Ett HUM om
En föreläsningsserie som riktar sig till dig som är intresserad av att studera vid Humanistiska fakulteten eller som bara är nyfiken på våra ämnen.
Tidigare evenemang våren 2024
Humor och samhällskritik i svenska feministiska tecknade serier
9 mars, Kulturhuset Bergsjön
Häng med på en exposé över svenska tecknade serier från 1970-talet till idag och se hur svenska serietecknare för fram samhällskritik om arbetslivet, kroppsideal, relationer och politik. Feministiska tecknade serier kommenterar samtiden på många olika sätt. Serierna kan vara roliga, ironiska, vassa, vemodiga och uttrycka vrede. En serie kan se ut nästan hur som helst – till och med broderas.
Välkommen til en öppen föreläsning med Anna Nordenstam, litteraturvetare på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.
Språken i krigets Ukraina
22 februari, Stadsbiblioteket
Rysslands krig mot Ukraina har pågått sedan 2014. Den senaste, än mer våldsamma fasen av kriget inleddes för nästan exakt två år sedan.
Kriget påverkar varje fiber i samhällets väv: älskade rycks bort, familjer krossas och barn blir föräldralösa. Ukrainas kulturarv läggs i ruiner och jordbruksmark förorenas av landminor och kemikalier.
Men kriget har också en stark inverkan på sådant som inte syns utåt, inte minst människors språk. Tidigare hade ungefär en tredjedel av ukrainarna ryska som modersmål och mer än hälften av landets invånare var tvåspråkiga. De senaste två årens katastrof har i grunden förändrat situationen. Många har valt att helt överge ryskan till förmån för ukrainskan.
I den här föreläsningen ger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk, både en historisk och aktuell genomgång av språksituationen i Ukraina.
Ridsport – på hästarnas och de ungas bekostnad?
20 februari, Stadsbiblioteket
Vi har under något decennium kunnat se en intressant utveckling när det gäller ridsporten. Från att ha varit marginaliserad och förminskad på sportsidorna har den idag en självklar plats och de främsta utövarna ges både medieutrymme och stora utmärkelser. Samtidigt har också andra sidor av ridsporten blivit alltmer synliga – sidor som inte enbart handlar om mästerskap, medaljer och champagne.
Föreläsningen syftar till att visa hur både hästar och ridsport kan vara ämnen för filosofisk forskning. Den föreslår sätt att förstå hur drag av tystnadskultur och våldskultur samverkar på ett sätt som drabbar några hårdare än andra – nämligen de som bär upp ridsporten, oavsett om de går på två eller fyra ben.
Petra Andersson är forskare i praktisk filosofi vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Hennes forskning berör djuretik med främst hästar som tillämpningsområde, alltid med minst en genusaspekt någonstans i materialet.
Ateismens historia
24 januari, Världskulturmuseet
Vad hände med synen på samhälle och individ, död och liv, när Gud plockades bort ur ekvationen? Kring sekelskiftet 1900 kunde man i Sverige hamna i fängelse om man förnekade Gud. Mindre än ett sekel senare hade Sverige en stark sekulär norm och det var då knappast kontroversiellt att inte tro på Gud. Under den här tiden trädde en mängd personer fram offentligt för att på olika vis kritisera kristendomen och förespråka ateismen. Vad ville de? Hur argumenterade de?
Denna föreläsning gör några nedslag i ett pågående forskningsprojekt om ateismens svenska idéhistoria.
Anton Jansson är docent i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Hans forskning berör på olika vis sekularisering och kristendom i det moderna samhället.
Hösten 2023
Frigga, Judith och Nelly: tre kvinnor i 1900-talets Göteborg
5 december, Kulturhuset Bergsjön
Vad gjorde kvinnorna när männen skrev historia? Ofta är kvinnors insatser osynliga i historieskrivningen, men inte i historien. I den här föreläsningen möter vi tre Göteborgskvinnor som alla var med och formade staden till vad den är i dag. Frigga Carlberg var aktiv i rösträttsrörelsen och verksam som socialarbetare vid sekelskiftet 1900. Hon var engagerad i de utsattas villkor och försökte göra något åt problemen i en tid då myndigheterna sviktade. Judith Karlander var stadens okrönta restaurangdrottning på 1920- och 1930-talet. Nelly Thüring, fotograf och socialdemokrat, blev 1921 en av de första kvinnorna att väljas in i riksdagen där hon med slagkraftiga repliker var göteborgarnas röst i maktens centrum.
Föreläsare Maria Sjöberg är professor i historia och hennes forskning kretsar framför allt kring genushistoria under 1500–1600-talet. Hon var projektledare för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon och är en av författarna till boken Hundrade och en Göteborgskvinnor.
Är arabiska ett enda språk?
28 november, Blå Stället, Angered
Vi är vana att tänka oss arabiska som ett enda språk. Vi säger saker som “hon kan arabiska” eller “arabiska är svårt”. Men kanske är det mer rättvisande att se arabiska som en språkgrupp? Här finns nämligen en stor mängd talade dialekter som inte alla är ömsesidigt förståeliga. Samtidigt används parallellt med dessa ytterligare en form av arabiska, standardarabiska. Denna skrivna form skiljer sig stort från alla dialekter. Skrivkunniga arabisktalare använder därför i praktiken två språk för olika funktioner, tal och skrift.
I den här föreläsningen ges en bild av hur de olika formerna av arabiska skiljer sig åt, hur och var de används, och vad allt detta innebär för talare och inlärare av språket.
Andreas Hallberg är docent i arabiska vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet. Han forskar om läsning på arabiska och om standardarabisk grammatik och han undervisar i standardarabiska, syrisk arabiska och arabisk lingvistik. Föreläsningen baseras på hans nya bok ”Om arabiska”.
Vart är Gamlestaden på väg?
19 oktober, Världslitteraturhuset i Gamlestaden
Gamlestaden ska förändras. Enligt planerna ska stadsdelen gå från att vara ett ”problemområde” till att bli en del av ”innerstaden”. Området ska ”lyftas”, bli ”en port mot nordost” och ”en levande blandstad”. Vad menas egentligen med dessa uttryck och varför används de?
Den här föreläsningen sätter Gamlestaden i ett sammanhang som berör språk, det offentliga rummet, demokrati och gentrifiering. Sociologen Catharina Thörn och språkvetaren Johan Järlehed diskuterar Gamlestadens omvandling baserat på deras pågående forskning om stadsdelen.
Att frivilligt följa påhittade regler – en del av spelets regler
18 oktober, Världskulturmuseet, Studion
Gemensamt för alla spel är att de förutsätter regler. Men få av oss ifrågasätter eller reflekterar nog kring bestämmelser som ofta är helt påhittade. Som att utslaget av en tärning påverkar vad som ska hända, att spader ess är ”bättre” än spader kung eller vad du får och inte får göra när du slår en golfboll in i skogen. Med datorspelen är reglerna oftast inprogrammerade. Vad har det inneburit för synen på spelregler?
Den här föreläsningen resonerar utifrån olika digitala och analoga spel och hur förhållandet till regler har följt spelens och spelandets historia.
Mats Björkin är professor i filmvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper. Hans forskning utgår från samspelet mellan olika mediers ekonomiska, tekniska, konstnärliga och kulturella förutsättningar.
Prova på att vara artig på japanska
20 september 2023, Världskulturmuseet, Trappan
Vad ligger egentligen bakom artigheten i det japanska språket? Yuka Gustafsson Okamoto undervisar i japanska vid Humanistiska fakulteten och håller i en föreläsning/workshop i Trappan på Världskulturmuseet. Hon kommer att berätta mer om japanskans system för att vara artig och visa respekt för andra människor – keigo. Kom dit och lär dig mer om hur man konverserar hövligt, uppmärksamt och belevat på japanska!
Yuka Gustafsson Okamoto är universitetsadjunkt i japanska vid Institutionen för språk och litteratur på Göteborgs universitet.
Terrorismens teknik och ting
4 september 2023, Stadsbiblioteket, Trappscenen
Bomber och granater, giljotiner, satelliter, toyota-pickuper och hektografer. Det är några av alla tekniker och ting som terrorister använt sig av förr och nu för att sprida skräck och politiska budskap. Men också stater och civilsamhället har utvecklat nya teknologier för att hantera terrorismen som upplevt hot och verklighet. Den här föreläsningen om terrorismens teknik- och vetenskapshistoria belyser betydelsen av teknik och vetenskap för den moderna terrorismens genombrott under 1800-talet och dess utveckling fram till idag.
Mats Fridlund är docent i idé- och lärdomshistoria vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet där han forskar om terrorismens teknik- och kulturhistoria samt digital humaniora.
Våren 2023
Sanning, lögn och vilseledande i världens språk
9 maj 2023, Stadsbiblioteket, Trappscenen
Går det att jämföra sanning, lögn och vilseledande i olika språk? Ljuger man på samma sätt och signalerar man sanning/fakta på samma sätt i olika språk? Är en lögn beroende av ett uttalandes innehåll, eller finns det andra sätt att identifiera en lögn? Vad är det som skiljer att ljuga från att vilseleda någon? Denna föreläsning berättar om vad som räknas som en lögn på t.ex. mayaspråk och vidgar även perspektivet till att undersöka problem med att jämföra ord för lögn och sanning mellan språk. Metaforer som att ge ett rakt svar, eller att tala med en kluven tunga är ett undersökningsområde som kan ge vissa indikationer på hur vi upplever och tänker kring sanning och lögn på svenska, men även andra typer av relationer mellan ord spelar en viktig roll.
Föreläsare Henrik Bergqvist är språkforskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Hans forskning är inriktad på beskrivningen av urinvånarspråk som talas i Mexiko och Colombia. Under de senaste 20 åren har han gjort fältarbete på lakandonska och kogi.
Fotbollens historiska platser i Göteborg – ett försummat kulturarv
3 april 2023, Stadsbiblioteket, Trappscenen
Det har spelats fotboll i Göteborg sedan slutet av 1800-talet vilket har efterlämnat en rad materiella spår. Trots det stora intresset för fotbollen har detta fysiska kulturarv, bland annat i form av platser där sporten utövades tidigt, försummats av de antikvariska myndigheterna. I den här föreläsningen exemplifieras detta förhållande med platserna Balders Hage, Carlsrofältet och Gårdaplan.
Håkan Karlsson är professor i arkeologi vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet. Centrala teman i hans forskning är bland annat samtidsarkeologi, arkeologins samtida politiska dimensioner och relationen mellan kulturarvsförvaltning och publik.
Hösten 2022
Lagerlöfs läsare – allmänhetens brev till Selma Lagerlöf
15 december, Världslitteraturhuset i Gamlestaden
Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten fram till sin död 1940. Brevsamlingen är unik eftersom den spänner över fem decennier och alla samhällsklasser. Breven berättar om människors vardagsliv och drömmar, om hur de såg på Lagerlöf och på hennes böcker. Tillsammans skapar de en bild av hur det var att leva i Sverige före och i välfärdsstatens början.
Jenny Bergenmar är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Föreläsningen baseras på den nyutkomna boken Lagerlöfs läsare som hon har skrivit tillsammans med Maria Karlsson vid Uppsala universitet.
Krismat genom tiderna - Hur agerar vi konsumenter i händelse av kris och vad äter vi?
7 november, Stadsbiblioteket
Maria Persson är kulturarvsforskare och forskar bland annat om nutida samhällsfenomen. Med utgångspunkt i Coronakrisens hamstring av livsmedel våren 2020 och livsmedelsbristen under tiden för de två världskrigen diskuterar hon ämnet krismat. Hur har svenska myndigheter styrt vår krisrelaterade konsumtion, vad är en falsk maträtt och när kunde du handla räv och ekorre i saluhallen?
Föreläsningen baseras på ett kapitel i boken Matarvsboken som Maria Persson skrivit om just krismat. Läs mer om boken.
Hon har även gästat podden Matarvspodden där mat och kulturarv där mat och kulturarv går som en röd tråd genom alla avsnitt. Läs mer om podden.
Ett HUM om... kort och gott
4 oktober, Trappan på Humanisten
En lunchföreläsning med presentation av kortare kurser som du kan läsa på Humanistiska fakulteten under vårterminen 2023. På Humanisten finns många kortare kurser (7,5 och 15 hp) som går på kvällstid, på halvfart eller på distans. Perfekta att kombinera med andra studier, jobb eller kanske föräldraledighet.
Bland kurserna som presenteras finns bland annat distanskursen Äldre litteratur från Homeros till Petrarca och kvällskursen Miljöhistoria och ekokritik.
Politiskt språk – kampen om verklighetsbilden
6 september, Stadsbiblioteket
Hur används språket i politiken och vad kännetecknar politiskt språk? Vilka ord och uttryck används och varför?
Magnus P. Ängsal är universitetslektor i tyska vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet och forskar bland annat om politiskt språk. Utifrån den pågående valrörelsen ger han exempel på hur politiker vädjar till känslan, försöker göra positiva ord till sina och etablerar tolkningsramar – allt i syfte att vinna kampen om verklighetsbilden.
Våren 2022
Bland pingviner, sälar och digitala modeller
19 april 2022, Stadsbiblioteket
2020 utfördes en forskningsexpedition till Antarktis för att undersöka och dokumentera lämningarna från den svenska sydpolsexpeditionen (1901-1903) på Snow Hillön, Hoppets vik, Seymourön och Pauletön. Dessa lämningar utgör ett kulturarv för många nationer men de är nu akut hotade av effekterna av klimatförändringar som tar sig uttryck i permafrostens tinande, smältvattenerosion, ökad nederbörd och en höjd havsnivå.
Dokumentationen, i form av ritningar, fotografier, filmer och 3D-skanningar, kommer att bli underlag för beslut om framtida åtgärder. Men vad är förutsättningarna för att bevara dessa lämningar och hur kan experter från olika discipliner bidra?
Jonathan Westin, docent i kulturvård och forskningssamordnare på Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, berättade om händelserna under den första sydpolsexpeditionen, om arbetet med att dokumentera under expeditionen 2020 och presenterade med vilka digitala metoder som forskare nu kan besöka och undersöka lämningarna virtuellt.
Litteratursamtal: Varför har ekologiska frågor fått så stort genomslag i poesin?
2 mars 2022. Stadsbiblioteket.
Hur fångar ekopoesin relationen mellan människa, teknologi och natur? Litteraturforskaren och poeten Sofia Roberg och Mats O. Svensson, litteraturkritiker och redaktör för tidskriften Vagant och aktuell med boken De som sjöng vid civilisations slut, i ett samtal om ekopoesins gränser och räckvidd. Samtalsledare är Johan Alfredsson, lektor i litteraturvetenskap vid Humanistiska fakulteten, som själv forskar om hur poesi kan hjälpa oss att förhålla oss kritiskt till de antropocentriska tankesätt som lett till dagens klimatkris.
Hösten 2021
Adam Dickinsons anatomiska poetik
6 december 2021. Stadsbiblioteket. Med Joel Duncan och Adam Dickinson.
Joel Duncan från Humanistiska fakulteten samtalar med den kanadensiske eko-poeten Adam Dickinson som utforskat frågor om vad miljön gör med oss. Dickinson har bland annat gett ut diktsamlingen Anatomic (2018), en flerfaldigt prisad bok om resultatet av kemiska och mikrobiologiska tester på författarens kropp, där han likt en vild och romantisk vetenskapsman söker en anatomisk poetik men också försöker förstå vad utsidan skriver på kroppens insida.
Adam Dickinson är professor och undervisar i kreativt skrivande vid Department of English Language & Literature, Brock University i St. Catharines, Ontario, Kanada.
Joel Duncan är fil. doktor i engelsk litteraturvetenskap och arbetar på en bok med titeln Poetic Drive: Experimental American Poetry in the Age of Automobility.
En förtrollad värld
30 november 2021. Stadsbiblioteket, Trappan. Med Göran Malmstedt.
Hur kunde trolldom och magiskt tänkande forma tillvaron? Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet, föreläser om trolldomsprocesserna i 1600-talets Bohuslän och om den tidens föreställningsvärld. Göran Malmstedt har bland annat gett ut boken En förtrollad värld – förmoderna föreställningar och bohuslänska trolldomsprocesser 1669 – 1672. Läs mer här.
Prova på att vara artig – på japanska
16 november 2021.
Plats: Världskulturmuseet, Trappan. Med Yuka Gustafsson Okamoto.
En öppen prova-på-lektion i japanska med Yuka Gustafsson Okamoto som undervisar i japanska vid Göteborgs universitet. Föreläsningen/workshoppen hölls i Trappan på Världskulturmuseet i anslutning till utställningen Kimono och handlade bland annat om artighetsfraser och hur man konverserar hövligt, uppmärksamt och belevat på japanska. Vad ligger egentligen bakom artigheten i det japanska språket?
Prova på – korta kurser
30 september 2021.
Finns det liv i rymden? Såg dinosaurierna verkligen ut som i Jurassic Park? Vill du fördjupa dig i konstens mästerverk, veta mer om slaveriets historia, testa på kinesiska eller lära dig mer om hur du skriver snygga och effektiva texter? Dyk in den 30 september och få reda på mer om kortare humaniorakurser du kan läsa på halvfart med ämnen du kanske inte visste fanns.
Fredrik Fällman från Språk och litteraturer om varför grundkursen i kinesiska är en spännande kurs att prova på, Alexandra Herlitz och Alexandra Fried, Konstvetenskap, berättar om kursen ”Fem mästerverk” som går att läsa på distans i vår, Philip Radovic, Filosofi, berättar om institutionens nya kurs Filosofiska och psykologiska teorier om drömmar, Susanna Karlsson, studierektor på Svenska språket, guidar genom utbudet av språkkurser lämpliga att börja med, Martin Öhman från Historiska studier berättar om kurserna Världens historia i ett globalt perspektiv och Svensk och nordisk historia och Björn Billing och Gustav Holmberg, Idéhistoria presenterar ”Dinosaurier och aliens: vetenskap mellan spekulation och observation”.
Våren 2021
Att förstå samtida debatter: Ett försvar för en humanistisk läsart
27 januari 2021, webinar i samarbete med Världskulturmuseet. Med Erika Alm och Mikela Lundahl Hero
Det sägs ofta att läskunnigheten ökar, men ökar samtidigt förmågan att förstå en debatts sammanhang och dess undertexter?
Idéhistorikerna och genusforskarna Erika Alm och Mikela Lundahl Hero föreläser om behovet av att vidga vår förståelse till större sammanhang. Vi kan behöva titta ut över världen bortom Euroamerika och följa skeenden och diskussioner både bakåt och framåt i tid för att undvika förenklingar. För en sådan analys behöver vi som samhälle en läskunnighet som är grundad i humanistiska kunskapstraditioner.
Hösten 2020
Det är inne att vara ute – trenden med utekök
23 november 2020, webinar, med Eva Knuts
Stoppade möbler och kristallkronor har flyttat ut i växthus och uterum. Klotgrillarna har fått konkurrens av mer permanenta utekök. Handlar detta om viljan att vara nära naturen eller är det kanske ett manlighetsprojekt? Och hur bra gör sig ett utekök i sociala medier? Kanske är drömmen om ett utekök mest en önskan om att få ha en otvungen (covidfri) social samvaro med släkt och vänner? Föredraget berättade om försöken att förstå en samtida trend och lite till. Eva Knuts är etnolog vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Hon forskar om ”personal shoppers”, provrum och utekök. Hon ställer frågor om varför det blivit så inne med utekök, och om det kan vara så att gränsen mellan inne och ute håller på att luckras upp.
Att arbeta med litteratur
9 november 2020, webinar i samarbete med Stadsbiblioteket. Med Linda Östergaard och Linda Hammarfelt
Varför är det just nu så viktigt att översätta, ge ut och undervisa om andra kulturers litteratur? Forskare, översättare och studenter samtalar om Ingeborg Bachmanns Simultan och om att arbeta med litteratur idag. Medverkande: Linda Östergaard som är översättare och fick priset ”Årets översättning” för Ingeborg Bachmanns novellsamling Simultan som kom ut 2018. Linda Hammarfelt är docent i tyska och undervisar på Göteborgs universitet där också studenter utbildas till redaktörer och översättare. Medverkade gjorde också programstudenter från Humanistiska fakulteten. Moderator: Camilla Brudin Borg, projektledare för Ett HUM om...
Våren 2020
Vikingarnas gåtor: Tolkningar av Sveriges längsta runinskrift
25 maj 2020, webinar i samarbete med Stadsbiblioteket. Med Per Holmberg
I mer än hundra år har forskare försökt förstå vad runinskriften på Rökstenen i Östergötland handlar om. Tidigare har man trott att den anspelar på berättelser om forntida kungar och hjältar men under senare tid har det kommit helt andra tolkningar. Det allra senaste förslaget kommer från ett samarbete mellan forskare från språkvetenskap, arkeologi och religionsvetenskap. Den här föreläsningen berättar vad de kom fram till. Per Holmberg är professor i svenska och arbetar med projektet "På återbesök vid Rökstenen".
Hållbara garderober
4 mars 2020, Världskulturmuseet, med Elias Mellander
Svenskarna köper och slänger mer kläder än någonsin. Samtidigt använder textilindustrin stora mängder naturresurser, kemikalier och vatten. För att skapa ett mer hållbart bruk av kläder behöver vi därför förstå drivkrafterna bakom människors konsumtion och varför vi i vardagen – trots fulla garderober – har så svårt att hitta något att ha på oss. Elias Mellander forskar om hållbarhetsfrågor och konsumtion. I projektet ”Hållbara garderober” har han intervjuat människor om innehållet i deras garderober och de känslor som investeras i våra kläder.
Kabaré, progg och protest: Teaterhistoria ur arkivens djup
27 februari 2020, Frölunda Kulturhus
Vad kan forskare i humaniora göra för att ett kulturarv inte ska försvinna/glömmas bort? När institutionsteatrarna utmanades av fria grupper från 1960-talet och framåt förändrades scenkonsten. De fria grupperna ifrågasatte hierarkier, intog nya platser, överskred genregränser, experimenterade konstnärligt och mötte en stor och ny publik. Ett föredrag med Astrid von Rosen, docent i konst och bildvetenskap, Helena Holgersson, fil. doktor i sociologi, och Mikael Strömberg, fil. doktor i teatervetenskap som forskar om utominstitutionell scenkonst i Göteborg.
Sju sätt att äga världen
15 januari 2020, Världskulturmuseet, med Andreas Ekström
Vilka är de sju viktigaste digitala utmaningarna som samhället står inför under det kommande decenniet? Andreas Ekström visar hur den digitala revolutionen har snedfördelat makt, pengar och kunskap samtidigt som möjligheter skapats att bygga nya affärer, nya sociala samspel och det internet vi verkligen vill ha. "Sju sätt att äga världen" är en omvälvande samtidsanalys och en appell för digital demokratisering. Föredraget inleds med att Cecilia Lindhé, föreståndare för Centrum för digital humaniora, ger en kort introduktion till fältet "humaniora och AI". Andreas Ekström utsågs till Årets talare 2019. Han är kulturjournalist på Sydsvenskan i Malmö-Lund och författare, nu aktuell med den kritikerhyllade boken Att hitta.
Hösten 2019
Med kriminalromanen som mall
9 december 2019, Stadsbiblioteket, med Chloé Avril
Under 60-talet uppmärksammade Svarta pantrarna de förödande konsekvenser som kopplingen mellan kriminalitet och svarthet haft för svarta i USA. Chloé Avril, lektor i engelsk litteraturvetenskap, föreläser om hur man inom rörelsen ändå har valt att använda sig av kriminalromanens sätt att berätta för att ställa viktiga frågor om brott, straff och rättvisa i kampen för svarta människors rättigheter.
Finns det liv i rymden?
26 november 2019, Stadsbiblioteket, med Gustav Holmberg
Vad har man funnit efter två hundra års letande? Gustav Holmberg, docent och lektor i idé- och lärdomshistoria, föreläser om astrobiologins vetenskapshistoria och det vetenskapliga sökandet efter liv i rymden inom 1800- och 1900-talens astronomi och rymdforskning.
Jordens framtid - eller människans?
20 november 2019, Världskulturmuseet, med Christian Munthe
Allt fler människor befolkar vår planet och ställer allt högre krav på livet. Samtidigt tär vi mer och mer drastiskt på jordens begränsade resurser på ett sätt som inte tar hänsyn till framtida generationer. Hur ska människan klara att ta hand om konsekvensen av sitt eget levnadssätt? Borde vi helt och hållet omvärdera vår syn på vad som är viktigt och på vår egen roll i universum? Christian Munthe är professor i praktisk filosofi.
Våren 2019
Vid vägskälet
27 mars 2019, Världskulturmuseet, med Michael Azar
Var går gränsen mellan vår makt och vanmakt, mellan frihet och bundenhet? Vilka är de ödesmakter – gudarna, generna, ekonomin, slumpen etc. – som formar våra liv? Michael Azar, gör några nedslag i ödestankens historia från kung Oidipus vid korsvägen till Donald Trump i atomåldern. Michael Azar är professor i idé- och lärdomshistoria och författare till en rad böcker som Amerikas födelse, Den ädla döden, Döden i Beirut och Sartres krig. Han skriver också regelbundet essäer och artiklar i dagspress, ofta med kulturhistoriska och filosofiska perspektiv.
Humanistdagarna: Tema Samtidigt – hållbart
22 – 23 mars 2019, Frölunda Kulturhus
Två dagar med utbildningsinformation, workshoppar och föreläsningar. Öppet program med humanistiska perspektiv på hållbarhet och samtiden. Lyssna på hur humanistiska forskare arbetar för att synliggöra dagens utmaningar. Föredragen lyfter frågor om hållbarhet, klimatet, växande klyftor och politik ur ett globalt och lokalt perspektiv.
Camilla Brudin Borg, ”Humaniora och hållbarhet”
Göran Larsson ”Sverige och de globala konflikterna”
Lena Martinsson: ”Kampen mot islamofobi, sexism och rasism”
Rut Elliot Blomqvist: ”Att stoppa klimatförändringarna med politik – och litteratur?”
Ida Hallgren, ”Optimism, pessimism och klimatförändringar”
För vem byggs staden? Demokrati och stadsutveckling i dagens Europa
13 mars 2019, Världskulturmuseet, med Catharina Thörn (skolföreläsning)
Genom historien har städer haft en oerhört viktig roll för demokratin. I antiken fungerade stadens torg som en politisk mötesplats och det grekiska torget (agora) har senare fungerat som en symbol för det öppna samhället. Idag genomgår flera städer i Europa oerhört stora förändringar – segregationen ökar, torg och parker privatiseras och antalet så kallade grindsamhällen (gated communites) har ökat kraftigt. Vad innebär den här utvecklingen och vad kan den få för konsekvenser? Catharina Thörn är fil doktor i sociologi och docent i kulturstudier. Hon har forskat om stadsutveckling och offentliga rum och undervisar bland annat på Masterprogrammet Kultur och Demokrati.
Språk, genus och sexualitet – hur hör det ihop?
7 februari 2019, Stadsbiblioteket, med Tommaso Milani
Hur framställs män och kvinnor, heterosexuella och HBTQ+individer på nätet och i dagstidningar? Föreläsningen kommer att visa hur genus och sexualitet ofta gestaltas på olika sätt och att dessa framställningar skapar maktobalanser. Tommaso Milani är professor i flerspråkighet och forskar om flerspråkighet utifrån ett samhälleligt perspektiv. Han är särskilt intresserad av medieföreställningar om språk och dess talare.
Hösten 2018
Allvarligt talat: Berättelser om livet
26 november 2018, Stadsbiblioteket, med Maria Sjöberg
I boken Allvarligt talat: Berättelser om livet utmanas naturvetenskapliga förklaringar till människolivets existentiella villkor. Författarna kommer från olika ämnen och discipliner men förenas i en plädering för studier av livets allvar. Föredraget handlade om på vilka sätt och varför livsberättande är en försummad aspekt i studier av människors livsvillkor, förr som nu, trots att vi alla deltar i sådant berättande. I föredraget gavs exempel på livsberättande från den antika världen fram till vår tid. Maria Sjöberg är professor i historia och hennes forskning är inriktad på 1500- och 1600-talens könshistoriska villkor.
Företagens ansvar för miljö och samhälle
29 oktober 2018, Stadsbiblioteket, med Joakim Sandberg
Vi får ofta höra att ekonomi är en vetenskap med exakta regler och slutsatser. Men ekonomin är en återspegling av samhället och de människor som lever där. Det är viktigt att se att det är upp till oss hur vi vill organisera samhället, och att en annorlunda ekonomi är möjlig om vi är villiga att skapa den. Föredraget handlade om alternativa sätt att förstå företagens ansvar för samhälle och miljö. Joakim Sandberg är docent i praktisk filosofi och forskningsledare för projektet Financial Ethics Research Group. Han är intresserad av moralfilosofi, politisk filosofi och ekonomi, och är speciellt engagerad i skärningsområdena mellan dessa ämnen.
Från Platon till Trump. Demokrati och arvet från antiken
10 oktober 2018, Världskulturmuseet, med Ida Östenberg
En föreläsning som förklarade varför Trump vann presidentvalet utifrån de politiska systemen och skrifterna i antikens Grekland och Rom. Föreläsningen kommer handlade också om hur politiska yttergrupper missbrukar antiken i propagandasyfte och om att det är viktigt att kunna historia för att förstå samtiden och kritiskt kunna granska makten. Ida Östenberg är docent i Antikens kultur och samhällsliv och vinnare av stora historiepriset 2018.
Utan humaniora stannar Sverige
1 oktober 2018, Frölunda Kulturhus, med Anna Blennow
Humanioras vara eller icke vara har debatterats intensivt under de senaste åren. Vad är egentligen humanistiska studier? Vad ska vi ha dem till? Vad får de kosta? I en tid när humanistiska studier i allmänhet, och språkstudier i synnerhet, hotas av neddragningar och åtstramningar i gymnasier och inom högskolan, menar Anna Blennow att humanister behövs mer än någonsin i vårt samhälle. Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid institutionen för språk och litteraturer. Hon är även verksam som kulturskribent och krönikör i Sydsvenska Dagbladet, och medverkar då och då i OBS i P1 med essäer om antik litteratur, resor och läsande.
Zombies - mänskliga eller icke mänskliga?
24 september 2018, Stadsbiblioteket, med Linda Flores Ohlson
Zombier har blivit allt mer populära i litteratur och film under 2000-talet. Aldrig förr har dessa odöda varelser varit mer populära. De finns överallt: I filmer, tv-serier, romaner, serietidningar, tv-spel och på kaffemuggar. Det finns mycket att fråga sig om dessa varelser. Varför är de till exempel så populära just nu? Vad symboliserar de? Varför är vampyrer populära under vissa perioder och under andra zombier? Som språkvetare ställer Linda Flores Ohlson emellertid helt andra frågor: Är zombier mänskliga eller icke mänskliga varelser och på vilket sätt reflekterar eller påverkar språket hur vi ser på dessa frågor? Linda Flores Ohlson är universitetslektor i spanska och föreläser om på vilket sätt språket hjälper till att skapa eller reflektera zombien som mänsklig eller icke mänsklig varelse, att skapa medkänsla eller avhumanisera den med exempel från engelska, spanska och svenska.
Vad är Ett HUM om?
Ett demokratiskt och framgångsrikt samhälle behöver innovation och kreativitet för att skapa nya idéer – men också eftertanke och analys. En humanist kan bidra med kunskap om språk, kultur och historia, och är tränad att ställa relevanta frågor, analysera och kommunicera. Dagens humanister arbetar också med ämnesområden som teknik, miljö, digitalisering och medicin.
I samarbete med Stadsbiblioteket, Världskulturmuseet och Frölunda kulturhus håller Humanistiska fakulteten öppna föreläsningar och ger information om utbildning och framtida arbetsmarknad.