Göteborgs universitet
Bild
Brain disected
Foto: Robina Weermeijer/Unsplash.com
Länkstig

Tillhör hjärnan kroppen?

Elisabeth Fernells senaste blogginlägg

[Publicerat 12 september, 2017 av Elisabeth Fernell]

Man hör ibland, när det gäller patienter med psykiatriska symtom och funktionsnedsättningar, uttryck som ”Kan det vara någonting somatiskt?” eller ”Vi behöver göra en somatisk utredning!”. Vad avses egentligen med en somatisk, d.v.s. kroppslig, utredning när det gäller dessa patienter? Man kan också se formuleringar som ”somatisk differentialdiagnostik vid utredning av barn och vuxna med neuropsykiatriska och psykiatriska tillstånd”. Uttrycket att göra en somatisk utredning tycks särskilt användas när det gäller psykiatriska symtom, men är inte symtomen i sig uttryck för att det föreligger en kroppslig avvikelse med engagemang av hjärnan? ”Somatisk” kan aldrig bli en differentialdiagnos eller motpol till ”psykiatrisk”.

Om man gör en jämförelse med andra funktionsnedsättande symtom, som t.ex. huvudvärk eller magbesvär, så diskuteras inte att man ska utreda somatiskt. Man kartlägger symtomen/besvären och utreder medicinskt vad dessa kan bero på.

I neurologin är hjärnan ett självklart kroppsligt organ. Ingen talar om en somatisk utredning vid epilepsi eller vid cerebral pares. Epilepsi, cerebral pares och funktionsnedsättningar med beteendepresentation, som ADHD och autism, härrör från samma hjärna. Självklart! Vid samtliga tillstånd behövs ett medicinskt ställningstagande till orsak. Begreppet kognitiv medicin, lanserat av professor Anders Wallin i Göteborg, och medarbetare, har öppnat för ett närmare samarbete mellan neurologi och psykiatri! Begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) som formulerades av professor Christopher Gillberg, Göteborg, för ett antal år sedan belyser också den samverkan som behövs mellan (barn)psykiatri och (barn)neurologi. Alla de symtom – med yttringar i beteende och fungerande – som har en kognitiv grund; utgående från brister i exekutiva funktioner, förmågan till ”theory-of-mind” eller i problem med intellektuella funktioner – behöver i utredningen också ett ställningstagande till medicinsk orsak. En del av dessa orsaker kan vi identifiera med dagens medicinska teknik. För en relativt stor andel av patienterna kan vi idag dock inte påvisa den specifika orsaken, trots att denna också för dessa patienter har sin grund i funktionsavvikelser i den ”somatiska” hjärnan. Vissa medicinska sjukdomar påverkar flera organ, inklusive centrala nervsystemet, hjärnan, och ger psykiatriska symtom. Det kan inte vara relevant att skilja på begreppen somatisk och psykiatrisk – som om de vore varandras motsats!

[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums.]