Medier, publik och användning

Dagens forskning bygger på en lång tradition

Medier erbjuder och möjliggör många former av användning och aktiviteter. JMG har en lång tradition av att studera medieinstitutioner och deras utveckling - från moderna dagspressens framväxt under 1800-talet, radions och televisionens etablering och expansion under 1900-talet, till internets utbredning och den digitala och mobila revolutionen på 2000-talet.

Vid JMG studerar vi även användningen av olika medier med utgångspunkt dels i medielandskapets utveckling, dels i individens behov och motiv. Denna forskningsinriktning bygger på en etablerad tradition av medieanvändningsforskning, vilken är nära knuten till de årliga surveyundersökningarna vid SOM-institutet och Nordicom.

Vid institutionen studeras även enskilda användares aktiva interaktion med medier. Här inryms forskning om människors samhällsdeltagande och engagemang via medier; mottagande, tolkning och förståelse av olika medieinnehåll; och gemenskaper knutna till olika mediepraktiker. Forskningen återspeglar också människors eget skapande och publicerande av medieinnehåll, exempelvis i sociala medier.

Ett spår som löper genom institutionens publikorienterade forskning är vilka konsekvenser medievanor och tolkningar av medieinnehåll får, på individ- såväl som samhällsnivå. Här inryms även forskning om medieanvändningens betydelse för människors kunskaper och uppfattningar om samhällsfrågor.

Centrala teman i forskningen om medier, publik och användning

• Mediehistoria och -utveckling: Vid JMG har forskning bedrivits om pressens, radions och televisionens historia, hur dessa medier har digitaliserats, och vilken betydelse politik, ekonomi och teknik har för mediers utveckling.
• Medieorganisationer i förändring: Här studeras hur medieorganisationer hanterar förändringar i medielandskapet, både i en historisk kontext och i dagens samhälle där globalisering, individualisering, digitalisering och ökad mobilitet utgör villkor för mediebranschens verksamheter.
• Medievanor, medieanvändning och deras förändring över tid: Här studeras hur människors medieanvändning utvecklas och förändras, hur människor tillägnar sig ny medieteknik, och hur specifika medier ersätter eller kompletterar varandra för olika användningsområden.
• Mediers roll och betydelse i vardagslivet: Här studeras hur människor använder och upplever medier och medieinnehåll i sin vardag, vilken betydelse medierna har, och vilka funktioner de fyller för användarna, samt hur normer och förhållningssätt till medier och medieanvändning sett ut över tid.
• Medieanvändning och deltagande: Här studeras deltagande i form av samhällsengagemang såväl som deltagarkulturer, samt hur medieanvändare själva bidrar med olika typer av innehåll.
• Klyftor och skillnader i medieanvändning: Här studeras hur skillnader i medieanvändning ser ut i relation till människors sociala, kulturella och ekonomiska bakgrund, samt vilka konsekvenser som kan uppstå på grund av skillnader i användning.
• Mediernas betydelse för människors kunskaper och uppfattningar: Här studeras hur människor bildar, upprätthåller och förändrar uppfattning i olika samhällsfrågor samt hur människors selektiva medieval på lång sikt påverkar dessa uppfattningar.
• Betydelsen av medieanvändning för förtroende och kunskapsresistens: Här studeras hur kunskapsresistens kan kopplas till selektiv användning och förtroende för medier.