Skolan och elev(o)hälsan
Valdemar Landgren diskuterar ökningen av hälsoproblem bland svenska skolbarn och föreslår hur vi bör tänka.
[Publicerat 16 november 2023 av Valdemar Landgren]
Hur märks det på dig ifall du inte trivs på ditt jobb? Värk, oro och sömnsvårigheter kan vara kroppsliga signaler om att något inte står rätt till. Du kanske inte hinner med de arbetsuppgifter som förväntas av dig. Efter en dag på jobbet känner du dig helt utmattad. Kanske tanken på att gå till jobbet börjar väcka obehag. Är du lyckligt lottad kan du ta tag i din situation och om det behövs söka annat arbete. Du kan också helt enkelt säga upp dig.
Men hur skulle det kännas ifall det bestämdes att du måste arbeta ytterligare nio år innan att ”säga upp sig” ens kan komma på fråga? Att du trots ett malande obehag, värk, sömnsvårigheter och trötthet inför uppgifter du upplever övermäktiga, ändå måste jobba kvar? Sådan är faktiskt situationen för många skolbarn. Några blir till slut ”hemmasittare”.
Hälsoenkäter riktade till skolbarn har visat en påtaglig ökning av vantrivsel, nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter framför allt det senaste årtiondet. Samtidigt har antalet remisser till BUP och barnmedicin stadigt ökat under samma period. Vad beror det på och hur står det egentligen till med elevernas hälsa i dagens Sverige? Detta försökte vi kasta ljus över i en nyligen publicerad studie (1).
Det är inte så att det saknas forskning om barns hälsa. Problemet är att den mesta forskningen görs isolerat från vartannat, i olika ”stuprör”. Någon undersöker utvecklingen av skolbetyg, några andra samlar in hälsenkäter från barn, andra studerar t ex astma och fetma specifikt, och ytterligare andra undersöker sociala faktorer, eller neuropsykiatriska tillstånd. Men för individen är det ointressant att göra dessa avgränsningar; för individen är alla dessa områdena del av en helhet. De behöver förstås tillsammans. Vår ansats var därför att använda flera perspektiv samtidigt när vi tog os an elevhälsostudien.
Barnen undersöktes av läkare och psykolog i skolan, Vi gick igenom medicinska journaler, samlade in formulär från föräldrar och samt tog del av resultat från nationella proven i årskurs 3. Det som var utmärkande för studien var att vi för varje deltagare vägde samman informationen och uttalade oss om graden av kliniska, dvs. betydelsefulla ESSENCE-problem (2) (benämnda som neuropsykiatriska/utvecklingsneurologiska problem i artikeln; NDPs), oavsett om de motiverade en diagnos eller inte.
Vad fann vi?
- Skolsvårigheter, stressymtom, medicinska åkommor och neuropsykiatriska problem var mycket vanligt.
- Barns hälsoproblem är komplexa - särskilt hos dem med skolsvårigheter. Mer än hälften av dem som misslyckats på nationella prov hade antingen medicinsk diagnos, värk, oro eller neuropsykiatriska problem – ofta flera av dem i kombination. Det rörde sig om i snitt ca 5 barn per klass.
- Neuropsykiatriska problem var vanliga (40%) och hade en tydlig koppling till resultaten på nationella prov.
- Det är större chans att få träffa skolläkaren om du har ont i foten, än om du har skolsvårigheter och neuropsykiatriska problem.
Bocken satt till trädgårdsmästare
I Sverige har vi den egenheten att rektorer är ytterst ansvariga för elevhälsan. Ansvaret att göra en plan för hur denna långa rad av hälsoproblem ska hanteras i skolan faller alltså på en person utan medicinsk utbildning. I besparingstider och i konkurrensen om eleverna behöver skolorna spara pengar. Då är elevhälsan sällan prioriterad. Någon vårdinstans som gör det arbete vi gjorde i studien finns inte. Vårdens lösning är “patientpingis” där elevhälsan, vårdcentralen, barnmedicin och BUP endast ser sin “del” av ansvaret. I mitten är familjen som studsar fram och tillbaka mellan vårdaktörerna. Det leder till en splittrad, ineffektiv och utdragen vårdprocess.
Skolan behöver en arbetsmiljöinspektion
Skulle oro, värk och sömnsvårigheter vara så vanligt förekommande på en arbetsplats hade facket sagt ifrån och vänt sig till arbetsmiljöverket. Men när det gäller skolan, och barnen är arbetstagarna, så tillåts situationen bero. Gillberg och Fernell m fl har tydligt visat hur Skolverkets läroplan sannolikt är en drivande faktor till situationen (3). Läroplanen ställer krav på eget arbete och abstrakt tänkande, trots att en stor andel av barnen inte utvecklat förmågan vilket leder till att läroplanen istället “underkänner” dem. Denna hypotes stämmer väl med vår tolkning av studiens resultat och tidigare erfarenhet i forskargruppen. Andelen med påtagliga neuropsykiatriska problem var runt 10%, vilket stämmer med liknande studier genomförda på 90-talet (4).
Dagens skolmiljö blir en källa till stress och fler av dem med mildare drag av t ex koncentrationssvårigheter får idag “kliniska problem” som leder till kontakt med vården. Man försöker anpassa barnen till att nå läroplanens mål i stället för att anpassa läroplanen till hur barn faktiskt fungerar!
Barnsjukvård på Mars
Ifall mänskligheten en dag skulle befolka Mars, hur skulle vården för barn se ut där tror du? - Inget skulle finnas färdigt från början, den skulle behöva byggas från grunden. Barns rätt till utbildning och skolgång är utgångspunkten. Jag själv är rätt säker på att jag inte skulle önska en vårdapparat som den ser ut i Sverige idag. Jag skulle önska en barnsjukvård som finns lättillgänglig i barnets egen vardag. Barn lever i ett litet sammanhang som kretsar kring familjen och skolan – det är där den medicinska och sociala hjälpen och samtidiga ESSENCE-kompetensen borde finnas. Vi borde egentligen inte behöva flytta till Mars för att realisera det.
Referenser
(1) Landgren, V., Svensson, L., Törnhage, C. J., Theodosious, M., Gillberg, C., Johnson, M., Knez, R., & Landgren, M. (2023). Neurodevelopmental problems, general health and academic achievements in a school-based cohort of 11-year-old Swedish children. Acta paediatrica (Oslo, Norway : 1992), Advance online publication. https://doi.org/10.1111/apa.16989
(2) ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) är en samlingsterm för alla de tillstånd med tidigt debuterande beteendeproblem och/eller kognitiva svårigheter som leder till konsultation hos en mängd olika specialister, som ofta inte har något nära samarbete med varandra.
(3) Blogg Skolans betydelse för barn och unga
(4) Avhandling Neurodevelopmental disorders (ESSENCE): Early detection and outcome in adulthood
[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums].
