Hitta experten!

Litteraturvetenskap

Carina Agnesdotter, fil. dr. i litteraturvetenskap
Poesi (särskilt politisk poesi), retorik.

Johan Alfredsson, fil. dr. i litteraturvetenskap
Modern poesi, barnlitterära frågor och litteraturdidaktik. Arbetar med ett projekt kring den politiska och samhällskritiska potentialen i nutida svensk och dansk poesi. Forskar även om poesi som kunskapsform, och om bilderbokens multimodala tilltal.

Matilda Amundsen Bergström, Kvinnliga författare och tänkare under 1600- och 1700-talen, litteratur och genus före år 1800, lyckofilosofi under 1600- och 1700-talen, Sapfo och Sapforeceptionen, kvinnliga intellektuella i 1700-talets Göteborg. Författarskap: Hedvig Charlotta Nordenflycht, Birgitte Thott, Katherine Philips

Åsa Arping, professor i litteraturvetenskap
Litteratur i relation till genus, klass och intersektionalitet, 1800-talsprosa (främst svensk och brittisk, framförallt Fredrika Bremer), litteraturkritik och essäistik, litteraturhistorieskrivning och kanonbildning. Arbetar just nu med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag.

Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap
Litteratur i relation till genus samt funktionsvariationer och crip teori, digital humaniora, läs- och receptionshistoria, brev och brevskrivning, Selma Lagerlöfs författarskap.

Camilla Brudin Borg, fil dr. i litteraturvetenskap

Litteratur och natur, miljöteman i skönlitteratur, litteratur om vandring, vandringsforskning, pilgrimsvandring till Santiago de Compostela, rörelseforskning, japansk litteratur och kultur, trädgårdar i litteraturen, ekokritik, Environmental humanities, Cli-fi (klimatfiktion), humanioras betydelse i samhället, barnlitteratur.

Författarskap: Lars Gyllensten, Søren Kierkegaard, pilgrimslitteratur

Christer Ekholm, fil. dr. i litteraturvetenskap
Svensk arbetarlitteratur, modern svensk prosakonst, svensk modernism, med särskilt fokus på relationen till bildningsbegreppet, receptionsteori, med särskilt fokus på fenomenologi, performativitet och spatialitet, didaktik. Författarskap: Erik Beckman och Lars Ahlin.

Gunilla Hermansson, professor i litteraturvetenskap
Romantik, tidigt avantgarde och modernism (främst nordisk), samt litteraturhistoriska teorier och metoder, inklusive transnationell cirkulation, reception och litteraturbruk.

Kristina Hermansson, docent i litteraturvetenskap

Specialiserad inom barnlitteratur med särskilt fokus på bilderböcker. Forskningen omfattar även litteraturarbete i förskola och kola, skandinavisk prosa samt tystnadskultur och kommunikation inom socialförsäkring. Kritisk teori, maktanalys, genus, klass, normkritik, performativitet, spatialitet. Doktorsavhandlingen (2010) undersöker subjektsframställningen i verk av Jon Fosse, Ninni Holmqvist, Hanne Ørstavik, Kirsten Hammann och Magnus Dahlström.

Birgitta Lindh Estelle, fil. dr. i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier och litteraturvetenskap. Genus och teater /litteratur, reception och kritik, estetik och ideologi, drama- och föreställningsanalys, teaterhistoria (speciellt 1800-tal och 1900-tal).

Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap
Svenska 1800-talsromaner, kvinnliga 1800-talsförfattare, transnationellt mottagande av svensk 1800-talslitteratur, populärfiktion, kriminalfiktion, skräckromaner och skräckfilmer. Senast avslutade projekt har resulterat i böckerna Swedish Nineteenth-Century Novels as World Literature: Transnational Success and Literary History (2020) och Swedish Gothic: Landscapes of Untamed Nature (2023). Arbetar för närvarande som huvudredaktör för utgivning av en Routledge Companion to Nordic Literature. 
Författarskap: Sigge Stark (Signe Björnberg), Emilie Flygare-Carlén, Viktor Rydberg, Zacharias Topelius och Selma Lagerlöf.

Christian Lenemark, docent i litteraturvetenskap
Medier och redaktionell praktik, life writing/livsberättelser, litteratur och berättande på internet med särskilt fokus på författarbloggar, samtida autopatologier – självbiografiska berättelser om sjukdom, litterärt värde i en samtid där gränsen mellan vad som räknas som hög eller låg litteratur har blivit alltmer oskarp. Författarskap: Carina Rydberg och Stig Larsson.

Ingrid Lindell, fil. dr. emerita i litteraturvetenskap
Svenskämnets didaktik, litteraturundervisning, berättandets och litteraturens plats i skolan. Populärkultur och genus, genusteori, populärlitteratur, samtida mediekultur, filmteori, film ur ett genusperspektiv, film, kön och modernitet (könsrepresentation av regissörer och huvudpersoner år 1996), intersektionell analys, kulturteori, kulturanalys, populärkultur, identitetsskapande.

Mats Malm, professor i litteraturvetenskap
Digital humaniora, antikens poetik och fornnordisk diktning, litteraturteoretiska aspekter av den nordiska göticismen, den tidiga romanen i Sverige, svensk barock, tolkningstraditionen kring Aristoteles Poetik.

Christian Mehrstam, docent i litteraturvetenskap 
Responsestetik, populärfiktion, algoritmisk kritik.

Håkan Möller, professor i litteraturvetenskap
1900-talslitteratur (modernistisk litteratur, förhållandet mellan bild och dikt, barndomsskildringar i modern nordisk och kontinental prosa), psalmböcker, psalmens roll som politisk text, lyx och mode i stormaktstidens Sverige, frågor om kungaideologi och antikatolicism, barnet i litteraturen, kombinationen litteratur och religion samt litteratur och politik, retorik, diktanalys, religiös tematik då och nu, litteratursociologi, receptionsforskning. Författarskap: Pär Lagerkvist, Lars Wivallius diktning, Jesper Swedberg och Jacob Arrhenius som psalmdiktare.

Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap
Nordenstam har forskningsprojekt om feministiska tecknade svenska serier och fanzins samt tecknade serier om hälsa.  Vidare forskar hon om litteraturdidaktik, särskilt om litteraturläsning på förskolan till gymnasiet, med medverkande lärare och hon bedriver forskning om barn- och ungdomslitteratur.

Nils Olsson, fil. dr. i litteraturvetenskap

Redaktionell praktik, kulturtidskrifter.

Cecilia Pettersson, fil. dr. i litteraturvetenskap (arbetar även inom teaterstudier)

Biblioterapi – om hur litteraturläsning och litteratursamtal kan användas i syfte att främja hälsa och välbefinnande. Ett kommande projekt om vilka kunskaper och personliga kvalifikationer biblioterapiledare i Sverige uppfattar som viktigast i sitt arbete med biblioterapi. 

Moderskapsforskning: hur moderskap och olika teman relaterade till det. såsom tabu, sårbarhet, trauma och postmemory, skildras i samtida romaner och autobiografier 

Sjukdomsberättelser i olika medier: hur psykisk ohälsa och psykiatrin skildras i autobiografier, romaner och teaterföreställningar, framför allt i en skandinavisk kontext.

Maria Hymna Ramnehill, doktorand i litteraturvetenskap

Forskar om transmotivet och bilden av transpersoner i samtida skönlitteratur. Avhandlingen fokuserar på hur transkroppen gestaltas som naturlig eller onaturlig i svenskspråkig skönlitterär prosa från slutet av 1900-talet till i dag.

Olle Widhe, docent i litteraturvetenskap
Barnböcker, barndomsskildringar, barn- och ungdomslitteraturens historiska sammanhang och utveckling, svensk barnboksutgivning under 200 år, hur barnböckers tilltal och pedagogiska uppgift förändras över tid, barns rättigheter, svenskämnets didaktik, kopplingen mellan fiktionslitteratur och mänskliga rättigheter. Författarskap: Zacharias Topelius, Ossian Elgström, Katarina Taikon, Willy Kyrklund, Sigfrid Siwertz.

Sebastian Lönnlöv, doktorand i litteraturvetenskap
Bibliotek (särskilt frågor om urval), litterärt värde, litterär kvalitet, hbtqi-litteratur, queerlitteratur. 

Teaterstudier

Birgitta Lindh Estelle, docent i litteraturvetenskap, arbetar inom teaterstudier
Teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal), estetik och ideologi, genus och teater, drama- och föreställningsanalys, reception och kritik. Forskar just nu på två projekt om kvinnliga dramatiker på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Arbetar även med projektet Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century, som kartlägger och analyserar kvinnliga svenska 1800-talsförfattares internationella genomslag. Deltar i forskningsprojektet Göteborg spelar roll, om den fria scenkonstens betydelse för stadens konstliv.

Idé- och lärdomshistoria

Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria
Modern kontinental filosofi och postkoloniala frågeställningar, martyrskap, renässansens Spanien och Amerikas födelse, debatterna efter Columbus, medeltidens filosofi, kriget i Algeriet, Libanons moderna historia.

Björn Billing, docent i idé- och lärdomshistoria
Miljöhistoria, ekokritik, idéer om naturen, polarresor ca 1500–1850, Antropocen, dinosaurier och paleontologins historia, estetik och modernitet.

Henrik Björck, professor i idé- och lärdomshistoria
Teknisk idéhistoria, det svenska folkhemmet, kollegialitet.

Hjalmar Falk, fil.dr. i idé- och lärdomshistoria
Politisk idéhistoria (särskilt konservatism, fascism, marxism), mänskliga rättigheter, filosofihistoria, historieteori, sekularisering och synen på förhållandet mellan politik och religion.

Mats Fridlund, docent i idé- och lärdomshistoria
Teknikhistoria, vetenskapshistoria, terrorism och politiskt våld, nationalism, teknik och politik, ideologisk teknik, digital humaniora, teknisk och industriell förändring, sociala och kulturella perspektiv på tekniska och industriella revolutioner; elkraftens och telekomteknikens betydelse för samhällsförändring; teknisk och industriell utveckling i Kina i historiskt och samtida perspektiv.

Gustav Holmberg, docent i idé- och lärdomshistoria
Modern vetenskapshistoria, speciellt astronomins historia. Svensk astronomihistoria 1860-1940 och amatörastronomi under 1900-talet, medie- och kommunikationshistoriska aspekter på meteorologi, livsmedelsteknologi, solforskningens historia, framtidsforskningens vetenskapshistoria, astrobiologi, Edgar Allan Poes kosmologiska teorier.

Anton Jansson, docent i idé- och lärdomshistoria
Tysk idéhistoria, politisk idéhistoria, religion och sekularisering, ateismens historia, Martin Luther och reformationen.

Maria Johansen, doktor i idé- och lärdomshistoria
Filosofihistoria, särskilt politisk filosofi i relation till historia. Framförallt tidigmodern och samtida idéhistoria. Även mänskliga rättigheter och Hannah Arendts filosofi.

Johan Kärnfelt, docent i idé- och lärdomshistoria
Vetenskapshistoria, speciellt astronomihistoria, den svenska amatörastronomins historia, Vetenskapsakademien, folkbildning och populärvetenskapens historia, svensk rymdfart.

Katarina Leppänen, professor i idé- och lärdomshistoria

Litteratur och nation, miljöhistoria/ekokritik och ekofeminism, politik och genus, suffragetter, arbetet inom Nationernas förbund: framför allt frågor om trafficking, gifta kvinnors nationalitet, internationalism. Författarskap: Elin Wägner, Aino Kallas och Hella Wuolijoki.

Christine Quarfood, professor i idé- och lärdomshistoria
Filosofins och de moderna humanvetenskapernas idéhistoria, fokus på debattkontexter och receptionsstudier: Condillacs barnsyn i upplysningskontexten, Montessoripedagogikens rötter i det sena 1800-talets positivistiska medicin, kulturkritik och politik i mellankrigstidens Montessorirörelse. Senmoderna Platonaktualiseringar av hermeneutiskt, existentialistiskt och marxistiskt slag. Författarskap: Condillac, Maria Montessori, Hans-Georg Gadamer, Iris Murdoch och Alain Badiou.

Cecilia Rosengren, docent i idé- och lärdomshistoria

Tidigmodern idé- och kulturhistoria, med fokus på svensk och europeisk offentlighetshistoria, naturfilosofi och kvinnor i idéhistorien. Författarskap: Margaret Cavendish, Anne Conway, Emelie du Châtelet.

Louise Schou Therkildsen, kollektiv identitet; EU och europeisk identitet, europeiska värden; europeisk/nordisk kolonialism och försoning; retorik och retorisk kritik.

Caroline Bergström, doktorand i litteraturvetenskap
Barn- och ungdomslitteratur, flickboken, barn- och ungdomslitteraturens historiska sammanhang och utveckling, litteratur i relation till genus, klass, ålder och intersektionalitet, temporalitet, kvinnliga författare, utbildningshistoria, kvinnohistoria, litteratursociologi. Författarskap: Toini Topelius, Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ulla Bjerne.

Daniel Andersson, docent i religionsvetenskap
Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap. Har forskat på judendom och judisk identitet i Sverige, på det föränderliga religiösa landskapet i Sverige, och på de förspanska religionerna och kulturerna i Mellanamerika.

Martin Berntson, professor i religionsvetenskap och teologi med inriktning mot kyrkohistoria
Kristendomens historia. Samfundskunskap. Reformationen i Europa och Sverige. Västsvensk religionsutövning. Fromhetstraditioner inom Svenska kyrkan. Gudstjänstliv i historia och nutid.

Henrik Bogdan, professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionshistoria
Västerländsk esoterism, nya religiösa rörelser och slutna sällskap (frimureri, ordenssällskap).

Daniel Enstedt, fil. dr. i religionsvetenskap
Daniel Enstedt är professor i religionsvetenskap med inriktning mot religionsbeteendevetenskap. Hans forskning fokuserar på hur religion formas, uttrycks och erfaras i människors vardagsliv, och hur religiösa praktiker och föreställningar påverkar hälsa och sociala relationer. På senare år har han genomfört projekten Erfarenheter av qigong, som undersökte långsiktiga effekter av Zhineng qigong ur ett holistiskt hälsoperspektiv, och Lived religion and social mobility among migrants in Sweden, som studerade religionens roll för social rörlighet och integration bland migranter. Tidigare forskning har bland annat behandlat apostasi – erfarenheter av att lämna islam i ett mångreligiöst Sverige – samt kristen tro, sexualitet och samlevnad i relation till Svenska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för samkönade par.

Tobias Hägerland, docent i religionsvetenskap
Nya testamentet, den antika skolans inflytande på nytestamentliga texter, Matteusevangeliet, den historiske Jesus, katolsk bibeltolkning.

Wilhelm Kardemark, doktor i religionsvetenskap
Religion och hälsa, religion kopplat till träning, begravningsplatser.

Johanna Larsdal, doktorand i religionsvetenskap

I sitt avhandlingsarbete studerar Johanna Larsdal olika berättelser om Jesu födelse. Händelsen beskrivs i Lukasevangeliet och Matteusevangeliet i Nya Testamentet, men också i skrifter som tillkom och spreds senare. Johanna Larsdal kan svara på frågor om Jesu födelse, genren födelseberättelser i antiken/senantiken, Justinus Martyren, julkrubban, jungfrufödsel, jungfru Maria och Petrusbreven.

Göran Larsson, professor i religionsvetenskap
Islam och muslimer i Europa, islamisk teologi, Koranen, religion, medier och kultur; religion, migration och invandring; religion, undervisning och lärande, globala konflikter som påverkar Sverige, religion, migration och polisiära frågor.

Jessica Moberg, docent i religionsvetenskap
Moderna religionsformer, såsom pentekostal kristendom och icke-kristen nyreligiositet; spiritualism i reality-tv, begravningsplatser och vad de används till.

Magdalena Nordin, docent i religionsvetenskap
Religionssociologi, religionsbeteendevetenskap, religion och hälsa; vilka religiösa, andliga och existentiella behov patienter på svenska sjukhus har och hur vården handskas med dessa behov, hur interreligiösa grupper formas och agerar i samhället, normkritik i vården, religiösa förändringar kopplat till migration, kristna immigrantgrupper i Sverige och religion inom den offentliga sfären såsom universitet och skolor.

Andreas Nordlander, doktor i religionsvetenskap
Religionsfilosofi, tros- och livsåskådningsvetenskap, begreppet "teleologi", filosofisk teologi, relationen mellan religion och naturvetenskap, Augustinus och den tidiga kristna traditionen, skapelseteologi och filosofisk/teologisk antropologi, fenomenologi, medvetandefilosofi och kognitiv semiotik, den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty.

Gunnar Samuelsson, doktor i religionsvetenskap (Bibelvetenskap, Nya testamentet)
Korset som symbol och korsfästelsestraffet i antikens värld. Nytestamentlig och klassisk grekiska, latin och hebreiska. Klassisk filologi och etymologi. Antikens och judarnas historia, från Sumer till Netanyahu. Homosexualitet och bibeln. Forskningsområden: frågan om hur och när korset blev den centrala symbolen för kristendomen; samt den tidiga kristendomen med fokus på kyrkans judiska ursprung i relation till de starka antijudiska, och sedermera antisemitiska, tendenser som har präglat kyrkan under dess historia.

Karin Rubenson, praktisk teologi, Svenska kyrkan, barn och unga, prästutbildning.

Kamilla Skarström Hinojosa, teol. kand.
Gamla testamentet, dödahavsrullarna, översättning av dödahavsrullarna, bibelhebreiska, Qumranhebreiska, judendomen, judisk litteratur från andra templets senare tid, materialitet och performativitet.

Elin Thorsén, doktor i religionsvetenskap
Moderna gururörelser, hinduism. Avhandlingsarbetet kretsar kring en andlig/religiös praktik kallad satsang, och hur denna utövas i den kosmopolitiskt präglade pilgrimsstaden Rishikesh, Indien.

Martin Westerholm, doktor i religionsvetenskap
Politisk teologi, systematisk teologi, Karl Barth.

Elias Kjörk, doktorand i religionsvetenskap
Teologisk metafysik, Hans Urs von Balthasar, treenighetsteologi, kristologi, modern dygdetik

Lydia Heinevik, doktorand i religionsvetenskap och didaktik
Studerar hur gymnasielärare undervisar om sexualitet och kön i religionskunskap. Ämnesområden: religionsvetenskap, didaktik, sexualitet och religion, genus och religion, utbildning och undervisning.

Miriam Sünder, doktorand inom religionsvetenskap med inriktning mot systematisk teologi * Beskrivning: Mina forskningsintressen är framförallt religionsfilosofi, politisk- och befrielseteologi, men även teologisk antropologi mer generellt är ett återkommande tema. I min pågående forskning problematiserar jag (post-)moderna föreställningar om mänsklig agens med hjälp av teologiska och fenomenologiska infallsvinklar. Kopplingen mellan teologi och nutidsfrågor av samhälls- och politisk karaktär står därmed i fokus. * Nyckelord och -personer: Lidande, Mediopassivitet, Teodicé, Ansvar och Rättvisa, Beroende och Frihet, Subjektivitet, Tysk romantik, Religionsfilosofi, Mystik, Fenomenologi, Hartmut Rosa, Dorothee Sölle