Våra forskarutbildningsämnen
Vi erbjuder forskarutbildning i ämnena afrikanska språk, arabiska, engelska, antik grekiska, japanska, latin, romanska språk, sinologi, slaviska språk och tyska. I studieplanen för respektive ämne hittar du information om antagnings- och behörighetskrav, examensmål, utbildningens uppläggning och innehåll.
Forskarutbildningen leder till en doktorsexamen, men med möjlighet att avlägga licentiatexamen efter två år.
När du studerar på forskarutbildningen får du möjlighet att aktivt delta i det internationella vetenskapssamhället. Du fördjupar dig inom ditt ämnesområde och undervisas i de färdigheter i forskningsmetodik och det vetenskapliga betraktelsesätt som fordras för att lösa en större forskningsuppgift. Du redovisar resultatet genom att skriva en avhandling.
Utbildningen innehåller dels obligatoriska kurser, dels valfria kurser samt ett skriftligt avhandlingsarbete. Du har stor frihet att välja inriktning på din utbildning, till exempel litteraturvetenskaplig eller språkvetenskaplig, beroende på ditt val av kurser och avhandlingsämne. Kurserna ger en vetenskaplig bredd, förbättrad språkfärdighet, ökad beläsenhet och fördjupade ämnesmetodiska insikter, medan avhandlingsprojektet innebär en mer specificerad inriktning. I studieplanen kan du läsa mer om upplägg och innehåll.
Som enda lärosäte i landet erbjuder institutionen för språk och litteraturer en forskarutbildning i afrikanska språk.
Kurserna fokuserar på olika aspekter av de afrikanska språken, både språkstrukturer och sociolingvistiska problemställningar samt behandlar metod och teori. Avhandlingen bidrar till metod- och teoriutveckling inom ämnet afrikanska språk.
Studierna har som mål att ge fördjupad insikt om möjligheter och begränsningar i fråga om forskning inom afrikanska språk, denna forsknings roll i samhället och dess relation till övriga vetenskaper. Ett viktigt delmål är att analysera icke beskrivna språk, i synnerhet muntligt traderade och utrotningshotade språk. De ger redskap att kritiskt reflektera över den egna verksamheten i detta perspektiv och utvecklar förmågan att verka som forskare och akademisk lärare inom afrikanska språk men även inom yrken som inbegriper avancerat utrednings-, berednings- och analysarbete inom offentlig eller privat verksamhet.
I arabiska är det vanligast att skriva en monografi, men du kan också göra en så kallad sammanläggningsavhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”.
I engelska är det vanligast att skriva en monografi, men du kan också göra en så kallad sammanläggningsavhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”.
Utbildningen kan ges en litteraturvetenskaplig eller språkvetenskaplig inriktning, beroende på val av kurser och avhandlingsämne.
Av tradition heter ämnet på forskarnivå bara Grekiska, men det är antik grekiska (inkluderande även senantik och bysantinsk grekiska) som avses.
I grekiska är det vanligast att skriva en monografi, men du kan också göra en så kallad sammanläggningsavhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”.
Ämnet för avhandlingen kan väljas inom många olika områden. Textutgivning är ett sådant område; andra möjligheter är historiska, idéhistoriska, litteraturvetenskapliga eller språkvetenskapliga studier. Centralt för det vetenskapliga arbetet är att det alltid är grekisk text som står i fokus.
I japanska är det vanligast att skriva en monografi, men du kan också göra en så kallad sammanläggningsavhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”.
Vid ämnet japanska bedrivs forskning inom teoretisk lingvistik, tillämpad lingvistik, litteraturvetenskap och översättningsteori.
I latin är det vanligast att skriva en monografi, men du kan också göra en så kallad sammanläggningsavhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”.
I avhandlingsarbetet kan du välja projekt inom ett brett spektrum av ämnen, primärt med inriktning mot klassiskt och senantikt latin, men även senare perioder.
I en utbildning i romanska språk inriktas utbildningen i regel mot ett av de romanska språken. För närvarande kan institutionen erbjuda handledning i franska och spanska, men det är också möjligt att arbeta med projekt med komparativ inriktning mellan olika språk, inklusive italienska.
I franska inriktas avhandlingsarbetet mot fransk språkvetenskap, franskspråkig litteraturvetenskap eller lärande. I spanska inriktas projektet på motsvarande sätt mot spansk språkvetenskap, spanskspråkig litteraturvetenskap eller lärande.
Den vanligaste formen för avhandling är en monografi, men man kan också göra en så kallad sammanläggnings¬avhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”.
Forskarutbildningen är internationell, och det finns möjlighet att genomföra utbildningen i samarbete med ett franskt eller spanskt universitet med hjälp av ett så kallat co-tutelleavtal, vilket innebär att man avlägger doktorsexamen vid två universitet samtidigt.
Finansiering genom Bo Linderoth Olsons fond
Utbildningen på forskarnivå i romanska språk vid Göteborgs universitet har tillgång till en fond (Bo Linderoth Olsons Fond) som kan finansiera utbildningen i form av att bekosta en doktorandanställning. Utlysning av sådana medel sker i regel i anslutning till institutionens övriga utlysning av doktorandanställningar.
Den vanligaste formen för avhandling är en monografi, men man kan också göra en så kallad sammanläggningsavhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”.
Vid institutionen finns kompetens i flera slaviska språk, men forskningsinriktningarna inom forskarutbildningen är primärt ryska och slaviska medeltidsstudier (fornkyrkoslaviska).
Den vanligaste formen för avhandling är en monografi, men du kan också göra en så kallad sammanläggningsavhandling bestående av ett antal artiklar samt en sammanbindande ”kappa”. Val av inriktning på avhandlingsprojektet görs inom antingen språkvetenskap eller litteraturvetenskap.
Tyska är ett internationellt forskarutbildningsämne, och det ges goda möjligheter till konferensresor och nätverk. Till exempel ingår ämnet i det europeiska nätverket MOVENS Crossing cultural and aestetic boundaries (kontaktperson professor Edgar Platen), som årligen arrangerar mötesplatser där våra doktorander får möjlighet att med andra forskare och handledare diskutera avhandlingsarbetet.
