Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Språk i samhällskontext

Inom forskningsområdet Språk i samhällkontext fokuserar vi på skrift och rumslighet ur ett sociolingvistiskt och socialsemiotiskt perspektiv. Vi behandlar såväl rumsliga aspekter på språkligt och semiotiskt meningsskapande, som språkliga och semiotiska aspekter på plats-, rums- och landskapande. Vi undersöker skrift och sociolingvistisk förändring i nutida och historiska material samt ur kulturella perspektiv.

Flera av forskarna som är verksamma inom området ingår i SPL-nätverket Skrift och samhälle och i det institutionsövergripande nätverket Språk och rumslighet (SpåR). SpåR startades 2016 av Johan Järlehed (institutionen för språk och litteraturer) samt Per Holmberg och Andreas Nord (institutionen för svenska språket). Forskarna i nätverket delar ett intresse för socialsemiotik, multimodalitet och diskursstudier ur både teoretiskt och metodologiskt hänseende.

Vårterminen 2020

  • 27 februari, 14:00-17:00, J330
    Karin Wagner, Johan Järlehed, Maryam Fanni, Arina Stoenescu: forskningsseminarium om typografi
  • 7 maj, 15:15-17:00, C454 - INSTÄLLT
    Gijsbert Rutten, University of Leiden:
    Writing Early and Late Modern Dutch. A Sociolinguistic Perspective
  • 8 maj, 09:00-12:00, F412 - INSTÄLLT
    Gijsbert Rutten, University of Leiden:
    Workshop om (historisk) sociolingvistik
  • 19 maj, 13:15-15:00, C454 - INSTÄLLT
    Christopher Stroud, University of Western Cape: Linguistic Citizenship in a sociolinguistics of "hope"

Höstterminen 2019

  • 10 oktober, 15:00-17:00, H634
    Luisa Martin Rojo, Universidad Autónoma de Madrid: Building urban spaces through discourses and practices of commoning
  • 14 november, 13:15-15:00, H821
    Christine Wallis, University of Sheffield: Intra- and inter-writer variation in Old English
  • 22  november, 10:15-12:00, H821
    Michelle Waldispühl och Christine Wallis: Libri vitae as a source for historical sociolinguistic research
  • 29 november, 13:15-15:00, C254
    Professor em. Karsten Legére: Naming languages: a critical discussion

Vårterminen 2019

  • 14 mars, 15:15-17:00, H821
    Miguel Pérez-Milans, Associate Professor in Applied Linguistics, Department of Culture, Communication and Media, UCL Institute of Education, University College London: Language, ethnicity and the politics of struggle: A critical ethnography of activism
  • 2 april, 13:15-16:00, H821
    Miniworkshop om schoolscapes: språkliga landskap i lärandemiljöer
    Linnea Gustafsson (Halmstad högskola) och Andreas Nuottaniemi (Umeå universitet) presenterar pågående forskning om språkliga landskap i skolmiljöer.
  • 26 april 09:00-15:00, H821
    Workshop: Multilingual writing
    Workshop om flerspråkig skrift och skrivpraktiker med inbjuden gästforskare Mark Sebba från Lancaster University, GB
    http://www.ling.lancs.ac.uk/profiles/Mark-Sebba/
    (Seminarieserien Skrift och samhälle)
  • 14 maj 12:00-14:00, H525
    Brian King, the School of English, The University of Hong Kong: Writing as participants in Web 2.0: How well can we theorize spaces and communities?

Skrift och Samhälle (Writing and Society), forskningsnätverk, seminarieserie

Fokus inom seminarieserien ”Skrift och samhälle” ligger på sociokulturella frågeställningar kring skrift. Vi diskuterar grundläggande teoretiska frågor och tillämpar dem både på modernt och historiskt material. Frågor vi arbetar med är följande:

  1. Vad är skrift?
  2. Hur förhåller sig skrift till begreppen text, språk, och bild?
  3. Vad har skrift för värde och funktion ur socialt, ekonomiskt, politiskt hänseende? Hur varierar det över tid och rum?
  4. Hur produceras, konsumeras och distribueras skrift?
  5. Vem använder skrift när och till vad?

Koordinator/kontakt: Michelle Waldispühl, michelle.waldispuhl@sprak.gu.se

Språk och rumslighet, seminarieserie

Seminarieansvarig: Johan Järlehed

Det akademiska skrivandets politiska ekonomi, seminarieserie

GU-gemensam seminarieserie

Varför skriver vi? Vilka sociala och ekonomiska strukturer påverkar varför, hur och vad vi skriver, liksom hur det sprids och värderas?

Det är angeläget att ta ett samlat kritiskt grepp kring det akademiska skrivandets politiska ekonomi och relaterade saker som vår yrkesidentitet och de värderingssystem, meriteringsmekanismer och publikationsstrategier som styr centrala beslut i vår vardagliga praktik.

Seminarieansvarig: Johan Järlehed

GU-gemensam seminarieserie

Varför skriver vi? Vilka sociala och ekonomiska strukturer påverkar varför, hur och vad vi skriver, liksom hur det sprids och värderas?

Som akademiker utgör skrivandet en central social praktik. Vid sidan om de muntliga presentationerna på seminarier och konferenser har den akademiska publikationen alltid varit en självklar genre och medium för att delta i det akademiska samtalet och sprida ny kunskap. På senare år har dock alltmer fokus flyttats till publikationen, och framförallt en specifik form: den sakkunniggranskade internationella tidskriftsartikeln. Vår sociala status och vårt värde som akademiker bedöms i ökande utsträckning utifrån hur många sådana artiklar vi producerar.

Parallellt har det blivit allt vanligare att akademiker också skriver bloggar och presenterar sin forskning på breda sociala media som Facebook och Twitter, liksom på sociala media specifikt designade för akademin, såsom Academia.edu och Researchgate.net. Dessa media utvecklar kontinuerligt nya förfinade instrument som mäter och värderar enskilda forskare utifrån deras aktivitet och publikationer. En del av oss är med, andra inte. En del vet hur man ska hantera dessa nya medier för att optimera spridningen av sina publikationer, andra inte.

Det är därför angeläget att ta ett samlat kritiskt grepp kring det akademiska skrivandets politiska ekonomi och relaterade saker som vår yrkesidentitet och de värderingssystem, meriteringsmekanismer och publikationsstrategier som styr centrala beslut i vår vardagliga praktik.

Jan Armstrong (2010) förklarar enkelt vad det handlar om: ”investigating the political economy of academic writing practices calls for professional self-examination and open-minded inquiry into the ways in which reward structures and traditions operate in academe. It means looking at consequences for individuals, organizations, and institutions (higher education as a whole).”

Eller bredare, med Tony Scott (2009): “According to what economic logics are the labors of teachers and students being situated? How do those logics shape what is produced? How, and for what interests, are alternatives omitted or constrained?”

Det tycker vi tål att tänkas på och bjuder därför in till en ny universitetsgemensam seminarieserie där vi vill undersöka dessa frågor ur ett kritiskt och brett socioekonomiskt perspektiv. Vi planerar två träffar per termin under de närmaste två åren. Vi börjar den 6/9 kl 15-17. Alla är välkomna!

Seminarierna kommer att ha teman som publikationsstrategier, open access, sociala media, samt meriterings- och resursfördelningssystem inom universiteten. Hösten 2018 viker vi för litteraturseminarier där vi diskuterar relevant litteratur i ämnet, för våren 2019 planerar vi en endags-workshop där vi bjuder in ett par forskare som skrivit om ämnet och ger utrymme för alla som vill att utifrån egna erfarenheter diskutera olika aspekter av det akademiska skrivandets politiska ekonomi. Idéer för ytterligare seminarier, aktiviteter och litteraturtips är varmt välkomna.

Efterhand som vi spikar de olika seminarierna läggs detaljerad information om tid, lokal, och litteratur upp på denna sida.

Verksamhet 2019

Verksamhet 2018

Arrangörer och kontaktpersoner

Johan Järlehed (johan.jarlehed@sprak.gu.se) och Michelle Waldispühl, institutionen för språk och litteraturer, och Susanna Karlsson, institutionen för svenska språket (susanna.karlsson@svenska.gu.se)

Litteratur

(mer läggs till efterhand som vi får tips)

Armstrong, Jan. 2010. Political Economy of Academic Writing Practices, Journal of Thought, Spring-Summer 2010, 55-70, http://www.journalofthought.com/Issues/2010vol45issue12pdf/13armstrong.pdf

Bauwens, Michel. 2005. The Political Economy of Peer Production, http://www.mmduvic.ca/index.php/ctheory/article/view/14464/5306

Blommaert, Jan. 2014. The Power of Free: In search of democratic academic publishing strategies, Tilburg Papers in Culture Studies, No. 114 https://pure.uvt.nl/ws/files/5106509/paper114_Blommaert_The_power_of_free.pdf

Buranyi, Stephen, 2017-06-27, Is the staggeringly profitable business of scientific publishing bad for science? https://www.theguardian.com/science/2017/jun/27/profitable-business-scientific-publishing-bad-for-science

Davies, B., & Bansel, P. (2010). Governmentality and Academic Work: Shaping the Hearts and Minds of Academic Workers. Journal of Curriculum Theorizing, 26(3). Retrieved from http://journal.jctonline.org/index.php/jct/article/view/250

Edwards, M. A., & Roy, S. (2016). Academic Research in the 21st Century: Maintaining Scientific Integrity in a Climate of Perverse Incentives and Hypercompetition. Environmental Engineering Science, 34(1), 51–61. https://doi.org/10.1089/ees.2016.0223

Franck, Georg. 2002. The scientific economy of attention: A novel approach to the collective rationality of science. Scientometricsm, 55:3-26; http://dx.doi.org/10.1023/A:1016059402618

Franck, Georg. 2012. Open access, Cell Cycle, 11:22, 4115-4117, DOI: 10.4161/cc.22151

Gibson, Chris and Natascha Klocker. 2004. Academic publishing as ‘creative’ industry, and recent discourses of ‘creative economies’: some critical reflections. Area, 36.4, 423–434

Hammarfelt, B; S Rijcke, AD Rushforth (2016) Quantified academic selves: The gamification of science through social networking services, Information Research 21

Hammarfelt, B (2016) Beyond coverage: Toward a bibliometrics for the humanities, Research assessment in the humanities, 115-131

Jaffe, Alexandra (2017) Differentiated eliteness: socialization for academic leadership, Social Semiotics, 27:3, 370-381, DOI: 10.1080/10350330.2017.1301801

Laakso M, Welling P, Bukvova H, Nyman L, Björk B-C, Hedlund T (2011) The Development of Open Access Journal Publishing from 1993 to 2009. PLoS ONE 6(6): e20961. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0020961

Mountz, Alison, Anne Bonds, Becky Mansfield, Jenna Loyd, Jennifer Hyndman, Margaret Walton-Roberts, Ranu Basu, Risa Whitson, Roberta Hawkins, Trina Hamilton, and Winifred Curran. 2015. “For Slow Scholarship: A Feminist Politics of Resistance through Collective Action in the Neoliberal University”. ACME: An International Journal for Critical Geographies 14 (4), 1235-59. https://www.acme-journal.org/index.php/acme/article/view/1058

Scott, Tony. 2009. Dangerous Writing: Understanding and Political Economy of Composition. All USU Press Publications. 166. https://digitalcommons.usu.edu/usupress_pubs/166

https://scholarlykitchen.sspnet.org/
http://www.openacademia.eu/
http://www.theroguelinguist.com/pace-academic-life-not-problem-lack-autonomy/
https://thesiswhisperer.com/2018/05/02/slow-academia-is-for-the-privileged-but-then-isnt-all-academia/

Områdesansvariga

Michelle Waldispühl

Johan Järlehed