Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Foto: Ruthson Zimmerman

Samhällets riskfrågor

I massmedia avlöser risklarmen varandra och många gånger är riskfrågor kontroversiella. Identifiering, analys, bedömning och hantering av risker spelar en allt större roll i offentliga och privata verksamheter, men även i människors vardag. Det här forskningsprogrammet studerar samhällets riskfrågor - Vad är risker, och hur hanteras de?

Vetenskapliga experter kan vara oeniga om vad som är risker och hur risker bäst kan hanteras. Företrädare för näringsliv, politiker, tjänstemän och intressegrupper är inte heller alltid överens om vilka risker som skall prioriteras och hur allmänheten eller särskilt utsatta grupper bäst skall skyddas.

Studier av samhällets riskfrågor handlar om att undersöka kollektiv förståelse och praktik när det gäller potentiella hot mot det som människor uppfattar som värdefullt. Riskfrågor i anslutning till områden som teknikinnovation, samhällsplanering, konsumtion, livsstil, klimatförändring och miljöpolitik har visat sig vara influerade av organisatoriska och institutionella samhällskrafter, och inte minst av kulturellt förankrad förståelse.

Samhällsvetenskaplig riskforskning knyter därmed an till andra mångvetenskapliga forskningsområden som t ex miljöforskning, organisationsforskning, forskning om policy- och beslutsprocesser och vetenskapsstudier.

Samhällsvetenskaplig riskforskning är ett relativt ungt internationellt forskningsområde med genuint mångvetenskaplig prägel. Väsentliga bidrag har lämnats av sociologer, geografer, socialantropologer, psykologer, filosofer, medieforskare och statsvetare.

Samhällsvetenskaplig riskforskning är ett relativt ungt internationellt forskningsområde med genuint mångvetenskaplig prägel.

Tillsammans har de utvecklat kunskap om hur risker uppfattas och hanteras av olika grupper i samhället. Inom programområdet Samhällets riskfrågor studeras bland annat: Organisation och styrning inom offentlig sektor när det gäller miljöpolitik och riskreglering (till exempel när det gäller livsmedel eller kemikalier).

Exempel på forskningsprojekt: 

  • Miljöfrågors lokala dimension
  • Allmänhetens förtroende och medborgarinflytande
  • Hur olika typer av kunskap används och förhandlas i beslutsfattande kring gemensamma offentliga angelägenheter
  • Hur risk och nytta avvägs och uppfattas när det gäller utveckling av ny teknologi och innovation Samhällsaktörers kommunikation av komplex vetenskaplig information som inbegriper osäkerhet Associerade forskningssamarbeten: Mistra Environmental Nanosafety (programvärd Chalmers/GMV)
  • Hantering av gränsöverskridande risker: En studie av Göta Älvs vattensystem (Formas/sociologi)
  • Demokratiskt deltagande i rovdjursförvaltning. En jämförande studie av policy och institution, ledarskap och lokalsamhälle i fyra länder. (Vetenskapsrådet/SGS)