Göteborgs universitet
Bild
Minibus on the sand with luggage on top
Foto: Nubia Navarro (nubikini)/Pexels.com
Länkstig

Den blomstertid nu kommer…

Eva Billstedts senaste blogginlägg

[Publicerat 3 juli, 2018 av Eva Billstedt]

Sommaren är här med sommarlov, semestrar, avkoppling och, förhoppningsvis, soliga dagar. Många är vi som ser fram emot denna årstid då vi bryter det vardagliga, då vi förskjuter dygnet och tar vara på ljumma sommarkvällar, vi kanske reser till okända eller kända platser, vi kopplar av och inhämtar krafter.

Men, sommaren har inte denna betydelse för alla. För familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan just sommaren innebära extra stress. Utöver att det kan infinna sig en osäkerhet om hur höstterminen ska se ut, om det kommer att ske förändringar i skolan till hösten, om det eventuella extrastöd som getts under våren även kommer att ges under hösten, kan även själva sommarlovet skapa stress. När den struktur bryts som vardagens rutiner under läsåret ger kan sommarlovet bidra till påfrestningar för det enskilda barnet och för familjen. För en del barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan t.ex. resor utanför hem och från van miljö vara ett orosmoment.

En förälder till ett barn med autism gav följande råd till andra föräldrar i liknande situation: jämför inte er familjs semester med andra familjers utan skapa en semester utifrån de förutsättningar som ni har och gör de anpassningar som behövs för att ert barn med funktionsnedsättning ska ha det bra.

Det är ett klokt råd. Att släppa idén om att en semester måste vara på ett speciellt sätt för att vara lyckad utan att vad som är en trivsam semester är olika för olika familjer. En del familjer kan vara spontana medan andra familjer behöver göra detaljerade scheman för en planerad resa, ett schema som visar vad som kommer först under dagen, när lunchen ska intas, och vad den sista aktiviteten för dagen är. Ett schema som säger hur många glassar man får äta per dag. En del barn klarar att åka på en resa direkt när skolklockan ringer för sommarlov medan andra måste vara hemma under en viss tid för att landa efter vårterminens aktiviteter. En del barn klarar att ha hela sommarlovet inbokat medan andra barn (kanske de flesta) behöver vilopauser. En del barn skulle kunna ha klippkort på nöjesparker medan andra inte klarar att besöka dessa eller andra ställen med mycket folk och ljud och med exponering av många sinnesintryck som är uttröttande. Det som är viktigt är göra anpassningar efter det enskilda barnet.

Många familjer med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vittnar om behovet av att, trots sommarlov och semestrar, skapa en struktur under sommaren. Att inte skippa rutiner utan att inse att rutiner är lika viktigt under sommaren som resten av året även om inte skolan ingår i rutinerna. Att det finns rutiner för när man går upp, intar måltider, för aktiviteter, går och lägger sig etc. Det kanske till och med är viktigt att få vara några veckor extra på fritids eller i förskolan om det är möjligt. Detta för att rutinerna ska vara så kontinuerliga som möjligt.

Det som sommarlovet och semestern förhoppningsvis tillför är att vi har tid, att vi inte behöver stressa. Vi, inklusive våra barn, inser då kanske att många vardagliga rutinmässiga sysslor inte nödvändigtvis är tråkiga men att göra saker under tidspress är trist.

Med tillönskan om en fin sommar!

[Detta är en blogg. Syftet med bloggen är att informera och väcka tankar om angelägna ämnen. Åsikterna är skribentens och inte nödvändigtvis Gillbergcentrums.]