Den svenska mediepubliken (fd Dagspresskollegiet)

Sammanfattning

Basen i hela verksamheten är att följa vad som händer över tid. Sedan starten har årliga undersökningar gjorts på detta tema, och det är något som har ett stort beskrivningsvärde för såväl forskningen som för branschen som helhet. I relation till de longitudinella publikstudierna analyserar vi också två andra viktiga frågor:

• Vilka faktorer spelar roll för människors mediekonsumtion
• Vilken betydelse har andra medier för människors nyhetskonsumtion

Den svenska mediepublikens verksamhet är förlagd på SOM-institutet och institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG). Under åren 2011-2014 var verksamheten tillfälligt förlagd till Mittuniversitetet (då under namnet Dagspresskollegiet), men sedan 2015 är forskningsprogrammets återigen tillbaka på Göteborgs universitet.

Forskningsfrågor

Basen i Den svenska mediepublikens verksamhet är att följa vad som händer med människors mediekonsumtion över tid. Sedan starten har årliga undersökningar gjorts på detta tema, och det är något som har ett stort beskrivningsvärde för såväl forskningen som för branschen som helhet. Forskningen baserar sig på framför allt på surveydata och bedrivs i nära samarbete med SOM-institutet.

Den svenska mediepubliken sysslar primärt med forskning om mediernas publik, den faktiska och den potentiella. I relation till de longitudinella publikstudierna analyserar vi också frågor om vilka faktorer som spelar roll för människors mediekonsumtion. Forskningen måste sättas i ett sammanhang för att kunna förstås och för att kunna göra detta behövs studier kring mediekontexten, organisationen och medieprodukterna i sig.

Det teoretiska ramarna för att studera dessa frågor finns i uses- and gratification- traditionen. Detta innebär att medieanvändningen analyseras mot bakgrund av människors vanor och livssituation, tillgång till medier, de enskilda mediernas egenskaper och möjligheter samt den rådande samhällssituationen, både på lokal och nationell nivå. Detta kan illustreras i en modell.

Principmodell för hur en människas tidningsläsning kan förklaras:

Bild

Den första och den viktigaste faktorn är människors sociala situation, både ifråga om livssituation och social position. Det handlar om vem jag är, hur mitt vardagsliv är organiserat, vilket yrke och vilka fritidsintressen jag har. Ur skilda livssituationer växer olika behov av information och förströelse, som på olika sätt kan motsvaras av det som medierna erbjuder. Genom att det dagliga livet för de flesta är tämligen inrutat är medievanorna "utprövade" under lång tid: vanor i hemmet, fritidsintressen och situationen på arbetsplatsen sätter ramar för mediekonsumtionen och tiden som kan ägnas åt medier är begränsad.

Mot publikens tröghet kan vi ställa förändringarna i mediesituationen. Mediesystemet expanderar genom ett ökat antal kanaler, men enskilda medier utvecklas både genom form och innehåll, bl.a. mot bakgrund av teknikutvecklingen. Innebörden är att publiken inom den begränsade tidsramen får ökade valmöjligheter.

Samspelet mellan livssituation och mediesituation har också sina ramar. Vad som händer i samhället spelar en stor roll för både människors vanor och mediernas utbud. Stora händelser i samhället eller omvärlden kan få oss att pröva ett nytt medium. Men det behöver inte vara händelser; också politiska och ekonomiska konjunkturer spelar en mycket viktig roll.

För att kunna arbeta med publikforskning på ett effektivt sätt, krävs således att vi följer mediernas utveckling rent strukturellt. Det krävs också att vi håller oss tillräckligt uppdaterade ifråga om den internationella utvecklingen och om vad som händer inom det medietekniska fältet. Den svenska mediepubliken har även sedan många år tillbaka, tillsammans med andra kollegor, följt journalistkårens utveckling.

Forskningsområden

Den svenska mediepubliken bedriver forskning inom en rad olika områden. Publikforskningen är basen, men denna har kompletteras med forskning också kring mediekontexten, medieorganisationerna samt mediernas innehåll och form i sig. Inom de fyra olika forskningsområden bedriver Den svenska mediepubliken forskning på olika nivåer och de flesta forskningsprojekten binder också samman de olika områdena. Det går t.ex. inte att förstå mediekonsumtionen utan att ha en bild av den kontext de konsumeras i.

Publikforskningen fokuserar såväl på mediekonsumenternas beteende som dess attityder och värderingar. Forskningen kring medieprodukten handlar framförallt om tidningars innehåll, form och layout, med fokus på det redaktionella materialet. Medieorganisationen studeras med utgångspunkt i ägande och ledarskapet samt bland journalister och mediekontexten analyseras på olika nivåer; allt ifrån Mediesverige i världen till den lokala eller regionala kontexten.

Verksamhet

Forskning

Den svenska mediepubliken sysslar primärt med forskning om nyhetsmediernas publik, den faktiska och den potentiella. Syftet med forskningsprogrammet är att långsiktigt belysa nyhetsmediernas utveckling ur ett publikperspektiv, med särskild inriktning på samspelet mellan traditionella och nyare medier. Framför allt sociala medier har kommit att spela en allt större roll under senare år. Den teoretiska ramen för programmet utgår från att nyhetsanvändning analyseras mot bakgrund av människors vanor och livssituation, tillgång på medier och enskilda mediers egenskaper samt av situationen i samhället, lokalt eller nationellt. 

Historik

Den svenska mediepubliken, tidigare Dagspresskollegiet, är ett forskningsprogram för forskning om nyhetsmedier och dess publik. Under lång tid fokuserade forskningen specifikt på publikens användning av dagspress.

Forskningsprogrammet startades 1979 i samband med att Sverige fick lokalradio och därmed en ny potentiell konkurrent till dagspressen på den lokala marknaden. Då merparten av de mått på tidningsspridning som funnits fram till dess var grova och inte tog hänsyn till den stora massan av landsortstidningar, behövdes nya sätt att följa tidningspubliken för att se vad som hände när nya medier tog sig in på dagspressens traditionella arena. Därefter kom dagspressen att få en mängd nya potentiella konkurrenter såväl tidsmässigt (på morgonen) som innehållsmässigt (ännu mer lokala nyheter); viktiga exempel är morgon-tv som startade reguljärt i början av 1990-talet, internet som började spridas i mitten av 1990-talet och gratistidningen Metro som etablerades 1995. I början av 2000-talet började tidningarnas innehåll också spridas via mobiltelefonen.

Att forskningen placerades vid Göteborgs universitet var ett önskemål från finansiärerna. Man ville att undersökningarna skulle bedrivas i en forskningsmiljö med erfarenhet från liknande studier. Placeringen blev dåvarande Avdelningen för masskommunikation vid universitetets statsvetenskapliga institution, en institution som genomfört medie- och opinionsundersökningar sedan mitten av 1950-talet – och dessutom tidiga metodstudier för Tidningsstatistik AB. Forskningsprogrammet gick dessutom 1986 in i ett samarbete SOM-institutet. När JMG bildades 1991 följde forskningsprogrammet med dit.

Sedan start har forskningsprogrammet regelbundet medverkat i utbildnings- och seminarieverksamhet inom medieområdet. Under 1980-talet genomfördes årliga nationella seminarier med inriktning på dagstidningsläsningens teori, metodik och tillämpning. När den nationella Tidningsledarutbildningen etablerades vid Göteborgs universitet blev programmets forskare ansvariga för momenten om dagspressens läsarmarknad. Senare etablerades en specialkurs i Läsarkunskap.

Finansiering

Fram till 2011 finansierades verksamheten till stor del av av Tidningsutgivarna. Mellan 2013-2017 stod Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse för finansieringen och sedan 2018 och framåt har bland annat Anderstiftelsen och WM Lundgrens stiftelse bidragit med finansiering.

Publicerat

Den svenska mediepubliken (tidigare Dagspresskollegiet) har ett ansvar att informera om sina studier. Detta sker bland annat genom ett stort antal utgivna publikationer i form av vetenskapliga artiklar, forskarantologier, böcker, bokkapitel och forskningsrapporter.

En lista över bokkapitel som publicerats före 2015 återfinns i pdf:en  Bokkapitel 1999-2014 och arbetsrapporter respektive PM som publicerats före 2012 återfinns i pdf:en Rapporter och PM 2002-2011.

Publikationer efter utgivningsår. Forskningsrapporter, böcker och avhandlingar

2020

Ulrika Andersson (2020). Hur står sig svenska mediers förtroendekapital? I U. Andersson, A. Carlander & P. Öhberg (red) Regntunga skyar. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 

Ulrika Andersson (2020). Digitala prenumerationer ökar – men vägen dit har varit lång. I U. Andersson, A. Carlander & P. Öhberg (red) Regntunga skyar. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 
 

2019

Ulrika Andersson (2019). Högt förtroende för nyhetsmedier – men under ytan råder stormvarning. I U. Andersson, B. Rönnerstrand, P. Öhberg & A. Bergström (red) Storm och stiltje. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson (2019). Stort samhällsengagemang spelar roll för nyhetsvanorna – särskilt bland unga. I U. Andersson, B. Rönnerstrand, P. Öhberg & A. Bergström (red) Storm och stiltje. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson (2019). Förtroendet för journalistiken. I M. Karlsson & J. Strömbäck (red) Handbok i journalistikforskning. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur

Ulrika Andersson (2019). Stabilt men polariserat förtroende för svensk nyhetsrapportering 2016–2018. I L. Truedson (red) Mediestudiers årsbok 2018/2019. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Annika Bergström, Jesper Strömbäck & Sofia Arkhede (2019). Towards rising inequalities in newspaper and television news consumption? A longitudinal analysis, 2000–2016. European Journal of Communication 34 (2).

Ingela Wadbring & Ulrika Andersson (2019). Journalistiken och marknaden. I G. Nygren & I. Wadbring (red) På väg mot medievärlden 2030. Lund: Studentlitteratur.

2018

Ulrika Andersson (2018). Svenska nyhetsvanor. Stockholm: Myndigheten för press, radio och tv.

Ulrika Andersson (2018). Det prasslar inte lika mycket om tidningsläsningen som förr. I U. Andersson, A. Carlander, E. Lindgren & M. Oskarson (red) Sprickor i fasaden. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.  

Ulrika Andersson (2018). Samhällsengagemang viktigt för att unga ska ta del av nyheter. I L. Truedson (red) Mediestudiers årsbok 2017/2018. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Ulrika Andersson (2018). Polariserat förtroende för nyhetsrapportering om brottslighet och invandring. I L. Truedson (red) Fejk, filter och faktaresistens. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Ulrika Andersson & Jakob Ahlbom (2018). Nyhetsintresse och medieattityder. SOM-rapport 2018:35. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson & Lennart Weibull (2018). Polariserat medieförtroende. I U. Andersson, A. Carlander, E. Lindgren & M. Oskarson (red) Sprickor i fasaden. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Annika Bergström & Maria Jervelycke Belfrage (2018). News in Social Media. Incidental consumption and the role of opinion leaders. Digital Journalism, 6(5).

Maria Jervelycke Belfrage (2018). "Om jobb och bostäder och hur det ligger till i andra länder - det är ju det man vill veta mer om". En studie om ungas behov av nyheter och samhällsinformation i den digitala medieekologin. Arbetsrapport nr 76. JMG, Göteborgs universitet.

Maria Jervelycke Belfrage (2018). Tvåstegshypotesen och teorin om opinionsledare - i en ny och snabbt föränderlig medieekologi. Arbetsrapport nr 78. JMG, Göteborgs universitet.

2017

Ulrika Andersson & Lennart Weibull (2017). Litar vi på medierna? I U. Andersson, J. Ohlsson, H. Oscarsson & M. Oskarson (red) Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson (2017). Digitala plattformar allt viktigare för nyhetspubliken – förutom när det gäller tidningsprenumeration I U. Andersson, J. Ohlsson, H. Oscarsson & M. Oskarson (red) Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Maria Jervelycke Belfrage & Annika Bergström (2017). Sociala medier: en nyhetsdistributör att räkna med I U. Andersson, J. Ohlsson, H. Oscarsson & M. Oskarson (red) Larmar och gör sig till. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson (2017). Lågt förtroende för rapporteringen om invandring (s.17-50) I L. Truedson (red) Misstron mot medier. Stockholm: Institutet för mediestudier

Ulrika Andersson & Lennart Weibull (2017). Har svenskarna förtroende för medierna? (s.51-83) I L. Truedson (red) Misstron mot medier. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Lennart Weibull (2017). Synen på sanning i nyheterna (s.136-165) I L. Truedson (red) Misstron mot medier. Stockholm: Institutet för mediestudier.

Ulrika Andersson (2017). Skåningars konsumtion av lokala nyheter I U. Andersson (red) Slutna rum och öppna landskap. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Andersson, Ulrika (2017). Digitala nyheter dominerar – men tidningsprenumerationen hamnar fortsatt i brevlådan. I L. Truedson (red) Mediestudiers årsbok 2017. Stockholm: Institutet för mediestudier.

2016

Maria Jervelycke Belfrage (2016). Både slumpmässig och planerad. Ungas nyhetskonsumtion i sociala medier.. Arbetsrapport nr 74. JMG, Göteborgs universitet.

Torbjörn von Krogh & Ulrika Andersson (2016).Reading Patterns in Print and Online Newspapers. Digital Journalism 4(8): 1058-1072.

Annika Bergström (2016). Sammanhållande nyheter? I A. Bergström & N. Harring(red) Hållbarhetens horisont. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 

Annika Bergström (2016). Nyheter i sociala nätverksmedier I J. Ohlsson, H. Ekengren Oscarsson & M. Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Annika Bergström (2016). Nyheter – både plikt och nöje I J. Ohlsson, H. Ekengren Oscarsson & M. Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Hedman (2016). Primära nyhetspubliker i sociala medier I J. Ohlsson, H. Ekengren Oscarsson & M. Solevid (red) Ekvilibrium. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ingela Wadbring & Ulrika Andersson (2016). Nyhetsvanor bland utlandssvenskar I M. Solevid (red) Svenska utlandsröster. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson (2016). Växande informationsgap i digitaliseringens spår. I L. Truedson (red) Mediestudiers årsbok 2016. Stockholm: Institutet för Mediestudier.

2015

Ulrika Andersson (2015).Läsvanestudien från Dagspresskollegiet våren 2015

Ulrika Andersson (2015). Dagspressens digitala plattformar alltmer använda – men papperstidningen är fortfarande betydelsefull I A. Bergström, B. Johansson, H. Oscarsson & M. Oskarson (red) Fragment. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Lennart Weibull (2015).Dagstidningsprenumeration igår, idag – och imorgon? I A. Bergström, B. Johansson, H. Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson (2015). Skillnaderna ökar mellan svenskars medievanor. I L. Truedson (red) Mediestudiers årsbok 2015. Stockholm: Institutet för Mediestudier.
 

Forskningsrapporter (DEMICOM)

Ulrika Andersson (2014). Publikforskning i en digitaliserad och konvergerad medievärld. En forskningsöversikt. Mittuniversitetet, DEMICOM, rapport nr 22

Ingela Wadbring och Sara Ödmark (2014).Delad glädje är dubbel glädje? En studie om nyhetsdelning i sociala medier. Mittuniversitetet, DEMICOM, rapport nr 20.

Torbjörn von Krogh (2014).Pizzerian brinner igen! Skillnader och likheter mellan läsning av lokala nyheter på papper och nät. Mittuniversitetet, DEMICOM, rapport nr 19.

Anders Jalakas (2014). Metoder och möjligheter. Sveriges Radio som agendasättare. Mittuniversitetet, DEMICOM, rapport nr 17. 

Ulrika Andersson (2013). Från fullformat till tabloid. Om formatets betydelse för nyhetsjournalistiken. Mittuniversitetet, DEMICOM, rapport nr 13.

Jeanette Lozanovski & Ingela Wadbring (2013). Unga nyheter. Unga reflekterar kring nyheter och nyhetsvanor. Mittuniversitetet, DEMICOM, rapport nr 12.

Oscar Westlund (2012). Från gammalt till nytt. Om tidningsledarskap och nyhetsanvändning. Mittuniversitet, DEMICOM, rapport nr 8.

Marie Grusell (2012). Unga om reklam. Mittuniversitet, DEMICOM, rapport nr 3.

Böcker och avhandlingar

Ulrika Hedman (2019). #InFlux. Journalists' adoption of social media and journalists' social roles. Filosofie doktorsavhandling. JMG, Göteborgs universitet.

Oscar Westlund (2012). Cross-Media News Work. Sensemaking of the Mobile Media (R)evolution. Filosofie doktorsavhandling. JMG, Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson (2009). Journalister och deras publik. Filosofie doktorsavhandling. JMG, Göteborgs universitet.

Marie Grusell (2008). Reklam – en objuden gäst? Filosofie doktorsavhandling. JMG, Göteborgs universitet.

Josefine Sternvik (2007). I krympt kostym. Morgontidningarnas formatförändring och dess konsekvenser. Filosofie doktorsavhandling. JMG, Göteborgs universitet.

Annika Bergström, Ingela Wadbring & Lennart Weibull (red, 2005). Nypressat. Ett kvartssekel med svenska dagstidningsläsare. JMG, Göteborgs universitet.

Annika Bergström (2004). nyhetsvanor.nu. Nyhetsanvändning på internet 1998–2003. Filosofie doktorsavhandling. JMG, Göteborgs universitet.

Ingela Wadbring (2003). En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden.
Filosofie doktorsavhandling. JMG, Göteborgs universitet.

Annika Bergström, Ingela Wadbring och Lennart Weibull (red, 2002). Efter Arbetet. Synen på nedläggningen och dess konsekvenser. JMG, Göteborgs universitet.

Åsa Nilsson & Ronny Severinsson (2001). Trender och traditioner i svensk morgonpress 1987–1999. JMG, Göteborgs universitet.

Ingela Wadbring & Lennart Weibull (red, 2000). Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet.  JMG, Göteborgs universitet.

Lennart Weibull & Charlotta Kratz (red, 1995).  Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990-talet. JMG, Göteborgs universitet.

Lennart Weibull & Karin Björkqvist (red, 1989). Dagspressen och dess läsare. Empiriska studier av dagspressens utveckling under 1980-talet. JMG, Göteborgs universitet.

Lennart Weibull (1983). Tidningsläsning i Sverige. Tidningsinnehav, tidningsval, läsarvanor. Filosofie doktorsavhandling. Liber, Stockholm.