Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Birgitta Lindh Estelle

Birgitta Lindh Estelle

Universitetslektor

Institutionen för litteratur, idéhistoria och
religion
Telefon
031-786 52 19
E-post
birgitta.estelle@lir.gu.se
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
C651
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Birgitta Lindh Estelle

Presentation

Birgitta Lindh Estelle, docent och universitetslektor i litteraturvetenskap med inriktning mot teater disputerade med avhandlingen Befrielsen är nära. Feminism och teaterpraktik i Margareta Garpes och Suzanne Ostens 1970-talsteater år 2006. I projektet "Känsla och frigörelse" har hon fortsatt att undersöka feministiska berättelser för teatern men den här gången från sent 1800-tal. Resultaten publicerades i monografin Som en vildfågel i en bur. Identitet, kärlek, frihet och melodramatiska inslag i Alfhild Agrells, Victoria Benedictssons och Anne Charlotte Lefflers 1880-talsdramatik år 2019. Hon har fått projektmedel från Riksbankens jubileumsfond och i samarbete med andra forskare från Vetenskapsrådet i projekt, om europeisk reception av svenska 1800-talsförfattare och om svensk teater i det moderna genombrottet. Hon är aktiv i det europeiska nätverket Women Writers in History. Lindh Estelle har flera pedagogiska utbildningar och undervisar i teaterstudier och i litteraturvetenskap. Hon skriver också teaterkritik i Svenska Dagbladet.

Forskningsintressen

  • Teaterhistoriografi och teaterhistorieforskning (1800-tal och 1900-tal)
  • Estetik och ideologi
  • Genus och teater
  • Drama- och föreställningsanalys
  • Reception och kritik

Pågående forskning

Jag arbetar med ett teaterhistoriskt projekt där jag följer Anne Charlotte Lefflers pjäs Sanna kvinnor (1883) i spåren i det europeiska teaterlandskapet 1883–1925. Alltifrån teateruppsättningar av pjäsen i en gymnastiksal i Sölvesborg till repetitioner på en avantgarde-teater i London innefattas: Hur uppfattades pjäsen i olika sammanhang och vilka förändringar gjordes? Hur färdades en kvinnlig dramatikers pjäser? Projektet omfattar också teori- och metodutveckling om teaterrecensionen som källmaterial och syftar dessutom till att ge en vidgad bild av teaterverksamhet under decennierna kring sekelskiftet 1900.

Jag är också involverad i ett forskningssamarbete knutet till EU-nätverket Women Writers in History. I centrum står kvinnliga författares roller som kulturbärare i historien, deras bidrag till modernitetens utveckling och samband dem emellan över nationsgränserna. Framför allt rör forskningen de nydanande idéer som ryms i skildringar av intimitet så som kärlek, sexualitet, vänskap, mor-barn-relationer etc. Samarbetet kretsar kring arbetet med två antologier. Den ena med arbetsnamnet Rethinking Intimacy I och den andra Women Writing Intimate Spaces. The Long Nineteenth Century at the Fringes of Europe (Brill) publicerades i december 2022

Avslutade forskningsprojekt

1. Känsla och frigörelse – sentimentala och melodramatiska inslag i kvinnors äktenskapsdramatik i det moderna genombrottet. Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond under perioden 2012 – 2014. Syftet med forskningen var att omvärdera och ge en ny bild av den svenska dramatiken i det moderna genombrottet I fokus står pjäser av några av tidens mest lästa och spelade svenska dramatiker i Norden, nämligen Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Victoria Benedictsson. Sentimentala och melodramatiska genredrag var vanliga i 1800-talets underhållningsteater. Jag visar att sådana drag omsätts i de ovan nämnda dramatikernas pjäser och har betydelse för den ideologi som uttrycks samt att de spelade en roll för att pjäserna skulle bli uppsatta på teatrarna:

  • Hur medverkar genredragens betoning av känslor till idéerna om frigörelse?
  • Vilka berättelser om genus och modernitet bidrar genredragen till?

Resultaten har publicerats i monografin Som en vildfågel i en bur. Identitet, kärlek, frihet och melodramatiska inslag i Alfhild Agrells, Victoria Benedictssons och Anne Charlotte Lefflers 1880-talsdramatik (2019)

2. Swedish Women Writers on Export in the Nineteenth Century. Forskningen var ett samarbete med en grupp andra forskare vid LIR (Professor Åsa Arping, Professor Jenny Bergenmar, Professor Gunilla Hermansson och Professor Yvonne Leffler), med receptionen av svenska kvinnliga 1800-talsförfattare som gemensamt intresse. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet. Syftet var att kartlägga och analysera kvinnliga svenska 1800-talsförfattares transnationella nätverk och internationella genomslag samt att utveckla teori och metod för ändamålet. Mitt bidrag behandlar spridningen och reception av Anne Charlotte Lefflers dramatik i England, Frankrike och Tyskland. Forskningsresultaten har redovisats Swedish Women’s Writing on Export. Tracing the Transnational Reception in the Nineteenth Century (2019)

3. Brytningspunkter och kontinuitet: Scenkonsternas förändrade roller i samhället 1880-1925

I detta teaterhistoriska forskningsprojekt undersökte jag mottagandet av Anne Charlotte Lefflers Sanna kvinnor på nordiska teatrar och i dagstidningskritiken under decennierna kring sekelskiftet 1900. I projektet ingick sju forskare från olika ämnesområden, under ledning av professor Lena Hammergren vid Institutionen för Kultur och Estetik vid Stockholms universitet. De sju delprojekten tillsammans belyser perioden1880-1925 ur ett nytt perspektiv och lyfter fram genrer och företeelser som tidigare varit negligerade i teaterhistorieskrivningen. De lyfter fram växelspelet mellan förnyelse och en levande traditions- och kunskapsöverföring. Alla studierna tar sin utgångspunkt i detaljerade arkivstudier. Projektet finansierades av Vetenskapsrådet 2014–2016. Resultaten är publicerade i antologin I avantgardets skugga. Brytpunkter och kontinuitet i svensk teater kring 1900 (2019) samt i Turning Points and Continuities. Reformulating Questions to the Archives, (special issue of) Nordic theatre Studies 2017:1

4. Avhandlingen Befrielsen är nära. Feminism och teaterpraktik i Margareta Garpes och Suzanne Ostens 1970-talsteater behandlar politisk teater i 1970-talets sociala rörelse och innehåller analyser av uppsättningarna Tjejsnack (1971), Kärleksföreställningen (1973) och Jösses flickor! Befrielsen är nära (1974) samt dagstidningsrecensioner och debatt. Avhandlingen ingick i projektet ”Konstens makt. Kvinnorörelsens texter 1970–2000”, som finansierades av Forskningsrådsnämnden (numera Vetenskapsrådet) och avslutades år 2005.

Nätverk

Jag medverkar i det europeiska nätverket Women Writers in History vars huvudsakliga syfte har varit att bygga upp en databas med receptionen av kvinnors litteratur fram till 1900. Inom ramarna för nätverket sker nu europeiska forskningssamarbeten kring kvinnors litteratur, den europeiska spridningen och mottagandet av den och kvinnor som idé- och kulturbärare över nationsgränserna.

Jag medverkar även i Nätverket för humanistiska 1800-talsstudier

Undervisning m.m.

Sedan hösten 2006 har jag kontinuerligt undervisat och deltagit i utvecklingen av ämnet teaterstudier (som före hösten 2012 hette dramatik). Jag har även undervisat i litteraturvetenskap och i lärarutbildningens kurser. Jag har tidigare haft uppdraget som studierektor för grundutbildningen i litteraturvetenskap och teaterstudier. Under perioden 2006–2009 undervisade jag på Högskolan i Skövde bl.a. i litteraturvetenskap, dramaturgi och kreativt skrivande.

Under åren 2006–2012 var jag verksam som teaterrecensent i Svenska Dagbladet och har sedan 2021 tagit upp recensionsverksamheten igen.