Maria Hymna Ramnehill
Om Maria Hymna Ramnehill
Jag är doktorand i litteraturvetenskap sedan hösten 2021, och har en bakgrund som journalist, författare och litteraturkritiker i bland annat Göteborgs-Posten. Mitt avhandlingsprojekt handlar om skildringar av trans i svensk skönlitterär prosa under åren 1972–2012. Jag är särskilt intressarad av hur kroppen gestaltas i relation till kategorier som kön och sexualitet, natur och kultur, biologi och teknik, kropp och medvetande. Avhandlingen är en motivinventering som identifierar transmotiv i drygt sextio romaner och noveller från perioden med fokus på att analysera hur trans görs som en effekt av berättarstrategier i fyra romaner och en novell: Bengt Sundblads K.U.R, Peter Kihlgårds Fadder Teiresias vår, Ninni Holmqvists ”Kostym”, Aris Fioretos Sanningen om Sascha Knisch och Ann Lagerhammars Det som ögat ser. Projektet uppmärksammar både verk som varit förbisedda eller bortglömda och lyfter transtematiken i verk som inte tidigare har lästs ur det perspektivet.
Litterära gestaltningar av könsväxlande kroppar och praktiker har en mycket lång historia och intresset går upp och ned i olika epoker. Från och med början av 2010-talet, exploderade utgivningen av böcker med transmotiv på svenska. Det sammanföll med en ökad uppmärksamhet på transpersoner i massmedia och synlighet i sociala medier. Min avhandling ställer frågan hur transmotiven såg ut och förändrades under decennierna som föregick denna explosion.
Jag undersöker transmotivets utveckling under en historiskt signifikant och ur transteoretiskt perspektiv outforskad period i svensk litteraturhistoria. Undersökningen görs mot bakgrund av de mediciniska, institutionella och juridiska så väl som sociala förändringar som genomfördes under perioden. Den allmänna synen på hbtq-personer långtsamt förändrats i takt med en allt mer utåtriktad aktivism. Under 1950- och 1960-talen görs stora medicinska framsteg och 1972 reglerar Sverige vilka transpersoner som får ändra juridiskt kön. 2012 avskaffas lagens steriliseringstvång. Dessa två punkter ramar in de institutionella och juridiska förändringarna av hur kropp relaterar till kön.
Könskorrigering var i allmänhetens ögon någonting nytt, vilket gjorde att transmotiven kunde bära på en mängd helt nya konnotationer, fantasier och symbolvärden. Genom transmotiven kunde litteraturen under den här perioden utforska frågor om natur och kultur, kön och genus, kropp och materia. Det är gestaltningen av denna föränderliga, manipulerade och könskomplicerande kropp som står i centrum för mitt avhandlingsprojekt.