Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Kamilla Skarström Hinojosa

Universitetslektor

Institutionen för litteratur, idéhistoria och
religion
Telefon
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
H327
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Kamilla Skarström Hinojosa

Bakgrund och avhandlingsarbete Född och uppvuxen i Västergötland har jag sedan några år återvänt efter många år i Stockholm, Uppsala och Umeå. Jag läste min Teol. kand. i Göteborg och doktorerade i Umeå. I Uppsala har jag varit aktiv framför på Institutionen för Lingvistik och Filologi, Semitiska språk, där jag presenterat min forskning och där qumranseminariet ägde rum under många år. På qumransseminariet diskuterade vi qumrantexterna och dess svenska översättning, arbetet resulterade i den första omfattande svenska översättningen av dödahavsrullarna, 2017. 

Jag skrev min avhandling om en av skrifterna från Qumran (Dödahavsrullarna). Syftet med avhandlingen var att undersöka den antika judiska skriften Serekh ha-Yahads (1QS) implicita sociala och kulturella sammanhang genom synkron textanalys där ordval, grammatiska former, referenser, ämnen, teman och intertextualitet analyserades textinternt för att så nå en bild av den semantiska diskursen. I avhandlingen hävdar jag att den församling som speglas i texten, med sin hierarkiska struktur och regler för det sociala samspelet, är ett svar till ett korrupt samhälle som de genom sin livsföring vill förändra. I linje med detta hävdas det att språket i 1QS har en performativ funktion. Snarare än att beskriva eller informera, strävar det efter att skapa det ideala samhället. I det sista kapitlet, förde jag de insikter som vunnits från textanalysen i möte med den franske historikern och filosofen René Girards (1923-2015) teorier om mimetiskt våld och syndabockens funktion. Mot bakgrund av Girard filosofi, kan församlingens hierarkiska organisation och dess regler tolkas som ett försök att förhindra en mimetisk kris.

Forskningsintressen Mina forskningsintressen rör ett antal, delvis relaterade områden. Jag arbetar med ett forskningsprojekt som innebär en närläsning av två av de sekteristiska skrifterna från Qumran (de s.k. dödahavsrullarna) i dialog med litteraturhistorikern och kulturantroplogen René Girards teorier om mimetiskt våld och syndabockens funktion i kulturen. I sin bok Des choses cachées depuis la fondation du monde (Paris: Grasset 1978) prövar Girard sina teorier på det bibliska materialet. Girard upptäcker i Gamla testamentet (GT) ett exegetiskt arbete som går på tvären mot vad som är gängse dynamik i mytologier och kulturer i det att Gud tar offrets (syndabockens) parti. Detta innebär dock inte att offersystemet upphör, men genom GTs profeter kan vi ana att det förlorar sin potential att hela ett söndrat samhälle. Den kontroversiella slutsatsen som Girard gör är att Nya testamentets (NT) evangelier löser det problem som profeterna belyser genom deras berättelse av Jesus anti-mimetiska mission. Girard urskiljer så en process från GT-NT där problemen som lyfts av Gamla testamentets profeter och lagtexter får sin lösning i NTs evangelier. I denna uppenbarligen mycket förenklade ordning av lag-profeter-evangelier kan man tentativt placera in qumranförsamlingens skrifter som ett mellanliggande stadie såväl tidsmässigt som idéhistoriskt. I två skrifter från Qumran, Krigsrullen (1QM) och Regeln för Gemenskapen (1QS) i vilka mimetiskt våld och syndabocksfunktionen bearbetas på ett, i jämfört med GT, helt nytt sätt. Projektet ska resultera i en bok som ska publiceras i Brills STDJ (Studies on the Texts of the Desert of Judah) serie.

Från medeltidsforskningen inspireras jag av fältet "New Material Philology" vilket utmanar moderna föreställningar om hypotetiska urtexter och ursprungliga original till förmån för de fysiska manuskripten som variationer, snarare än kopior, av verk. Detta fält har hög relevans för synen på de multipla manuskripten av ett och samma (?) verk i qumranbiblioteket. I linje med detta är jag intresserad av innebörden i begreppet ”heliga skrifter” innan koncepten bok och kanon hade uppstått, vilket är fallet under qumranförsamlingens tid.

Ett tredje fält av intresse i min forskning rör materialitet och performativitet. Det handlar om handlingarnas betydelse för teologisk teori. I sekulära europeiska länder har religiös tro kommit att handla om intellektuell övertygelse såsom metafysiska uppfattningar om hur tillvaron ytterst är beskaffad eller om hur livet bör levas. Ofta glöms den centrala plats som performativitet och materialitet har i judiskt och kristet tänkande. I min läsning av de s.k. sekteristiska skrifterna från Qumran undersöker jag språkets performativa funktion och hur handlingar är en del av teologisk teori där gränsen mellan ting och abstraktion ständigt överskrids.

Undervisning Jag undervisar i Bibelhebreiska, och från grund- till avancerad nivå i Gamla testamentets exegetik (språklig och icke-språklig inriktning). På grundkurs undervisar jag även i judendomen. Jag undervisar på teologprogrammet, religionsvetarprogrammet och lärarutbildningen. På avancerad nivå har jag varit med och utvecklat ett antal kurser inom Masterprogrammet i Teologi och Bibelvetenskap som sjösätts hösten 2019. Av de kurser jag ansvarar för är en inriktad på olika tekniker i judisk texttolkningn under antiken, en annan läser utvalda gammaltestamentliga texter i dialog med feministkritik, queerteori och maskulinitetsforskning, ytterligare en fördjupar sig i begreppet och förekomsten av "omskriven bibel". 

Kompetensområden Dödahavsrullarna med inriktning på litteraturen från Qumran. Bibelhebreiska och bibelarameiska Qumranhebreiska Judisk litteratur från andra templets senare tid René Girard och den mimetiska teorin.

CV förkortad version F.n. - 2015 Universitetslektor (tidigare adjunkt) på LIR Göteborgs universitet. 2015 t.v. Stiftsteolog, Svenska kyrkan, Skara stift. 2016 Teol. dr. Umeå universitet. 2014-2007 Timlärare på Institutionen för Idé och samhällsstudier, Umeå universitet. 2008 Gästdoktorand vid Manchester University. 2008-2007 Redaktionssekreterare för översättningen av Dödahavsrullarna till svenska, anställd av Svenska bibelsällskapet. 2016-2006 Doktorand i Gamla testamentets exegetik med inriktning på andra templets senare litteratur, Umeå universitet. 2005-1999 Komminister i Svenska kyrkan, Skara och Lidingö församlingar. 1998 Svenska kyrkans pastoralinstitut. 1997 Stipendiattermin på Svenska teologiska institutet. 1997 Teol. kand. 1997. 1989-1991 Juristlinjen, Lunds universitet.

Medlemskap och nätverk Akademi för bibelvetenskap Society of Biblical Literature Svenska exegetiska sällskapet

Abstract to thesis The purpose of this study is to investigate the social and cultural contexts of 1QS (Serek ha-Yahad) by means of a textual study. The analysis of the text is performed in a synchronic perspective. This means that lexical choices, grammatical forms, references, topics, themes, and intertextuality are analyzed text-internally. By doing so, this study sheds new light on old questions of textual cohesion and coherence, questions that until now have been dealt with mostly from a diachronic perspective. The text analysis entails investigation in view of three interrelated dimensions of language function: ideational, interpersonal, and textual. These imply language as transmitting information, creating and sustaining relations, and functioning to organize itself into cohesive units. Although applying some of the terminology from the field of text linguistics (SFL), the focus in this study is on what a text means rather than why. This means that the semantic-pragmatic aspects of language are of foremost interest here. The analysis is performed from bottom and up, then from top down again. Words, phrases, and sentences are investigated up to the broadest linguistic level, namely, to the semantic discourse itself. With an understanding of the larger discourse at hand thanks to this analysis of textual cohesion and coherence, textual details are once again revisited and interpreted anew. In this work, 1QS is analyzed from beginning to end—chronologically, so to say. Then, at the end of each major section, the discourse is analyzed overall. Following the text analysis, conclusions of the investigations are presented. The conclusions argue that the hierarchal structure of the community and its stringent regulations are to be understood as a corrective in response to corrupt society. It is also argued that language in 1QS has a performative function. Rather than describing the way things are, it aspires to evoke the ideal society. Instead of understanding 1QS and the community mirrored in it as a deviant group with little or no contact with the surrounding world, it is then understood as a potent contribution to late Second Temple Jewish discourse concerning how to create a just society and a sanctifying cultic practice. In the final chapter, the insights gained from textual analysis of 1QS are brought into encounter with the theoretical framework posited by French historian and philosopher René Girard (1923–2015). In light of Girard’s philosophy, the hierarchal organization of the community (the Yahad) as well as its regulations can be interpreted as an effort to prevent a mimetic crisis. The function of the scapegoat in 1QS is discussed in light of Girard’s grand theory of the mechanisms of scapegoating in all societies. The study closes with the tentative hypothesis that the community in 1QS deconstructs the scapegoating mechanism by taking the role of the scapegoat upon itself.

ISBN 978-91-7601-482-0