Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Herbarieark
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Herbarium GB

Herbarium GB är en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet med placering vid Institutionen för biologi och miljövetenskap. Här förvaras torkade växter, svampar, alger, etc. för jämförande och evolutionära studier.

Herbariet har anor från slutet av 1700-talet då de första samlingarna ingick i ett ”Naturalie Cabinett” som tillhörde Kungliga Vetenskaps och Vitterhets-Samhället i Göteborg. År 1926 tog Botaniska trädgården, med Carl Skottsberg som föreståndare, över herbariet från Göteborgs museum. När Göteborgs universitet 1961 upprättade en botanisk institution (sedan 2012 institutionen för biologi och miljövetenskap) överläts samlingarna till denna. Sedan 1995 finns samlingarna i institutionens lokaler i anslutning till botaniska trädgården. Sedan 2015 är herbariet en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet.

Samlingarna omfattar ca 1 miljon torkade exemplar från världens alla hörn. Kärlväxtsamlingen är dominerande och omfattar cirka 750 000 exemplar, medan de övriga 250.000 exemplaren tillhör mossor, alger svampar, lavar och slemsvampar. Samlingarna speglar i stor utsträckning den forskning som bedrivs, eller har bedrivits, inom systematisk botanik vid Göteborgs universitet.

Kärlväxterna innehåller ett rikligt nordiskt material, men det finns även betydelsefulla samlingar från Mellanöstern, Medelhavsområdet och tropiska Sydamerika. Den senare samlingen speglar institutionens drygt 50-åriga forskningsverksamhet i regionen, framför allt inom Flora of Ecuador-projektet, och som fått till följd att följande familjer är särskilt rikt representerade: Asteraceae, Cyclanthaceae, Heliconiaceae, Marantaceae, Rubiaceae och Scrophulariaceae s.l.

Bland övriga samlingar är svampsamlingen störst och omfattar ca 100 000 exemplar. Denna består i huvudsak av basidsvampar från Nordeuropa, varav en stor del är vednedbrytande skinnsvampar och tickor. Herbariet har även representativa samlingar av Psathyrellaceae, Hygrophoraceae, Lycoperdaceae, Inocybaceae, Russulales och Boletales.

Samlingar

Herbariet har ca 1 miljon exemplar. Samlingarna omfattar såväl landväxter (mossor och kärlväxter) som alger, svampar, lavar och slemsvampar. Samlingarnas utbredning är världsvid, men insamlingar från Sydamerika och Norden är särskilt rikt representerade.

Nya exemplar och samlingar måste uppfylla kriterierna som specificeras i herbariets accessionspolicy för att de skall inkorporeras. Dessutom kan, i undantagsfall, redan inkorporerade samlingar gallras om de anses överflödiga eller om de inte längre uppfyller sitt syfte. Kriterierna för gallring specificeras i vår gallringspolicy.

Samlingarna är utförligare beskrivna under respektive grupp.

 

Algsamlingen omfattar uppskattningsvis 20 000 exemplar, varav ca hälften utgörs av svenskt material. Det är framför allt fyra personer som bidragit till samlingen.

Tore Levring är den forskare som bidragit med flest exemplar till herbariet. Han samling uppgår till ca 5 000 exemplar, många från öar på södra halvklotet som Juan Fernández, Kerguelen, Crozetöarna och Rennellön. Tore Levring har skrivit ett stort antal artiklar om alger och beskrivit ca 70 nya arter, varav ca ett fyrtiotal typer finns i vårt herbarium.

Erik Jaasund samling omfattar ca 1 000 exemplar från Nordnorge och Tanzania. Han har skrivit en fältguide om algerna i Tanzania, Intertidal seaweeds in Tanzania: a field guide, och gjort en sammanställning över marina arter i Nordnorge baserad på bland annat egna insamlingar, Aspects of the marine algal vegetation in North Norway. Erik Jaasund har beskrivit 21 nya taxa, och fem av typerna finns i vårt herbarium.

Tore Wennberg har samlat ca 2 500 exemplar. Det stora flertalet av insamlingarna är från norska och svenska västkusten, men han har även samlat längs kusterna av bland annat Helgoland, Irland, Madeira och Australien.

Athanasios Athanasiadis är Sveriges enda rödalgssystematiker och han har gjort insamlingar av alger i framför allt Medelhavet, men även samlat kring Kanarieöarna och Puerto Rico. Han har beskrivit närmare 40 rödalgstaxa.

Svampsamlingen vid Herbarium GB har ca 100 000 exemplar och huvuddelen är basidsvampar från Norden, och endast en mindre del är sporsäcksvampar. Två tredjedelar av samlingen består av vednedbrytande skinnsvampar och tickor, medan resten främst är hattsvampar och andra grupper inom Agaricales.

Mykologer vid Göteborgs universitet
John Eriksson (1921–1995) doktorerade 1958 i Uppsala på en avhandling om skinnsvampar och tickor som samlats i Muddus nationalpark. Han kom till Göteborgs universitet 1961 där han fick möjlighet att bygga upp en forskargrupp. Tillsammans med Leif Ryvarden (Universitetet i Oslo) startade han utgivningen av Corticiaceae of North Europe, ett bokverk för bestämning av skinnsvampar i åtta volymer som utgavs under åren 1972–1988. Kurt Hjortstam och Karl-Henrik Larsson är medförfattare på de senare volymerna. John Eriksson har nybeskrivit 16 släkten och 55 arter, samt gjort 119 kombinationer.

Kurt Hjortstam (1933–2009) var en amatörbotanist som blev inspirerad av John Eriksson att börja studera skinnsvampar. Kurt Hjortstam utvecklade snabbt en djup kunskap om skinnsvampar, inte bara från norra Europa utan också från tropiska Sydamerika och Afrika. Han var under några år på 1980-talet anställd vid Göteborgs universitet för att medverka i utgivningen av Corticiaceae of North Europe. Därefter arbetade han en kortare tid som intendent vid Kews herbarium i London. Han var en av världens främste skinnsvampskännare och beskrev 54 nya släkten och 181 nya arter.

Nils Hallenberg (f. 1947) är student till John Eriksson och disputerade 1981 på en avhandling om vedsvampar i Iran. Senare använde han korsningstester av levande svampkulturer för att studera artgränser hos vednedbrytande svampar. Stora delar av kultursamlingen har donerats till Westerdijk Fungal Biodiversity Institute (CBS-KNAW) i Holland, medan fruktkropparna som ligger till grund för svampkulturerna är bevarade i Herbarium GB. Nils Hallenberg intresserade sig också för problemen med mögel och röta i hus, och i samarbete med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (numera RISE) startade han konsultverksamheten Tillämpad trämykologi.

Karl-Henrik Larsson (f. 1948) är också student till John Eriksson och samarbetade under många år med Kurt Hjortstam. Karl-Henrik Larsson disputerade 1992 på en avhandling om släktet Trechispora. Han har därefter fortsatt att studera skinnsvampar från hela världen och har med hjälp av fylogenetiska analyser av DNA bidragit till ökad förståelse för släktskapen bland basidsvamparna. Han är numera professor vid Universitetet i Oslo och ansvarar för svampsamlingarna vid Naturhistorisk Museum.

Stig Jacobsson (f. 1938) disputerade vid Göteborgs universitet 1990 på en avhandling om släktet Pholiota (tofsskivlingar). Han är en av landets främsta kännare av hattsvampar och har starkt bidragit till att utveckla svampsamlingen vid Herbarium GB. Utöver Pholiota har han framför allt intresserat sig för släktena Russula (kremlor), Hygrophorus (vaxskivlingar) och Inocybe (trådskivlingar). Stig Jacobsson har även arbetat med bestämning av mögel och röta i hus.

Viktiga donationer till Herbarium GB
Tore Nathorst-Windahl (1886–1972) var trädgårdsdirektör vid Göteborgs botaniska trädgård mellan 1916 och 1951. Han blev känd som svampkännare genom sin medverkan i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidnings svamputställningar och var en av grundarna till Göteborgs svampklubb 1965. Tore Nathorst-Windahl har bidragit med mer än 2 300 svampar till vårt herbarium.

Filip Karlvall (1891–1971) har bidragit med omkring 9 500 exemplar av svampar till herbariet. Han var en av grundarna till Göteborgs svampklubb 1965.

Leif och Anita Stridvall gjorde från 1980-talet och framåt många inventeringar av främst hattsvampar i Västsverige, och 2010 donerade de sin unika samling av ca 7 500 exemplar till Herbarium GB.

Västgötabergens Svampklubb donerade 2015 sin svampsamling till Herbarium GB. Under många år byggde de upp ett eget herbarium med både växter och svampar (inklusive lavar) för att ha referensmaterial för arter som förekommer i de kalkrika områdena runt Skövde, Falköping, Gullspång och Kinnekulle. Samlingen består av ca 3 000 exemplar.

Samlingen av lavar i Herbarium GB har byggts upp under lång tid. Den omfattar ca 65 000 exemplar och omkring 160 är typer. Många hundra svenska och utländska lichenologer har bidragit till samlingen som är den fjärde största i Sverige.

Tidiga år
De tidigaste insamlingarna härrör från Olof Swartz (1760–1818) resa till Västindien (1784–86). Andra tidiga insamlingar är gjorda av Göran Wahlenberg under tidigt 1800-tal i Norge och Lappland. Bland de flitigaste samlarna från 1800-talets senare del är Pehr Johan Hellbom (1827–1903) och Johan Hulting (1842–1929), som även beskrev nya lavar vars typer finns i herbariet. Andra från denna tid som bidragit till herbariets lavsamling är Olof Blomberg, Karl Forssell och Thore Fries. Insamlingar från första halvan av 1900-talet domineras av Hugo Magnusson (se nedan), Carl Stenholm, bröderna Carl och Sixten Bergström (som tillfört många tusen lavexemplar) samt Erik Vrang. Andra kända lavforskare som finns representerade i samlingen är till exempel Einar Du Rietz och Gustav Malme.

Senare år
Under de senaste åren har herbariet inkluderat Lars Arvidssons (se nedan) samling om ca 10.000 exemplar och en samling från Borås med mer än 3 000 exemplar. Annat nytt material är samlat av Sven Bergqvist (lavar från Sotenäset), Yngve Eliasson (stenlevande marina lavar), Vilhelm Gillner, Svante Hultengren, Marie Lindström (lavar från ffa Sydamerika och Västindien), Per-Olof Martinsson, Dan Nilsson, Björn Nordén, Ingvar Nordin, Leif & Anita Stridvall och Staffan Wall.

Tre lichenologer
Hugo Magnusson (1885–1964) arbetade under många år som lärare i Göteborg. Han var en mycket flitig samlare av lavar och byggde upp ett eget herbarium på drygt 70 000 exemplar, nu till stora delar i Uppsala. Han lämnade dock mycket material (inklusive typer) till herbariet i Göteborg. Hans stora intresse var skorplavar och han blev med tiden en världsauktoritet i ämnet. Hugo Magnusson nybeskrev ca 900 lavar, och för sina insatser utsågs han till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet 1932.

Gunnar Degelius (1903–1993) disputerade i Uppsala 1935 på en avhandling om de oceaniska lavarna i Skandinavien. Han flyttade till Göteborg 1955 för att arbeta vid Botaniska trädgården och herbariet. Från 1962 var han universitetslektor i systematisk botanik vid dåvarande Botaniska institutionen och 1965 blev han professor. Gunnar Degelius var en av vårt lands främsta lichenologer och arbetade såväl med lavarnas utbredningsförhållanden och ekologi som med deras taxonomi (t ex släktet Collema). Huvuddelen av hans herbarium finns i Uppsala, men ett stort antal dubbletter finns i vårt herbarium. Gunnar Degelius beskrev 171 nya arter och varieteter av lavar.

Lars Arvidsson (f. 1949) disputerade 1983 på en taxonomisk avhandling om släktet Coccocarpia och besläktade lavar. Under åren 1970–1984 undervisade han i systematisk botanik och 2010–2016 var han adjungerad professor i kryptogami och naturvårdsbiologi. Han var bland annat med om att behandla lavarna i samtliga sju rödlistor som utkom under 1987–2015. Lars Arvidsson har beskrivit ett nytt lavsläkte (Degelia) och bortåt 30 nya arter, samt gjort ett flertal kombinationer. I herbariet finns material som han samlat i såväl Ecuador som Skandinavien, Svalbard, Wales, Spanien, Marocko, Kanarieöarna, Madeira och Azorerna.

Herbarium GB:s samling omfattar ca 9 000 exemplar och är en av de största samlingarna i norra Europa. De äldsta exemplaren kommer från Otto Jaaps samling från Mellaneuropa i början av 1900-talet. Tidiga insamlingar är gjorda av Carl Skottsberg på Juan Fernández, visserligen få men intressanta på grund av deras ursprung. Harold Kellers samling från olika delar av USA har donerats till Herbarium GB och omfattar ca 2 200 exemplar. Uno Eliasson ligger bakom den största delen av samlingen, runt 5 500 exemplar. Huvuddelen är från Sverige, däribland material från en fyra års lång undersökning i ett barrskogsområde i Västergötland. Studien är publicerad i Holarctic Ecology, vol. 4 (1981). Uno Eliassons insamlingar från Hawaii är troligen de största i världen från denna ögrupp och är en del i inventeringsprojektet Hawaii Biological Survey. Insamlingar har även gjorts i andra delar av världen som USA:s fastland, Ecuador, (inkl. Galápagosöarna) och Cuba.

Vad är en acellulär slemsvamp?

Acellulära slemsvampar, även kallade myxomyceter eller plasmodiala slemsvampar, är en tidig utvecklingslinje bland amöboida organismer som är separat från den gren från vilken svampar och djur utvecklades. Livscykeln består av ett rörligt näringsupptagande stadium, ett plasmodium, som ger upphov till sporproducerande fruktkroppar. De flesta arter har små fruktkroppar (ca 1–10 mm). De förekommer över hela världen och i alla biotoper, och man känner idag till ca 1.000 arter. Den största diversiteten finns i tempererade områden, men de finns såväl i heta ökenområden som i arktiska områden. Vissa arter är anpassade till att utvecklas under ett snötäcke.

Acellulära slemsvampar samlas i fruktkroppsstadiet tillsammans med en bit av substratet. Substratbiten bör klistras fast i en ask, eftersom de ömtåliga fruktkropparna annars kan förstöras. Intorkade plasmodier som bildat ett vilstadium går sällan att artbestämma, men kan sparas och återupplivas efter decennier genom att fukta upp dem. Mycket små fruktkroppar (0,1 mm eller mindre) kan sparas som mikroskoppreparat.

Mossamlingen omfattar uppskattningsvis 85 000 exemplar, varav ca 65 000 är insamlade i Sverige. Många exemplar är relativt gamla och är samlade på 1800-talet eller början av 1900-talet. Kapten Carl Stenholm var en av de viktigaste samlarna av mossor under denna tid och han samlade mer än 5 000 exemplar. Sven Franséns cirka 5 500 insamlingar från Sverige, Norge och Ecuador är de mest omfattande i modern tid. Andra viktiga samlare är bland annat Sigfrid Arnell, Carl och Sixten Bergström samt Johan Emmanuel Zetterstedt, som alla har bidragit med mer än 1 000 exemplar.

Kärlväxtsamlingen består av ca 750 000 exemplar och är den största av herbariets delsamlingar. Samlingen är uppdelad i det nordiska, sydamerikanska och allmänna herbariet.

Nordiska herbariet
Den nordiska samlingen består av ca 250 000 exemplar, med tyngdpunkt i västra Sverige. Samlingen har haft stor betydelse för många av landskapsflororna i Sverige, inte minst för de över Bohuslän, Halland, och Västergötland, samt för det pågående arbetet med Flora Nordica-projektet. Bland enskilda samlingar är Carl Bloms (1885–1978) samling på 35 000 exemplar unik i sitt slag. Hans bidrag till herbariet började redan i unga år och de sista exemplaren samlades bara några år innan han dog. Carl Blom var särskilt intresserad av adventivväxter och lär ha hittat över 100 nya arter för Sverige. Agne Wennerbergs nära nog fullständiga samling av inhemska kärlväxter är också värd att nämnas.

Sydamerikaherbariet
Herbariets Sydamerika-samling avspeglar den systematiska forskning som bedrivs vid institutionen. Samlingen består av ca 100 000 exemplar, varav en stor del har samlats inom Flora of Ecuador-projektet som startades 1968 av Gunnar Harling och Benkt Sparre. Gunnar Harling var specialist på familjerna Asteraceae och Cyclanthaceae, men samlade även generellt och är den botanist som bidragit med flest exemplar (ca 20 000). Forskare och doktorander vid vår institution som bidragit med specialinsamlingar är Lennart Andersson (Heliconiaceae, Marantaceae, Rubiaceae), Alexandre Antonelli (Lobeliaceae, Rubiaceae), Jan-Erik Bohlin (Nyctaginaceae), Uno Eliasson (Amaranthaceae, Asteraceae), Bente Eriksen (Polygalaceae, Valerianaceae), Roger Eriksson (Cyclanthaceae), Claes Gustafsson (Rubiaceae), Mats Hagberg (Marantaceae), Ulf Molau (Calceolariaceae, Orobanchaceae, "Scrophulariaceae"), Claes Persson (Rubiaceae), Johan Rova (Rubiaceae) och Bertil Ståhl (Symplocaceae, Theophrastaceae). Uno Eliasson har även bidragit med generella insamlingar från Galápagos, som han besökte vid tre tillfällen på 1960-talet.

Allmänna herbariet
Den allmänna samlingen omfattar ca 350 000 exemplar insamlade i alla områden utom Norden och Syd- och Centralamerika. Carl Skottsberg, som var grundare av herbariet och som ledde anläggningsarbetet av Botaniska trädgården i Göteborg, är antagligen den botanist som bidragit mest till samlingens uppbyggnad. Han gjorde en mängd expeditioner till fjärran länder. Skottsberg gjorde en mängd expeditioner till fjärran länder och hans resor till Antarktis, Eldslandet, Chile, Galápagosöarna, Juan Fernández-öarna och Påskön är väl kända. Carl Skottsberg gjorde även omfattande insamlingsresor till andra delar av världen som Algeriet, Tunisien, Australien, Nya Kaledonien, Nya Zeeland, USA. och Kanada. Under sin tid i Göteborg samlade han ca 15 000 exemplar. Carl Skottsberg var också ansvarig för herbariets största enskilda förvärv av växter då han 1929 köpte August von Hayeks herbarium av arvingarna i Wien. Samlingen består av 90 000 exemplar från Österrike, nordvästra Balkan och Mellanöstern. Andra ofta konsulterade samlingar är gjorda av Per Wendelbo (ca 1 000 exemplar av framför allt lökväxter från Afghanistan, Iran och Turkiet) Bengt Oxelman (Caryophyllaceae), Magnus Lidén (Papaveraceae) och Karin Persson (lökväxter från medelhavsområdet).

Historiska samlingar
Även om Herbarium GB är ett relativt ungt herbarium, och de flesta insamlingar är gjorda på 1900-talet, så har herbariet också historiskt intressanta samlingar. Herbariets troligtvis äldsta exemplar är samlat av självaste Carl von Linné. Arten är en rödsvingel, Festuca rubra (Poaceae), och består av 3 strån som samlades på Kungsängen i Uppsala. Insamlingen gjordes antagligen på 1740-talet, men datumuppgifter saknas. Exemplaret utsågs till lektotyp av Jarvis et al. 1987.

Den äldsta sammanhållna växtsamlingen i herbariet är Flora Käralundensis. Samlingen är från 1780 i form av en bok och omfattar 668 kärlväxter samlade av amatörbotanisten Carl Leonhard Kilborg vid Kärralunds egendom i Örgryte i Göteborg.

Andra historiskt intressanta exemplar i herbariet är samlade av Joseph Banks och Linnélärjungen Daniel Solander under deras resa med kapten Cook till Stilla havet åren 1768–1771. Det rör sig om Anguillaria bahamensis (Colchicaceae) som insamlades (vid ett stopp på vägen) på Madeira år 1768, två kvistar av sydkråkbär, Empetrum rubrum (Ericaceae), samlade på Eldslandet 1769, samt Evolvulus decumbens (Convolvulaceae) och Placus solandri (Asteraceae) samlade i Australien 1770.

Databaser

Uppskattningsvis innehåller samlingarna i Herbarium GB ca 1 000 000 exemplar, varav ca 215 000 (senast ändrad 20200113) är hittills registrerade och sökbara i offentliga databaser. Dessa kan hittas på följande platser:

Sveriges Virtuella Herbarium är en databas över alla digitaliserade insamlingar från de största herbarierna i Sverige, en del även som bilder. Våra insamlingar omfattar kärlväxter, mossor, svampar, lavar, alger och slemsvampar.

Global Biodiversity Information Facility (GBIF) hanterar biodiversitetsdata från hela världen inom alla organismgrupper, både vad gäller insamlingar och observationer.

JSTOR Global Plants har högupplösta bilder på alla våra registrerade typer. Det är ett resultat av vårt bidrag till ”Global Plant Initiative”, ett projekt som syftar till att öka tillgängligheten av typer genom att herbarier från hela världen digitaliserar sina typsamlingar.

Digitalisering

Registrering av utvalda grupper sker sedan 2006 med finansiellt stöd från Svenska Artprojektet vid ArtDatabanken. Data från originaletiketterna läggs i en lokal databas som därefter överförs till de offentliga databaserna. Typexemplaren är även inskannade som högupplösta bilder. Digitaliseringsutrustningen används också för att bland annat skicka digitala lån, eftersom det ofta är tillräckligt med en bra bild istället för att skicka iväg materialet.

Organismgrupper

De flesta insamlingarna är registrerade för svampar (ca 88 000 exemplar) och slemsvampar (ca 5 500 exemplar). Andra grupper är endast delvis registrerade, som exempelvis ca 66 000 exemplar av kärlväxter. Utifrån ett nordiskt perspektiv är insamlingarna av ormbunksväxter, levermossor och alger (kransalger, brunalger och rödalger) till största delen registrerade, vilket också gäller utvalda grupper av nordiska och neotropiska blomväxter.

Typexemplar

För närvarande är ca 90% av typerna (ca 2 800 exemplar) digitaliserade med etikettdata och högupplösta bilder. De enda grupperna där typerna ännu ej har blivit helt digitaliserade är svampar (exklusive lavar), mossor och slemsvampar.

Lån och besök

Herbarium GBs samlingar är främst tillgängliga för forskare och studenter som forskar om systematisk botanik och taxonomi. Materialet kan antingen studeras på plats eller skickas iväg på lån. 
Herbariet erbjuder även guidade visningar för allmänheten, så som skolklasser och andra personer eller grupper med intresse för botanik.

Besöka Herbarium GB

Om du skulle vilja besöka herbariet för studier och forskning, eller komma på en guidad tur till herbariet, vänligen kontakta föreståndaren Claes Persson:

E-post: herbariet@bioenv.gu.se
Telefon: 031-786 2692

Låna material

Om du skulle vilja låna material från herbariet, var vänlig och läs först igenom vår lånepolicy (dokumentet nedan) och vår policy om förstörande provtagning (dokumentet nedan). Kontakta sedan antingen föreståndaren för herbariet, Claes Persson via herbariet@bioenv.gu.se (kärlväxter, mossor, alger, slemsvampar), eller förste museiintendenten Ellen Larsson via ellen.larsson@bioenv.gu.se (svampar, lavar).

Alla låneförfrågningar måste göras av föreståndaren, eller motsvarande, vid ett herbarium eller institution och skall inkludera följande information:
• låntagarens namn
• för vilket ändamål som materialet skall användas
• vilka taxa som önskas lånas (inkl. synonymer)
• basionym (vid lån av typexemplar)
• gruppens geografiska utbredning (t ex kontinent, region eller land)

Policy om förstörande provtagning

Destructive sampling policy (PDF)

Här hittar du herbariet

Herbarium GB och Institutionen för biologi och miljövetenskap ligger i Göteborgs botaniska trädgård – Karta

Besöks- och postadress för paket över 2 kg
Herbarium GB
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Göteborgs universitet
Carl Skottsbergs Gata 22 B
413 19 Göteborg

Postadress för brev och paket under 2 kg
Herbarium GB
Institutionen för biologi och miljövetenskap
Göteborgs universitet
Box 461
405 30 Göteborg

Forskning

Herbariets omfattande samlingar av växter (inkl. svampar) har under åren använts i ett stort antal forskningsprojekt världen över. Under 1900-talet utnyttjades materialet framför allt för släktrevisioner och artbeskrivningar, men under de senaste decennierna har samlingarna fått allt större betydelse som materialkälla för molekylära studier. Materialet används såväl av forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap som av forskare vid andra svenska och framförallt utländska institutioner.

Publikationer

Under de nästan 100 år som herbariet har funnits har hundratals revisioner gjorts och tusentals artiklar skrivits som är baserade på våra samlingar. Nedanstående nedladdningsbara PDF-fil innehåller en förteckning över 680 nationella och internationella artiklar som publicerats mellan åren 2010 och 2019 där herbariets samlingar har utnyttjats.

Ladda ner publikationer 2010–2019

Herbariet publ 2010-2019 (PDF)

Associerad personal

Nedan listas aktiva forskare och doktorander som är anställda vid eller associerade till Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Antonelli, Alexandre, professor
Athanasiadis, Athanasios, associerad forskare 
Arvidsson, Lars, lichenolog
Bacon, Christine, forskarassistent
Cangren, Patrik, doktorand
Dahl, Åslög, forskare
Daun, Robert, forskningsingenjör
Eliasson, Uno, professor emeritus
Eriksson, Roger, forskare
Fransén, Sven, bryolog
Jacobsson, Stig, mykolog
Ljungstrand, Erik, botaniker
Moiloa, Ntwai, doktorand
Molau, Ulf, professor
Nilsson, Henrik, universitetslektor
Oxelman, Bengt, professor
Quatela, Anne-Sophie, doktorand
Rova, Johan, botaniker
Svantesson, Sten, doktorand
Testo, Weston, postdoktor

Samverkan

Herbarium GB samarbetar med en rad nationella och internationella organisationer som arbetar för att tillgängliggöra naturhistoriska samlingar och som främjar samlingarnas betydelse för forskning.

ArtDatabanken är ett kunskapscentrum som arbetar med faktainsamling, information och forskning om biologisk mångfald i Sverige. ArtDatabanken ger även finansiellt stöd till forskning och biologiska samlingar och är Herbarium GB:s största enskilda externa bidragsgivare sedan 15 år tillbaka.

CETAF (Consortium of European Taxonomic Facilities) är ett nätverk bestående av 34 medlemmar som representerar 60 större europeiska samlingsinstitutioner. CETAF har som mål att främja forskning inom systematisk biologi och informera om samlingarna och expertkunskapen som finns hos organisationens medlemmar. Herbarium GB ingår sedan 2012 i en västsvensk CETAF-nod, Gothenburg Consortium for Taxonomic Facilities (GTCF), tillsammans med Göteborgs botaniska trädgård och Göteborgs naturhistoriska museum.

Global Plants Initiative (GPI) är ett internationellt projekt med målet att tillgängliggöra bilder av alla världens typer. Typer är extra viktiga exemplar som fungerar som referenser för biologiska namn, bland annat på arter. Herbarium GB har med stöd från Andrew Mellon Foundation skannat in nästan 3000 exemplar inom detta projekt. Alla data och bilder samlas ihop och publiceras av JSTOR Global Plants.

Global Biodiversity Information Facility (GBIF) är en internationell forskningsinfrastruktur som tillgängliggör information om världens biologiska mångfald. Det finns ett femtiotal GBIF-noder som samlar informationen i en databas som är sökbar via en webbportal. Den svenska GBIF-noden, GBIF-Sweden, är placerad vid Naturhistoriska riksmuseet och samlar in och vidarebefordrar data om registrerade exemplar och observationer från svenska museer, herbarier, och forskningscentra. I GBIFs databas kan man finna information om nästan 160000 av Herbarium GBs registrerade exemplar.

Herbariet är en av 13 samarbetspartner i Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (GGBC). Centret har som mål att länka samman forskare, beslutsfattare och allmänhet kring biologisk mångfald, samt att vidareutveckla forskningen om biodiversitet. Verksamheten bygger på fyra pelare: upptäcka, lära sig, utforska och skydda. Centret har sitt säte vid Göteborgs universitet.

SAMSA är arbetsgrupp inom NAMSA, Naturhistoriska museers samarbetsorganisation, som bildades 2003. Inom SAMSA arbetar man bland annat med att samordna den nationella utvecklingen och identifiera resursbehov för institutioner med naturhistoriska samlingar.

Organisation

Herbarium GB är sedan april 2015 en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet, med Institutionen för biologi och miljövetenskap som värdenhet.

Styrgrupp

Bengt Oxelman, professor, ordförande, Institutionen för biologi och miljövetenskap
Claes Persson, herbarieföreståndare, Institutionen för biologi och miljövetenskap
Mari Källersjö, professor, prefekt, Göteborgs botaniska trädgård
Ted von Proschwitz, förste museiintendent, Göteborgs naturhistoriska museum
Bente Eriksen Lööf, föreståndare, Botaniska trädgården, Lund

Adjungerad ledamot
Ellen Larsson, förste museiintendent, Institutionen för biologi och miljövetenskap