Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Beata Agrell

Professor emerita i litteraturvetenskap.

F. 1944, disp. Göteborg 1983, professor i litteraturvetenskap i Göteborg 2000–2011.

Har forskat om experimentell svensk 1960-talsroman, kortfiktion, genrehistoria och tidig svensk arbetarprosa. Återkommande teoretiska perspektiv är receptionsteori och responsestetik, genreproblematik, retorik, narrativitet, fenomenologi och semiotik, dvs. synsätt som uppmärksammar hur olika litterära grepp och retoriska strategier kan förbereda eller styra läsningen av en text i en viss kultur. Se vidare t.ex. hennes kapitel ”Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur” i boken Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen, red. Staffan Thorson & Christer Ekholm (Göteborg: Daidalos, 2009), s. 19–148.

Agrell forskar numera främst på förhållandet mellan ideologi, estetik och bruksfunktion i den första generationens svenska arbetarprosa c:a 1910 (t.ex. Dan Andersson, Martin Koch, Maria Sandel, Karl Östman). Huvudfrågan gäller hur litterära och politiska strategier byggs samman med inriktning på att frammana en aktiv och engagerad läsarroll, samt vilka olika publikations- och funktionssammanhang texterna sattes in i.

Andra frågor gäller hur genretraditioner från olika kulturella områden korsas och samverkar till utvecklingen av arbetarlitteratur som en i svensk vitterhet ny typ av texter. Se vidare t.ex. hennes bok Maria Sandel och folkbildningen. Inte bara vett och vetande – bildningens betydelse i Maria Sandels författarskap (Stockholm: Maria Sandelsällskapet, 2019). E-bok, pdf, https://mariasandel.files.wordpress.com/2019/12/agrell-b-2019_maria-sandel-folkbildningen-krympt-1.pdf . Denna forskning bedrivs till stor del inom Nätverk för nordisk arbetarlitteratur (NordArb), https://nordarb.mau.se .

Ett besläktat område i Agrells forskning avser didaktik och estetik i det tidiga 1900-talets fromma berättelser (exempelvis Betty Janson, Christina Nilsson, Mathilda Roos, Hilma Svensson-Graner, Anna Ölander), särskilt i mötet med samtida arbetarrörelse. Här undersöks hur en litterär form användes i fostrande syfte, vilken typ av fostran det rör sig om och i vilka funktionssammanhang. Ett antagande är att dessa texter arbetar med en indirekt meddelelse som förmedlar existentiella insikter vilka svårligen kan förmedlas i faktaform, samt att fiktionsberättandet här spelar en central roll.

Vidare undersöks hur återbruk av den traditionella uppbyggelselitteraturen korsas med den sekulära romanens formspråk och hur denna korsning medför en annan sorts didaktik än den renodlade uppbyggelselitteraturens. Övergripande belyses förhållandet mellan estetiskt inriktad konstlitteratur och existentiellt inriktad brukslitteratur. Se vidare t.ex. hennes artikel ”Christian philanthropy, or political class struggle? Imaginations of Socialism and Christianity in Swedish prose fiction of the early 1900s”, i Socialist Imaginations. Utopias, Myths, and the Masses, red. S. Arvidsson, J. Benes & A. Kirsch (Abingdon, Oxon & New York: Routledge, 2018), s. 116–166.

Agrells CV samt fulltexter kan hämtas från https://gu-se.academia.edu/BeataAgrell.

Porträtt Beata Agrell

Kontakt

E-post: beata.agrell@lit.gu.se
Mobil: 072-1881880