Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Max Levin

Max Levin

Universitetslektor, adjungerad

Avd för
onkologi
Telefon
031-342 87 51
E-post
Max.Levin@wlab.gu.se
Besöksadress
Jubileumskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Blå stråket 2
Göteborg
Postadress
Jubileumskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset
413 45 Göteborg

Om Max Levin

 

Docent och onkolog med inriktning malignt melanom och njurcancer

Forskningsområden: Malignt melanom. Fokus på kopplingar mellan biverkningar och effekt av immunterapi. Kliniskt arbetar Max Levin som onkolog och behandlar patienter med metastaserat malignt melanom och metastaserad njurcancer. Max Levin är också ansvarig för elektrokemoterapibehandling på Sahlgrenska. Elektrokemoterapi används för att behandla hudmetastaser, framförallt vid malignt melanom och bröstcancer.

Forskningsmiljö Max Levin forskargrupp består av 3 doktorander och en forskningssköterska. Doktoranderna är Sara Bjursten (specialistläkare i onkologi), Ankur Pandita (ST-läkare i onkologi) och Matias Ekstrand (apotekare). Elisabeth Kapocs är forskningssköterska på onkologens kliniska forskningsenhet (KPE). Vi samarbetar med professor Anna Rudin och Inger Gjertsson på Reumatologen, Anders Ståhlberg på Sahlgrenska Cancer Center, professor Jens Nielsen på Chalmers och professor Jan Borén på Wallenberglaboratoriet. Vi har också nära samarbeten med Biotechföretagen Metabogen och Elypta. 

Bakgrund

Metastaserat malignt melanom är en av de mest aggressiva cancersjukdomarna, tidigare dog nästa alla patienter av sin sjukdom. Men, med immunterapi ser vi plötsligt hur även svårt sjuka patienter kan botas. Tyvärr gäller det inte alla, många har ingen eller bara en tillfällig effekt av behandlingen. Vad är det som gör att vissa patienter blir botade medan andra saknar effekt av immunterapi? Kan kunskap om de underliggande mekanismerna användas för öka effekten av immunterapi? Och hur hanterar vi de allvarliga, ibland livshotande, biverkningar som en del patienter drabbas av? Det är angelägna frågor som vi arbetar med att besvara.

Vår forskning

Vi arbetar med att identifiera vad som skiljer patienter som botas av immunterapi från de som saknar effekt. Vi utgår från den kliniska observationen att patienter som får reumatiska biverkningar eller sarkoidosliknande biverkningar av immunterapi nästan alltid har en fantastisk effekt på tumörerna. Därför gör vi en speciellt utförlig analys av dessa patienter. Vi analyserar T- och B-celler i blod, tarmflora, kostvanor och tumörbiopsier. Projektet är beroende av många olika kompetenser och därför samarbetar vi med reumatologer, grundforskare, näringsfysiologer, biotechföretag och bioinformatiker.

Våra mål 

Målet med vårt projekt är öka andelen patienter som botas av immunterapi. Vi har redan identifierat inflammationsceller och inflammatoriska signalmolekyler som kan vara viktiga för behandlingssvar, något vi nu studerar i experimentella modeller. Projektet har också visat att biverkningar av immunterapi skiljer sig i uppkomstmekanism från de autoimmuna sjukdomar som de liknar. Det gör att allvarliga biverkningar sannolikt behöver behandlas annorlunda än vad som rekommenderas idag.

 Tre publikationer 

  • Jespersen H, Bjursten S, Ny L, Levin M. Checkpoint inhibitor-induced sarcoid reaction mimicking bone metastases. Lancet Oncol. 2018 Jun;19(6):e327
  • Bjursten S, Vannas C, Filges S, Puls F, Pandita A, Fagman H, Ståhlberg, Levin M. Response to BRAF/MEK inhibition in A598_T599insV BRAF mutated melanoma. Accepted
  • Arheden A, Skalenius J, Bjursten S, Stierner U, Ny L, Levin M, Jespersen H. Real-world data on PD-1 inhibitor therapy in metastatic melanoma. Acta Oncol. 2019 Jul;58(7):962-966.