Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Video (1:32:28)
Autism From A to Z
Bild
Länkstig

Mary Coleman-föreläsning 2017

Professor Christopher Gillbergs föreläsning "Autism From A to Z "

Sammanfattning

"Autism from A to Z"

Mary Coleman-föreläsningen som introducerades för två år sedan har som syfte att lyfta fram framstående forskare inom autism och närliggande områden. Föreläsningen ges vartannat år och årets Mary Coleman-föreläsning hölls av senior professor Christopher Gillberg. Christopher Gillberg började sin forskarbana på 1970-talet och är författare till drygt 650 fackgranskade vetenskapliga artiklar av vilka nästan 400 rör autism. Christopher Gillberg har tilldelats flera priser för sin forskning såsom Fernströmspriset till unga forskare, H.M. Konungens medalj och Söderbergska priset för medicin. Titeln på årets föreläsning var "Autism from A to Z". Christopher Gillberg inledde med att beskriva vad autism är och vad autism inte är. Han slog fast att det finns nästan lika många orsaker till autism som det finns människor med autism. Synaps och klockgener spelar en viktig roll i fall med tydlig funktionsnedsättning, men även miljöfaktorer (prematuritet, exponering för toxin och vissa läkemedel under fosterstadiet, infektioner, trauma, D-vitaminbrist) bidrar till eller är associerade med funktionsnedsättning och kan också orsaka autism i vissa fall. Vid klinisk autism förekommer nästan alltid något annat/några andra symtom såsom inlärningssvårigheter, språksvårigheter, motoriska problem, ADHD etc. Personer med autism men utan samsjuklighet identifieras senare i livet eller inte alls och om de inte identifieras med autism kanske de istället beskrivs som udda, enstöringar. Autismens kärnsymtom ökar inte i befolkningen, däremot ökar på en del håll antalet autismdiagnoser. Det finns ingen skarp gräns mellan diagnosen autism och autistiska drag och mellan autistiska drag och det som kallas normalt. Christopher Gillberg betonade att det inte är normalt att inte ha autistiska drag. Fyra femtedelar av befolkningen har minst ett autistiskt drag. De autistiska dragen växer inte bort men den funktionsnedsättning som de autistiska dragen medför kan minska eller öka, vilket oftast beror på förekomst av annan sjuklighet. Åhörarna fick sedan, på ett pedagogiskt sätt, delta i en rundvandring om autism, från genetik till behandling via epidemiologi och diagnostik, allt med utgångspunkt från alfabetets bokstäver. Under bokstaven A fick vi bl.a. höra om en studie som visat att amygdala (som skulle kunna beskrivas som hjärnans "fight-and-flight-centrum") aktiveras när personer med autism tvingas att se andra människor i ögonen, under bokstaven B beskrevs Bumetanide som är ett diuretika med lovande potential för behandling av autism etc. Christopher Gillberg avslutade föreläsningen med att ge argument för att det är meningslöst att i forskning studera autism utan närmare precision. Autism är ett så vitt begrepp med så många olika orsaker och kliniska presentationer och det är omöjligt att gruppera alla personer med autism under samma begrepp. Christopher Gillberg gjorde jämförelsen med studier av cancer där studier om orsak och behandling studeras utifrån separata cancerformer. Även om det finns en praktisk och samhällelig nytta med en övergripande autismdiagnos så krävs en mer specificerad autismbeskrivning (och beskrivning av "samsjuklighet") i forskningssammanhang. Ett övertygande argument för detta är att mer än sjuttio års forskning av det breda autism-begreppet inte har resulterat i några riktade medicinska behandlingar.