrågor. Från sin europeiska horisont ger hon också ett uppfriskande klarsynt perspektiv på den svenska samhällsdebatten.
Genom sin karriär har hon visat hur språket är en nyckel för att kunna iaktta, förstå och sätta sin omgivning i ett sammanhang.

Hedersdoktor 2021

Pär Connelid

Pär Connelid har gjort en beaktansvärd forskningsinsats inom det humanistiska området utan att ha en anställning vid universitetet. Connelids engagemang i kulturmiljövården i Västsverige sträcker sig från vetenskaplig forskning till det dagliga arbetet med inventering av fornlämningar. Även om Connelid är odisputerad har han gjort banbrytande insatser inom forskningen kring den senmedeltida ödeläggelsen och bebyggelsestrukturen under 1400- och 1500-talen. Han undervisar på universitetet, gör kulturmiljöutredningar, håller föredrag, skriver, guidar och arbetar inom uppdragsarkeologin. Som folkbildare äger Connelid gåvan att berätta enkelt och klart om invecklade saker. Connelid har bidragit till att överbrygga klyftan mellan akademin och allmänheten på samma gång som han vetenskapligt förnyat och fördjupat vår kunskap om historien i landskapet. 

Hedersdoktorer 2020

Anna Svensson

Svenssons mångåriga arbete med och engagemang för Iberoamerikanska biblioteket har betytt mycket för att samlingen kunnat räddas kvar. Anna Svensson har under 25 år med lyhördhet, kunskap och kompetens skött och förnyat den Iberoamerikanska samlingen till forskares och studenters gagn. Hon har ansvarat för undervisning och stöttat forskare och studenter i informationssökning, referenshantering och publiceringsstrategier, samt varit drivande i tillgängliggörandet av forskning i utställningar och publika evenemang liksom inom olika forskningsprojekt. Hon har genom forskning och dokumentation synliggjort personer som på olika sätt varit aktiva inom det spanska och latinamerikanska området .

Kristinn Jóhannesson

Jóhannesson har sedan 1970-talet utfört en obruten insats som kulturförmedlare mellan Island och Sverige. Hans djupa engagemang för såväl isländsk som svensk kultur har närt ett mångfacetterat och levande gemensamt fält av litteratur, musik och vetenskap. Som lärare och kulturförmedlare har Jóhannesson främjat det bästa av den klassiska nordistiken och den samnordiska kulturen. Krönet på hans gärning, hans bidrag till översättningen av Islänningasagorna i fem band, är resultatet av en kulturell naturkraft, fast förankrad i den gemensamma skandinaviska kulturen.

Hedersdoktorer 2019

Claes Eriksson

Claes Eriksson regissör, manusförfattar, kompositör och skådespelar

Eriksson har i en lång rad revyer, scenföreställningar, långfilmer samt radio- och tv-program odlat en underhållning, ofta fast förankrad i västsvenska miljöer, som kombinerar en bred publik genklang med en mångbottnad och underfundig samhällssatir. Eriksson representerar något unikt i teatersverige. I sin verksamhet har Eriksson verkat för en underhållning som avbildar vardagens enkelhet på ett poetiskt, vemodigt och samtidigt skrattretande sätt. Dagsaktuella orättvisor har med en säregen spelstil brutits ner till enkla och träffande reflektioner. I en virtuos lek med ord och toner lyckas han på samma gång såväl roa som kritisera dryghet och maktmissbruk i olika former. Han har därmed vidarefört och förnyat svenska revytraditioner i en gärning som inrymmer både en stundom drastisk slagfärdighet och ett lågmält men oförtrutet förespråkande av humanistiska värden.

Martin Bagge

Martin Bagge har under närmare fyra decennier utfört en unik kulturgärning, då han med scenisk finess har förenat rollerna som folkbildande underhållare och vishistoriker. Hans verksamhet består av ett stort antal scenframträdanden, kompositioner, inspelningar samt musikarkeologiska utforskningar. Bagges insatser inte minst för den svenska visan är ovärderliga, både ur inom- och utomakademiskt perspektiv. Genom sina gedigna kunskaper i 1600- och 1700-talens svenska lyrik och nordiska vistradition har Bagge utvecklat kontakter med forskare på flera institutioner inom Humanistiska fakulteten och har tillsammans med dessa utforskat bland andra Lars Wivallius, Carl Michael Bellman, Thomas Thorild och Evert Taube.

Hedersdoktorer 2018

Charles Burnett

Charles Burnett, professor i islams inflytande i Europa genom historien vid The Warburg Institute, University of London

Burnett är en internationellt ledande forskare med en osedvanligt bred profil inom klassisk filologi, filosofi- och vetenskapshistoria. Hans forskning är särskilt inriktad på medeltidens idéutveckling och i synnerhet på överföringen av vetenskaps- och filosofihistoriskt relevanta texter från det arabiskspråkiga området till det latinspråkiga Västeuropa.

Johnny Hagberg (Teologie hedersdoktor)

Johnny Hagberg, kyrkoherde emeritus

Hagberg har under många års tid i egenskap av ordförande för Föreningen för Västgötalitteratur och som ordförande i Skara stiftshistoriska sällskap ansvarat för utgivning av vetenskapliga antologier, monografier och urkunder vilka genom att bidra till förståelsen av Västergötlands och Skarastiftets äldre kultur- och kyrkohistoria givit mycket värdefulla bidrag till svensk och västsvensk humanistisk forskning.

Hedersdoktor 2017

Anna Bikont

Anna Bikont, journalist och författare från Polen

I boken Vi från Jedwabne visar Anna Bikont hur historisk forskning kan bli en grund för att i litterär och dokumentär form gestalta och ge en spegelbild av vår samtid.

Hedersdoktor 2016

Hubert Cuyckens

Hubert Cuyckens, professor i engelsk lingvistik vid universitetet i Leuven, Belgien

Cuyckens är en internationellt känd forskare inom områdena kognitiv lingvistik – en gren inom språkvetenskapen som ser språk som en integrerad del av människans kognitiva förmåga − och historisk lingvistik. Han intresserar sig även för grammatikalisering, den språkförändringprocess som skapar nya grammatiska ord (prepositioner, konjunktion) eller böjningselement (verbböjning).

Hedersdoktorer 2015

Ulrika Knutson

Ulrika Knutson, journalist och författare

Knutson har under flera decennier fungerat som en ovärderlig länk mellan humaniora och det övriga samhället främst genom sina böcker och alla föreläsningar, artiklar samt radio- och tvinslag. Hon har varit en flitig gäst på Göteborgs universitetsbibliotek och databasen KVINNSAM där hon fann material till den mycket uppmärksammade boken Kvinnor på gränsen till genombrott. Om Fogelstadkvinnorna (2004).

Emily Hemelrijk

Emily Hemelrijk professor i antikens historia vid universitetet i Amsterdam

Hemelrijk har bland annat kartlagt kvinnors offentliga liv i den romerska världen och forskat om utbildade kvinnor inom den romerska eliten. Hon kombinerar på ett nydanande sätt litterära och materiella källor. Hennes senaste bok heter Hidden Lives, Public Personae: Women and Civic Life in the Roman West.

Hedersdoktorer 2014

Cecilia Uddén

Cecilia Uddén, Sveriges Radios utrikeskorrespondent

Uddén har med sina reportage från Mellanöstern lyckats förmedla en förståelse för andra människors liv och verklighet, både i deras utsatthet och desperation, men också i deras glädje och lycka. Hon har en vidunderlig förmåga att få lyssnaren att känna sig närvarande och delaktig i den vardag hon skildrar i sina reportage – en delaktighet som skapar en större förståelse för de människor och kulturer som är föremål för hennes skildringar i sann humanistisk anda.

Michael Rowlands

Michael Rowlands, professor emeritus i antropologi och arkeologi vid University College London

Rowlands har spelat en betydelsefull roll för utvecklingen av styrkeområdet Critical Heritage Studies, som syftar till att stärka och utveckla den tvärvetenskapliga och kritiska kulturarvsforskningen på Göteborgs universitet, i nära samarbete med utomakademiska institutioner och andra lärosäten nationellt och internationellt. Han har integrerat arkeologi, socialantropologi och kulturarv i ett nytt forskningsområde.

Hedersdoktor 2013

Sten Ebbesen

Sten Ebbesen, professor i den aristoteliska traditionen vid Köpenhamns universitet

Ebbesen har sedan mitten av 1990-talet gjort en omfattande och varaktig insats för att stärka forskningen i klassiska språk och filosofihistoria vid Göteborgs universitet. Sten Ebbesen tilldelas Vitterhetsakademiens Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning.

Patrik Hadenius

Patrik Hadenius publicist och kulturpersonlighet

Hadenius har på ett innovativ sätt tagit vara på och bidragit till det stora intresset för språkfrågor bland allmänheten. Som  chefredaktör och ansvarig utgivare för Språktidningen, Forskning och framsteg och Modern Psykologi har han skapat en spännande och attraktiv kanal för spridning av språkvetenskaplig forskning i populär form i Sverige.

Daniel Sjölin

Daniel Sjölin, författare och och programledare

Sjölin har på ett enastående sätt under en lång följd av år skapat och utvecklat kulturprogrammet Babel. Han har lyckats kombinera ett personligt tilltal och stor kunnighet i tv-rutan, och har som engagerande och genuint kunnig litteraturförmedlare och litteraturproducent gjort litteraturen synlig för många människor. Daniel Sjölin har även varit litteraturkritiker i Svenska Dagbladet och BLM och redaktör för tidskriften Lyrikvännen.

Ericka Engelstad

Professor Ericka Engelstad, Universitetet i Tromsø

Engelstad är bland de främsta inom sina områden, i första hand inom utvecklingen och tillämpningen av feministisk teori och genusperspektiv i arkeologin där hon varit en av pionjärerna internationellt. Hon har som gästforskare vid Göteborgs universitet under bidragit till att nyare övergripande teoriutveckling inom feministisk vetenskap och genusperspektiv konkret har kunnat inarbetas i utbildningen på Institutionen för historiska studier. Hennes forskning har genom hennes vistelse vid Göteborgs universitet visat konkreta resultat med ett positivt inflytande på den vidare utvecklingen av det vetenskapliga samtalet.

Hedersdoktorer 2011

Anders Björnsson

Anders Björnsson, humanistisk och historisk inriktad kultur- och samhällsdebattör

Bjömsson har i många sammanhang på ett förtjänstfullt och engagerat sätt påvisat historievetenskapens relevans i samhället genom sin omfattande och vittfamnande vetenskapsjournalistik (Vetenskapsradion, SvD, utgivare av Dagens Forskning samt Baltic Worlds) samt ett historiskt, författarskap. Vid sidan av sin övriga gärning är han en känd flitig samhällsdebattör i radikal anda. Han är även verksam som översättare.

Hedersdoktorer 2010

Herbert Hochberg

Herbert Hochberg är född 1929 och disputerade 1954 vid University of Iowa för den kände amerikanske filosofen Gustav Bergmann. Han blev Guggenheim Fellow 1962 och 1965 innehade han en Fulbrightprofessur vid Göteborgs universitet. Som specialist på bland annat ontologi och medvetandefilosofi samarbetade han med Ivar Segelberg, då professor i filosofi vid Göteborgs universitet. 1965 påbörjade han det svåra arbetet att översätta Segelbergs viktigaste verk till engelska.

Läsåret 1970–1971 var Hochberg åter gästprofessor vid Göteborgs universitet. Under åren har Hochberg återvänt flera gånger till Göteborg. Bland annat har han, tillsammans med kollegor, arbetat på den översättning av Segelbergs verk som publicerades år 2000 under titeln Three Essays on Ontology and Phenomenology. År 2002 var Hochberg åter fakultetsopponent vid Göteborgs universitet och 2008 deltog han med ett föredrag vid ett symposium om Segelberg som lockade flera nationella och internationella auktoriteter inom området.


Inger Wikström-Haugen

Inger Wikström-Haugen har under fyra decennier byggt upp det som idag är Medicinhistoriska museet i Oterdahlska Huset vid Östra Hamngatan, där Sahlgrenska sjukhuset en gång låg. Efter 20 år i museiförvaltningen övergick museet i Sahlgrenska universitetssjukhusets organisation 1997.

Redan 1968 började Inger Wikström-Haugen dokumentera, katalogisera och systematisera de föremålssamlingar som då förvarades på Sahlgrenska sjukhuset, samt specialisera sig på medicinhistoria inom ekonomisk historia och idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Hon planerade och ledde arbetet med att flytta samlingarna och skapa ett offentligt medicinhistoriskt museum med utställningar, arkiv, bibliotek och magasin, först i Sociala huset, därefter i de nuvarande lokalerna. Hennes nordiska och internationella engagemang har varit betydande och hon har publicerat ett flertal medicinhistoriska arbeten.

Hedersdoktorer 2009

Emma Martinell Gifre

Emma Martinell Gifre, professor i spanska vid Universitat de Barcelona

Gifre forskargärning är mycket bred och omfattar verk inom spansk och katalansk syntax, semantik och fraseologi samt forskning om språk- och kulturkontakter i Amerika och Europa. Hon är en drivkraftig initiativtagare till projekt, som inkluderar forskare från olika europeiska och latinamerikanska universitet. Hon är också engagerad i lärarutbildning och internationella språkmöten.

Anna Lena Ringarp

Anna Lena Ringarp, journalist vid Sveriges Radio

Ringarp var sedan 1998 redaktör och programledare för radioprogrammet Språket,. Allmänhetens stora intresse för språkfrågor hanterar Anna Lena Ringarp på ett kunnigt och ansvarsfullt sätt. Hon gör dels reportage och intervjuer om olika språkliga fenomen i Sverige och utomlands, dels ett återkommande inslag där språkfrågor besvaras utifrån de brev som kommer till programmet. Under årens lopp har många språkforskare vid Göteborgs universitet,
inte minst doktorander och nya doktorer, fått en chans att i Språket presentera sig för en bredare publik. Ringarp har verksamt bidragit till att väcka och underhålla språkintresset i Sverige.

Hedersdoktor 2008

Arne Ruth

Arne Ruth är en kulturpersonlighet som i ord och handling i högsta grad främjat humanistiska värden. Han har varit ordförande i svenska PEN-klubben, styrelseledamot i Article 19 i London samt ledamot i Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter. 1998 erhöll han Torgny Segerstedts frihetspenna. Bland annat har han, tillsammans med Ingemar Karlsson, skrivit den mycket uppmärksammade boken Samhället som teater. Ruth har genom sitt engagemang för utsatta människor och genom sin egen personliga hållning och övertygelse visat stort mod och omutlighet i sin dagliga gärning..