Forsknings- och högskolepolitik i en ny tid
Vad behövs i ett fritt kunskapssamhälle? Temat tar sig an frågor om kunskap och villkor för att arbeta med kunskapsutveckling. Lärosätena analyseras både som arbetsplatser med sina särskilda arbetsförhållanden och som del av en sfär av större betydelse för ett demokratiskt samhälle.
Betydelsen av vetenskapliga analyser, fakta och resultat är ifrågasatt idag. Auktoritära, populistiska, och nationalistiska idéströmningar siktar särskilt in sig på att ogiltiggöra kritiska kunskapsperspektiv, till exempel sådana som synliggör utsatta minoriteter, exkluderande normer kring kön, kropp och etnicitet, och hur makt och förtryck skapar ojämlikhet. I denna kontext blir det särskilt viktigt att lyfta fram genusforskares och genusvetares specifika villkor. Men inom de akademiska strukturerna finns också problem. Därför fokuserar vi också på lärares, forskares och studenters utsatthet för hat, hot och genusbaserat våld.
Vi samverkar bland annat med
Forskningsfinansiärernas samverkansgrupp för jämställdhet, Sveriges Genusforskare förbund (SGF), Ämnesföreningen för genusvetenskap (ÄG), Kilden, Norge, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), Brottsförebyggande rådet (Brå), forskare i Norge och Finland, Myndigheten för kulturanalys, Jämställdhetsmyndigheten, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, EU-kommissionen, Utbildningsdepartement och nationella forskningsfinansiärer i EU:s medlemsländer, European Science Foundation, Frankrike och South-East European Research Centre, Grekland.
