Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Many faces blurred in black and white
Foto: Unsplash.com
Länkstig

Schizofreni

Vad är schizofreni och vilka symptom omfattas av diagnosen? Hur ser förekomsten ut och vilka bakomliggande orsaker finns? Maria Unenge Hallerbäck och Tove Lugnegård besvarar dessa frågor.

Definition

Schizofreni är en allvarlig form av psykossjukdom. Schizofreni kan yttra sig på olika sätt och mycket talar för att det inte är en enhetlig sjukdom utan snarare skall ses som ett samlingsbegrepp för flera olika psykotiska tillstånd.

Skribenter

Tove Lugnegård & Maria Unenge Hallerbäck

Frekvens

Förekomsten av schizofreni i befolkningen är 0.2-0.5%. I Sverige beräknas ca 35 000 personer ha diagnosen schizofreni.

Orsaker

Det finns en relativt hög ärftlighet vid schizofreni, men man har inte funnit någon enskild gen som orsakar sjukdomen. Man räknar med att det är många olika gener och kanske till och med många ”små” genvariationer som ökar risken för schizofreni. Risken att drabbas av schizofreni senare i livet grundläggs under hjärnans utveckling som pågår från fosterstadiet ända upp i vuxen ålder. Omgivningsfaktorer som t. ex. näringsbrist eller infektioner under fosterstadiet kan innebära ökad risk. Cannabismissbruk kan bidra till schizofreni. Det är inte ovanligt att personer som utvecklar schizofreni har haft ospecifika svårigheter med koncentration, socialt samspel och motorik under uppväxtåren.

Symptom

Schizofreni debuterar ofta i ung vuxen ålder. Ibland är det ett smygande förlopp där personen gradvis drar sig undanstudier och arbete samt undviker att umgås med anhöriga och vänner. Personen får en förändrad uppfattning av sig självoch en förändrad verklighetsuppfattning. Ökad känslighet för sinnesintryck och starka oväntade känsloutbrott är vanligt,liksom ändrat sömnmönster. Ibland sker insjuknandet plötsligt och utan föregående symptom. De typiska symptomen vidschizofreni är hallucinationer, vanföreställningar, osammanhängande tal och beteende samt katatona symptom, dvs stelheti kroppen och att man fastnar i vissa rörelser. Hallucinationerna är ofta i form av rösthallucinationer. Att höra röster somkommenterar det man gör eller olika röster som talar eller grälar med varandra är vanligt. Avtrubbade känslor, nedsatt energi och ökad tillbakadragenhet förekommer ofta.

Behandling

I den akuta fasen är målet för behandlingen att minska psykossymptomen så snabbt som möjligt. Det finns mediciner som dämpar de akuta symptomen. Dessutom utreds möjliga orsaker som bidragit till att utlösa psykosen t ex akut psykisk stress, sömnbrist, drogmissbruk. När de psykotiska symptomen dämpats inriktas behandlingen på att få en fungerande vardag. Det är viktigt med en uppföljande kontakt så att man kan följa förloppet och förebygga nya psykosgenombrott.