Språkstörning och autism – vad är vad eller är det både och?
Carmela Miniscalcos senaste blogginlägg
[Publicerat 8 oktober, 2019 av Carmela Miniscalco]
Häromdagen fick jag en fråga på mailen från en psykolog som undrade om diagnosen språkstörning alltid innebär att barnet också har autism? Hon hade hittat en siffra på att ”ren” språkstörning drabbar 6–8 % av alla barn och undrade om resten kombineras med autism. Hon upplevde då och då att språkstörningen verkligen är överordnad och att samspelssvårigheterna kommer som en följd av språkstörningen snarare än av autismen, men hade i handledning fått höra att språkstörning alltid och automatiskt medför autism.
Mitt svar blev: Det stämmer att prevalensen av ”ren” språkstörning brukar anges vara 6–8 %, men hur många barn det verkligen rör sig om beror på flera olika faktorer: barnets ålder vid ”upptäckten”, vilka testinstrument som används och vilka områden – tal-, språk- eller kommunikationsförmåga – som undersöks.
Men det stämmer inte att alla med språkstörning också har autism! Däremot kan barn med språkstörning sekundärt få/ha stora svårigheter med kommunikation och samspel (det som vi logopeder kallar pragmatik), men i takt med att tal- och språkförmågan förbättras så klingar de pragmatiska svårigheterna av och barnet kan delta i mer sociala/kommunikativa sammanhang.
Nyligen screenades drygt 7 000 5-åringar i England och det visade sig att 7,6 % enbart hade språkstörning och ytterligare 2,3 % hade språkstörning i kombination med t.ex. AST och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Språkliga svårigheter var associerade med högre grad av problem socialt, emotionellt och beteendemässigt och ökad risk att misslyckas i skolan (Norbury et al., 2016).
I en egen svensk studie undersöktes nästan 300 barn som hade screenats positivt vid 2,5 års ålder antingen för enbart språkstörning (och fått remiss till logoped) eller för autism (och fått remiss till den barnneuropsykiatriska kliniken för team-utredning). Fem år senare hade ca 40 % av barnen – förutom språkstörning och autism – också andra ESSENCE-relaterade svårigheter, med t.ex. beteende, uppmärksamhet eller motorik och många hade dessutom kvar en pågående kontakt med sjukvården (Miniscalco et al., 2018).
I en annan svensk studie undersöktes tal- och språkförmåga hos 4–6 år gamla barn med AST utan intellektuell funktionsnedsättning och resultatet visade att ca 60 % av barnen hade måttlig till svår språkstörning, och att ca 20 % av barnen också hade talstörning, d.v.s. svårt att uttala språkljud (Kjellmer et al., 2018). Dessa siffror tyder på att språk- och talsvårigheter är vanligare hos barn med autism än hos barn utan autism.
Redan på 1990-talet skrev Dorothy Bishop att det finns många likheter mellan barn med autism och barn med språkstörning: t.ex. kan båda grupperna ha svårigheter med icke-verbal kommunikation, samspelsförmåga och att tala med en levande ord- och satsmelodi (prosodi). Flera studier har visat att barn i kliniska grupper med autism och/eller språkstörning går ut och in i diagnoser när de följs över tid. Ändå framställs det ibland som om språkstörning och autism är helt separata funktionsnedsättningar, men forskning och erfarenhet visar tvärtom – överlapp eller ”samsjuklighet” är regel snarare än undantag!
Så svaret på frågan jag fick från psykologen är att barn absolut kan ha en språkstörning utan samtidig autism, men eftersom det är vanligt att tillstånden överlappar så är en medvetenhet om detta viktig för att kunna ge rätt insatser. Ofta upptäcks båda grupperna p.g.a. sen, utebliven eller avvikande språkutveckling, p.g.a. föräldraoro eller vid screening inom Barnhälsovården. Idag kan barn enligt DSM-5 få diagnoserna språkstörning och autism samtidigt. Symtom kan överlappa och de diagnostiska kriterierna för mer än en ”störning” kan vara uppfyllda både när barnet identifieras och vid uppföljning några år senare – därför behöver olika professioner samarbeta vid utredning av barn så barnet också kan få tillgång till alla de insatser som barnet behöver.
[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums.]