Göteborgs universitet
Bild
Foto: P. Linforth, Pixabay
Länkstig

Innehåll

Här finns  alla volymer av Bioscience Explained samlade. Notera att vissa volymer är uppdelade i två nummer.

För varje nummer finns en innehållsförteckning, och artiklarna är sorterade utifrån typ (till exempel översiktsartiklar, övningar och laborationer samt recensioner). Länkar till artiklarna hittar du under respektive rubrik.

Volym 11

Nummer 1

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Tarmmikrober: Vi inte är ensamma
Ekokonventionellt jordbruk! Den fjärde agrara revolutionen

Tarmmikrober: Vi är inte ensamma
Nathalie Rolhion
Våra tarmmikrober kan väga upp till 2 kg. Vilka är de, vad gör de, vad händer om sammansättningen av dem förändras och hur kan vi se till att ha en bra sammansättning av dem för att hålla oss friska?

Ekokonventionellt jordbruk! Den fjärde agrara revolutionen
Göte Bertilsson och Peter Sylwan
Ekologiskt eller konventionellt jordbruk? Vad är bäst för jorden, klimatet, miljön och jorden. Ingendera – bägge har sina för- och nackdelar. Men kombinerar man det bästa från eko med det bästa från ett konventionellt jordbruk får vi en ny jordbruksrevolution som ger oss ett resurssnålt, miljö- och kilmatsäkert jordbruk som kan försörja allt fler människor.

Volym 10

Nummer 1

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Supermarket – supersvampar! Hur mycket bidrar svampar till det vi
handlar?
Den ifrågasatta vetenskapen – vad svarar man?

LABORATIONER
Risk och nytta med screening
Hur kan storleken av en population uppskattas i ett klassrum? Simulering av provrutemetoden och fångst-återfångstmetoden
Användning av pektinas som ett skonsamt sätt att skala citrusfrukter

Supermarket – supersvampar! Hur mycket bidrar svampar till det vi handlar?
David Moore
Artikeln ger en översikt om vilken roll svampar har som föda, för produktion av olika sorters föda och drycker som öl, vin, kolsyrade läskedrycker, kaffe och choklad. Den tar också upp betydelsen av svampar för läkemedelsproduktion och vid tvättning av kläder mm.

Den ifrågasatta vetenskapen – vad svarar man?
Lars Johan Erkell
Etablerad naturvetenskap ifrågasätts idag på olika sätt. Artikeln ger förslag på hur läraren kan arbeta vid diskussioner kring frågor som kan tänkas dyka upp i samband med t ex kreationism, vaccinationsmotstånd och klimatskepsis.

Risk och nytta med screening
Leena Arvanitis1, Karin Haglund2, Andrzej Wojcik3, Linda Schenk4, Iann Lundegård5, Margareta Enghag5 och Karim Hamza5
1) Blackebergs gymnasium, Bromma, 2) Tumba gymnasium, Botkyrka, 3) Stockholms universitet, Institutionen för molekylär biovetenskap/Wenner-Grens institut, 4) Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Institutionen för filosofi och historia, 5) Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

En övning som handlar om att lära sig att tolka vetenskapliga data för att kunna dra slutsatser om risk och nytta med screening av cancer.

Hur kan storleken av en population uppskattas i ett klassrum? Simulering av provrutemetoden och fångst-återfångstmetoden
Ola Nordqvist

Övningen använder vita bönor och den mindre konventionella ”arten” Smaccus clabbus för att illustrera hur storleken av naturliga populationer kan uppskattas i klassrummet. I övningen används provrutemetoden och fångst-återfångstmetoden. Metoderna och resultaten som eleverna stöter på öppnar upp för diskussioner kring ekologiska begrepp, liksom diskussioner kring precision och trovärdighet kring laborativa resultat.

Användning av pektinas som ett skonsamt sätt att skala citrusfrukter
Dean Madden

Citrusfrukter kan skalas med enzymet pektinas, en metod som används kommersiellt. Metoden ersätter äldre metoder som använde ånga eller lut. Laborationen är en förenklad form som använder relativt stora mängder enzym för att få snabba resultat. Metoden går också att använda med andra sorters frukt t ex för att avlägsna det fina skalet från persikor, nektariner och aprikoser.

snäcka
Tips om hur läraren kan arbeta vid diskussioner kring frågor i samband med t.ex. kreationism, vaccinationsmotstånd och klimatskepsis.

Nummer 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Bioåtervinning av metaller med hjälp av svamp
"Vadnudå – inga bananer i dag?"

LABORATIONER
Naturen kastar tärning. En simulering av genscreening
Tunnskiktskromatografi. Fotosyntespigment från kiwifrukt

Bioåtervinning av metaller med hjälp av svamp
Geoffrey Michael Gadd, Qianwei Li och Xinjin Liang
Förbrukning av metaller och mineraler har ökat stadigt och det finns en stor oro i världen över tillgången på metaller och mineraler, bland annat för batterier och teknisk utrustning. Artikeln visar hur svampar kan vara en möjlig lösning på problemet.

"Vadnudå - inga bananer i dag?"
Anthony Whalley
Vad är framtiden för odling av bananer? Bananer odlas i mer än 135 länder och är en viktig föda. Odlingarna skadas av ett svampangrepp, den så kallade Panamasjukan, och sjukdomen sprids globalt. Kommer vi bara att kunna äta bananer vid högtidliga tillfällen eller inte alls framöver?

Naturen kastar tärning. En simulering av genscreening
John Schollar och Dean Madden
Genetisk screening har blivit allt vanligare. Laborationen simulerar hur man kan studera hur en genetisk egenskap går i arv från en generation till nästa generation. Tjugofyra medlemmar i en drabbad familj har donerat sitt DNA för att testas. Laboration ger kunskap om hur en analys görs, hur ärftlighet sker och ger även goda möjligheter till etiska diskussioner.

Tunnskiktskromatografi. Fotosyntetiska pigment från kiwifrukt.
John Schollar och Dean Madden
Kiwifrukt används för att studera fotosyntetiska pigment med hjälp av tunnskiktskromatografi.

Fusarium oxysporum f.sp. cubense race 1 orsakar Panamasjukan hos bananplantan.
Fusarium oxysporum f.sp. cubense race 1 orsakar Panamasjukan hos bananplantan och leder snabbt till att bladen gulnar.

Volym 9

Nummer 1

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Rån och stölder förhindras med ”MärkDNA” – men hur fungerar det?
Användning av ny DNA-teknik vid brottsbekämpning för att förutsäga människors ögon-, hår- och hudfärg
Nobelpriset nästa för gensaxarna?

LABORATIONER
Mer juice från äpplen

Rån och stölder förhindras med ”MärkDNA” – men hur fungerar det?
Margareta Wallin
Det blir allt viktigare att skydda sin egendom och att arbeta preventivt för att förhindra rån. Flera produkter finns på marknaden som man kan måla på värdefull egendom, eller t ex spraya på rånare vid inbrott i juveleraraffärer. Modern DNA teknik, mikropunkter och metallblandningar används kopplat till databaser. Men hur fungerar det?

Användning av ny DNA-teknik vid brottsbekämpning för att förutsäga människors ögon-, hår- och hudfärg
Margareta Wallin
Användning av genetiska fingeravtryck från DNA-prover på brottsplatser är av stor betydelse för att lösa brott. Ibland finns det varken misstänkta att ta DNA-prov ifrån, eller några matchningar i databaser med genetiska fingeravtryck. Ny DNA-teknik ger nu goda möjligheter att bidra till att lösa brott genom att kunna förutsäga en brottslings ögon- hår- och hudfärg från DNA på brottsplatsen.

Nobelpriset nästa för gensaxarna?
Marie Nyman
Genomredigeringstekniken CRIPSR/Cas9 har kallats det största biotekniska framsteget sedan polymeraskedjereaktionern (PCR) vars forskare fick Nobelpriset 1993. CRISPR/Cas9 tekniken är betydligt enklare och billigare än tidigare tekniker för att göra riktade förändringar i arvsmassan och användningen ökar dramatiskt. Tekniken har sedan 2013 legat på topplistan över möjliga nobelpriskandidater.

Mer juice från äpplen
Dean Madden
Mer än 5 miljoner ton äpplen pressas till juice varje år. Enzymer kan användas i kommersiell produktion för att öka mängden juice. Laborationen visar hur enzymer används, och ger förslag på olika studier som kan göras.

    Nummer 2

    ÖVERSIKTSARTIKLAR
    Huden som konst och anteckningsblock
    Vaccination – varför en tvistefråga?
    Hur skyddar man en tiger?

    LABORATIONER
    Undersökning av fotosyntesen
    Enkät- och intervjustudie om tatueringar

    Huden som konst och anteckningsblock
    Margareta Wallin och Bethanie Carney Almroth
    Antalet tatueringar ökar inom alla socialgrupper, och särskilt bland yngre människor. Läs om varför vi tatuerar oss, hur det går till, vad det är för färger vi tatuerar oss med och vad vi känner till om risker med tatueringar, hur man kan ta bort en tatuering, och vilka regler/lagar som gäller.

    Vaccination – varför en tvistefråga? (Reviderad version, se kommentar på sidan 6)
    Margareta Hallberg
    Vaccinering, tillsammans med antibiotika, är ett av de främsta framstegen mot en bättre folkhälsa. Hur kan det då komma sig att det har blivit en tvistefråga? Att vaccinera barn mot mässling har ifrågasatts särskilt vilket nyligen fått stor aktualitet med många fall av mässling i Göteborg.

    Hur skyddar man en tiger?

    Ola Jennersten

    Tigern är världens största landrovdjur och starkt utrotningshotad. Trots att tigrarna har minskat från mer än 100 000 till cirka 4 000 idag finns det hopp om att kunna rädda dem. Tigerns ränder är som fingeravtryck, de är unika för varje tiger och används som en del i arbetet för att kunna räkna dem.

    Undersökning av fotosyntesen

    Fotosyntesen kan studeras med hjälp av grönalger som används som ett exempel på encelliga växter. Algerna immobiliseras i kalciumalginatkulor och fotosyntesen studeras med hjälp av en vätekarbonatindikator.

    Enkät- och intervjustudie om tatueringar
    Vad vet ni i er klass om hur många som är tatuerade, varför ni gör det och vad det innebär? Genom att göra en enkät- och intervjustudie lär ni er mer om det, och också hur man lägger upp och presenterar en sådan studie.

    Genomredigeringstekniken CRIPSR/Cas9 har applicerats på grisar.
    Med hjälp av genomredigeringstekniken CRISPR/Cas9 slås en gen i grisens arvsmassa ut som är nödvändig för att PRRS-viruset ska kunna infektera grisarna.

    Volym 8

    ÖVERSIKTSARTIKLAR
    Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna
    GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov
    Gentekniknämndens rapport: Genteknikens utveckling 2013

    LABORATIONER
    DNA till Darwin – En fråga om smak
    Socker från avfall

    DNA till Darwin – En fråga om smak

    Anne Fischer och Dean Madden

    Socker från avfall
    John Schollar, NCBE, University of Reading, UK
    Denna aktivitet är framtagen för att hjälpa elever till en bättre förståelse för enzymers aktivitet, enkel ekonomi och undersökningsdesign, och utveckling av deras förmåga till presentationer av sina resultat. Eleverna ska välja enzymer och därefter studera deras effekt på kolhydratrikt avfall från ett tänkt livsmedelsföretag. Deras uppgift är att konvertera kolhydraterna till glukos och få högsta möjliga halter för minimal kostnad. Varje elevgrupp ska presentera sina resultat i form av ett tentativt bolag. De konkurrerar med övriga grupper om att få ett kontrakt för vidare arbete.

    Till laborationen

    Arabidopsis thaliana är en växt som ofta används för genteknologiska experiment.
    Arabidopsis thaliana är en växt som ofta används för genteknologiska experiment.

    Volym 7

    Nummer 1

    LABORATIONER
    Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika pH
    Det råa och det kokta köttet
    Vattenupptagningsförmåga hos fiberrik kost – HUSK

    RECENSION
    "Ond kemi: Berättelser om människor, mord och molekyler" av Ulf Ellervik

    "Ond kemi: Berättelser om människor, mord och molekyler" av Ulf Ellervik

    Recension av Elisabeth Strömberg

    Läs hela recensionen

    Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika pH
    Claudia Girnth-Diamba
    Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas? Olika sätt att förebygga brunfärgning, förändrad konsistens och förlust av näringsvärde undersöks.

    Det råa och det kokta köttet
    Claudia Girnth-Diamba (et al.)
    Förändringar i proteinstruktur gör att kött ändrar färg

    Vattenupptagningsförmåga hos fiberrik kost – HUSK
    Claudia Girnth-Diamba och Bjørn Fahnøe
    Undersökning av ett kommersiellt diettillskott kallat HUSK, som innehåller skalet från en indiansk medicinalväxt

    Nummer 2

    ÖVERSIKTSARTIKLAR
    Pojke eller flicka – vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?
    Mangroveskogarna hotas av människan – Effekter av vattenbruk och återställningen av ett ekosystem

    LABORATIONER
    Vad är det som växer på skivan? En introduktion till Virtue.

    RECENSION
    Mina vackra gener

    Pojke eller flicka – vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?
    Martin Ritzén
    Under VM i fri idrott i Berlin 2009 väckte det stort uppseende när en sydafrikansk ung kvinna vann 800-metersloppet i överlägsen stil. Det var inte hennes segertid som var remarkabel, utan det var bilderna av en mycket muskulös kvinna som kablades ut över världen med rubriker som ”Är detta en man eller en kvinna?”

    Mangroveskogarna hotas av människan – Effekter av vattenbruk och återställningen av ett ekosystem
    David Lidholm
    Många har säkert hört eller läst att man skall undvika att köpa och äta så kallade jätteräkor, som kommer från tropiska och subtropiska kustområden i Stilla Havet, Indiska Oceanen eller Atlanten.

    Vad är det som växer på skivan? En introduktion till Virtue
    Mikael Olsson
    Detta är en uppdatering av laborationen "Vad är det som växer på skivan? En laboration om biofilmer och påväxt" av Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson från Bioscience Explained 2:2.

    "Mina vackra gener" av Lone Frank
    Recension av Anna Weimarck

    Tigerräka
    Ät inte tigerräkor! Mangroveskogar huggs ner för odlingar vilket ger stora negativa miljöeffekter.

    Volym 6

    Nummer 1

    ÖVERSIKTSARTIKLAR
    Antioxidanter – hälsosamt eller skadligt?
    Xylitol, vindruvor och russin kan vara livsfarligt för din hund - Något om dessa ämnens inverkan på hundar

    LABORATIONER
    Frukt som blir brun – test av några antioxidanter
    Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som påverkar fotosyntesen

    RECENSION
    Drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman

    Antioxidanter – hälsosamt eller skadligt?
    Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist
    Om du gör en sökning på internet efter ordet ”antioxidant” får du mer än 8 000 0000 träffar. Vi bombarderas dagligen med information och reklam som säger att vi behöver antioxidanter för att hålla oss friska, undvika förkylningar, förebygga cancer, förbättra våra träningsprestationer och till och med för att motverka åldrandet. Är detta verkligen sant? Vad är antioxidanter och hur fungerar de?

    Xylitol, vindruvor och russin kan vara livsfarligt för din hund - Något om dessa ämnens inverkan på hundar
    Ylva Sjöström och Anna Lennquist
    Se upp med var du lägger frukt och sötsaker om du har en hund hemma! Vindruvor, russin och produkter med xylitol kan ge livshotande skador hos hundar. Antalet förgiftningar och påföljande dödsfall har ökat de senaste åren, och fortfarande vet man inte varför det som är godis för oss är gift för hunden.

    Frukt som blir brun – test av några antioxidanter
    Claudia Girnth-Diamba, Karen Lunden, Hanne Thomsen, Liselotte Unger, Lykke Thostrup, Michael Bom Frost, Lone Brinkmann Sørensen, Marie Kielsgaard
    Vill du ha brun fruktjuice? Vi testar hur några metoder och kemikalier motverkar att frukt och grönsaker blir bruna.

    Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som påverkar fotosyntesen
    Margus Pedaste

    Nummer 2

    LABORATIONER
    Evolution hos mammutar? (För lärare)
    Evolutionen hos mammutar och deras nu levande släktingar (För elever)
    Simulera evolutionen - Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål
    Att bygga ett fylogenetiskt träd

    RECENSION
    The Immortal Life of Henrietta Lacks

    Evolution hos mammutar? (För lärare)
    Anna Lorenc och Dean Madden (Ed.)
    I denna aktivitet undersöks det evolutionära släktskapet mellan den utdöda ullhåriga mammuten (Mammuthus primigenius) och moderna elefanter samt andra arter. Fullständiga mitokondrie-DNA (mtDNA) sekvenser används för detta ändamål.

    Evolutionen hos mammutar och deras nu levande släktingar (För elever)
    Anna Lorenc och Dean Madden (Ed.)
    Hur är asiatiska och afrikanska elefanter besläktade med ullhåriga mammutar?

    Simulera evolutionen
    - Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål

    John A. Barker
    De principer som bestämmer evolutionära förändringar i en struktur kan tillämpas på alla typer av organismer. Med hjälp av dessa principer kan växter och djur delas in i ”evolutionära träd”, som visar i vilken ordning de strukturella förändringarna förmodligen skett. Samma typ av analys kan tillämpas på en samling konstgjorda föremål, där man föreställer sig att varje föremål är en organism och sedan funderar man över den troliga utvecklingen. På detta sätt kan man illustrera fenomenen divergens hos nära besläktade former, konvergens hos avlägset besläktade former samt parallell evolution.

    Att bygga ett fylogenetiskt träd
    Wojciech Grajkowski
    Övningen visar hur man konstruerar fylogenetiska träd baserat på fyltreeorganismers morfologiska karaktärer. Detta är en introduktion till modern systematik som klassificerar organismer efter deras evolutionära likheter.

    Frukt innehåller antioxidanter.
    Frukt innehåller antioxidanter. Men hur viktiga är de egentligen för vår hälsa?

    Volym 5

    Nummer 1

    ÖVERSIKTSARTIKLAR
    Emmas kakor
    Musselodling som miljöåtgärd – från idé tillverklighet

    LABORATIONER
    Jämförande fiskdissektion
    Jag är en mask, tag bort mig härifrån
    Sexuellt urval hos kräftdjuret Artemia

    Emmas kakor
    Elisabeth Strömberg
    Som säkert de flesta av er känner till, så firar vi Charles Darwin i år. Den 12 februari är det 200 år sedan han föddes. Hans bok ”Om arternas uppkomst” publicerades 1859, alltså för 150 år sedan. Kanske kan det vara trevligt att själva fira Darwin. Varför inte då utnyttja ett par kakrecept, som finns i hans fru Emmas receptsamling.

    Musselodling som miljöåtgärd – från idé tillverklighet
    Odd Lindahl och Sven Kollberg
    Många kustområden drabbas av övergödning när näring läcker från åkrar och avlopp. Blåmusslor (Mytilus edulis) kan inte bara fånga upp näringen. De är också en värdefull råvara för livsmedel, foder och gödning, och i Lysekil använder man musselodlingar för att bedriva handel med närsaltutsläpp.

    Jämförande fiskdissektion
    Samband mellan diet och vissa anatomiska drag i matsmältningsapparaten
    Maciej Węsierski

    Jag är en mask, tag bort mig härifrån
    Naturlig selektion av ”spaghetti-maskar”
    Dean Madden for the Wellcome Trust

    Sexuellt urval hos kräftdjuret Artemia
    Praktiska undersökningar med hjälp av Artemia fransicana
    Stephen P. Tomkins and Leighton Dann for the Wellcome Trust

    Nummer 2

    ÖVERSIKTSARTIKLAR
    Biokemin hos dekapoda kräftdjur

    LABORATIONER
    Urin hjälper växter att växa
    PCR med Lego Mindstorms

    RECENSIONER
    Djuren och människan – om den moderna biologin och dess världsbild
    Arvet från Darwin: Religion, människa, moral

    Biokemin hos dekapoda kräftdjur
    Karnyupha Jittivadhna, Timothy W. Flegel, Pintip Ruenwongsa, and Bhinyo Panijpan
    Människor, som tycker att de känner till havslevande djur, kanske tror att räkor kräftor, humrar och krabbor är nära släktingar. Fastän dessa djur inte är så nära släkt som syskon, så hör de emellertid till samma taxonomiska grupp (ordning Dekapoda, klass Kräftdjur, stam Leddjur).

    Urin hjälper växter att växa
    Ureas från soyabönor och något om kvävecykeln
    Anna Lorenc

    PCR med Lego Mindstorms
    Hur man bygger en tämligen billig och programmerbar PCR-apparat med Lego-bitar
    Niels Bonderup Dohn

    Djuren och människan – om den moderna biologin och dess världsbild
    Lars Johan Erkell (red.)
    Recension av Torgny Nordin

    Arvet från Darwin: Religion, människa, moral
    Birgitta Forsman
    Recension av Jarl-Ove Strömberg

    Boken "Djuren och människan" recenseras.
    Boken "Djuren och människan" recenseras i Volym 5-2.

    Volym 4

    Nummer 1

    ÖVERSIKTSARTIKLAR
    Fetma? Än se'n då?
    Kan blåögda föräldrar få brunögda barn?
    Provrörsbefruktning - var står vi nu?
    Alternativ splitsning

    LABORATIONER
    Brottsplatsundersökning
    Bättre mjölk för katten
    Cellernas värld
    Spåra evolutionen

    Fetma? Än se'n då?
    John C. Clapham och Jane Clapham
    Alla vet vad fetma är. Om vi ser en person som är överviktig eller fet förstår vi genast, utan att fundera och utan medicinsk utbildning, att det är det personen är. Stanna upp och tänk efter en stund. Hur mycket vet du och vad är det egentligen du tänker?

    Kan blåögda föräldrar få brunögda barn?
    Richard A. Sturm
    Vilken ögonfärg har du? Den enkla frågan ställs ofta tillsammans med frågor om hud- och hårfärg när man försöker beskriva en persons signalament. Att svara på fråga är däremot inte så enkelt som det först verkar...

    Provrörsbefruktning - var står vi nu?
    Kersti Lundin
    Provrörsbefruktning (IVF= in vitro fertilisering) - "befruktning utanför kroppen" - har varit möjlig för människan sedan slutet på 1970-talet, när den första "provrörsbabyn", Louise Brown föddes.

    Alternativ splitsning
    Luv Kashyap och Parul Tripathi
    Människor har bara dubbelt så många gener som den vanliga bananflugan. Hur kan det komma sig? Vi har ju trots allt hjärnor som gör att vi kan räkna gener, medan deras huvudsyssla är att hitta en fin banan. Alternativ splitsning förklarar både hur vår genetiska information kan ta en mycket liten plats och mekanismerna bakom flera mänskliga sjukdomar.

    Brottsplatsundersökning

    John Schollar och Andy Harrison

    Mordet vid universitetet

    Bättre mjölk för katten
    Dean Madden
    Immobiliserat laktas används för att framställa låglaktosmjölk.

      Nummer 2

      ÖVERSIKTSARTIKLAR
      Läckande tarm
      Intelligent design – om teorin som inte finns
      Bioetanol och grön energi

      LABORATIONER
      Cellernas värld
      Spåra evolutionen

      Läckande tarm
      Frida Fåk
      Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Nya rön visar att tarmen läcker vid ett flertal olika sjukdomar och att detta läckage till och med tycks ha uppstått redan innan sjukdomen brutit ut.

      Intelligent design – om teorin som inte finns
      Lars Johan Erkell
      Evolutionsteorin är sedan länge den teori världens biologer arbetar efter, och det är ingen slump – den har visat sig utomordentligt användbar för att förstå allt från fossilserier till nukleotidsekvenser. Teorin räknas idag till de stora, etablerade vetenskapliga teorierna, men den har under senare år utmanats av teorin om intelligent design (ID) som framhålls som ett bättre alternativ för att förklara livets alla komplexa former.

      Bioetanol och grön energi
      Hans Sejr Olsen, Lise Rosgaard, Katja Salomon Johansen, Ulrika Schagerlöf och Svend G. Kaasgaard
      Som de flesta idag känner till utgör fossila bränslen en begränsad resurs och man måste därför hitta alternativa energikällor, som kan ersätta dessa. I detta avseende är biobränslen intressanta alternativ...

      Cellernas värld
      Undervisningsprogrammet "Cellernas Värld" introducerar 10 biologiska processer, som sker i en eukaryotisk cell. Programmet har utarbetats av Science Education Centre vid Universitetet i Tartu (Estland)

       

      Spåra evolutionen
      Ett brädspel av Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop

      Snäckan i berget
      Alan Cutler (2003)
      Orig. titel The Seashell on the Mountaintop - a Story of Science, Sainthood and the Humble Genius who discovered a New History. ISBN 91-7232-033-8
      Recension av Elisabeth Strömberg

      Ögonfärg har dessutom en kontinuerlig skala från ljusaste blått till mörkaste brunt eller nästan svart.
      Ögonfärg har en kontinuerlig skala från ljusaste blått till mörkaste brunt eller nästan svart.

      Volym 3

      Nummer 1

      ÖVERSIKTSARTIKLAR
      Fågelinfluensa - WHO (FNs världsorganisation)
      Lantdoktorn som fann lansettfisken

      LABORATIONER
      Rollspel
      Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd

      RECENSIONER
      Djuren - i människans klor
      Mat för livet 2025

      Fågelinfluensa - WHO (FNs världsorganisation)
      Artikeln är modifierad av Elisabeth Strömberg efter en publikation från WHO (FNs Världshälsoorganisation)
      Artikeln är uppdaterad 2006-04-10
      Kan fågelinfluensan förebåda den värsta pandemin under flera generationer?

      Lantdoktorn som fann lansettfisken
      Ragnar Fänge
      Den 28 juni 1907 avskaffade Kungl. Maj:t "medikofilen", som varit första steget i utbildning till läkare. Det var en omfattande examen med akademiska betyg i latin, fysik, kemi, zoologi, botanik och eventuellt geologi eller astronomi (Retzius 1933). Förlusten av zoologi kompenserades sedan i många år av en månads dissektionskurs i jämförande anatomi, där det lilla djuret lansettfisk ("amphioxus") spelade en viktig roll (Müller 1922).

      Rollspel
      Christopher Atkinson
      En kort beskrivning av rollspel som undervisningsmetod: Alltför ofta tar skolelever som är politiskt och etiskt medvetna, stark ställning för eller emot ett ämne som diskuteras. Majoriteten har idealistiska och generösa vyer – vilket är uppfriskande i vår värld med ”realpolitik”. Tyvärr har de dock ofta alltför lite kunskap om ”fakta i målet” och bryr sig ofta inte om andra människors åsikter.

      Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd
      Henrik Brändén
      Influensavirus delas in i olika stammar beroende på vil-ka varianter viruset bär med avseende två ytproteiner. Dessa ytproteiner kallas hemagluttinin (HA) och neuro-aminidas (NA). De olika stammarna bär därför namn som H5N1 eller H4N2.t.

      Djuren - i människans klor
      Formas Fokuserar (2005) Birgitta Johansson (projektledare)
      Recension av Elisabeth Strömberg
      Är det bättre för köttdjuren att leva ett bra liv, även om det inte blir så långt, än att inte leva alls? Dan Egonsson, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet, svarar ja på den frågan.

      Mat för livet 2025
      Peter Sylwan, Formas 2005 ISBN: 91-540-5956-9
      Recension av Elisabeth Strömberg
      Vi i Sverige präglas mer än människor många andra länder av att vi alla helst skall vara överens och att vi inte skall ge oss in på något som vi inte helt säkert vet vart det leder. Konsensusideologin och försiktighetsprincipen tillhör vår existens. Detta hävdar Peter Sylwan i ”Mat för livet 2025”.

      Nummer 2

      ÖVERSIKTSARTIKLAR
      Klimatsvängningar och klimatförändringar
      Nya verktyg till modern växtförädling
      Brist på vitamin A och ”Det gyllene Riset”

      LABORATIONER
      Osynliga strålar: våra utomjordiska fiender?
      DNA-halsband
      Undersökning av växternas evolution

      RECENSIONER
      Giftfri miljö - utopi eller verklig chans?

      Klimatsvängningar och klimatförändringar
      Jarl-Ove Strömberg
      Det kan förefalla vara enkelt att skilja mellan klimatsvängningar och en mer eller mindre permanent trend i en klimatförändring. Det är emellertid svårt, eftersom variationer kan innefatta cykliska fenomen med långa och oregelbundna pulser och våra mätningar och registreringar av klimatföreteelser är alltför korta för att vi skall säkert kunna utvärdera vilken förändring vi har att göra med.

      Nya verktyg till modern växtförädling

      Kristoffer Vamling
      Det är en ständig utmaning att göra våra grödor mer lämpade för odling och konsumtion, vilket sker med hjälp av växtförädling. Redan befintliga egenskaper kan förbättras eller nya egenskaper kan introduceras. Typiska egenskaper som man vill förbättra är hög avkastning, resistens mot sjukdomar och skadeinsekter eller speciella kvalitetsegenskaper.

      Brist på vitamin A och ”Det gyllene Riset”
      Jorge E. Mayer
      År 2000 fick nästan 800 miljoner människor i 98 utvecklingsländer inte tillräckligt med mat för att kunna leva ett normalt , friskt och aktivt liv enligt Förenta Nationernas, Food and Agricultural Organisations (FOA). Omkring 11 miljoner barn dör varje år på grund av undernäring. En stor del av dessa dödsfall beror på brist av mikronäringsämnen (ämnen som endast behövs i mycket små mängder).

      Osynliga strålar: våra utomjordiska fiender?
      Margarida Carvalho m.fl.
      Detektering av UV-strålning i vår omgivning

      MÅL: mäta hur höga exponeringsnivåer av UV-strålning som finns i omgivningen, identifiera faktorer som påverkar den och hur man kan minska UV-exponering.

      DNA-halsband
      John Schollar och Dean Madden
      Enkel extraktion av DNA från mänskliga kindceller från munhålan.

      MÅL: Här beskrivs en enkel extraktion av DNA från celler tagna från munhålan. DNA från dessa celler kan sedan förvaras i en glasbehållare och bäras som ett halsband.

      Undersökning av växternas evolution
      Andy Harrison, John Schollar och Dean Madden
      Mångfaldigande av kloroplast-DNA med hjälp av PCR (Polymeras Chain Reaction)

      Eleverna skall mångfaldiga ungefär 400 baspar av DNA från kloroplastgenomet från några olika växter. Med hjälp av elektrofores av PCR-produkterna undersöks eventuella evolutionära släktskap.

      Giftfri miljö - utopi eller verklig chans?
      Formas Fokuserar 10 (2006)
      Recension av Elisabeth Strömberg
      Vetenskap och politik kan definieras som två åtskilda sfärer, styrda av olika giltighetsdimensioner: sanning respektive rättvisa. Miljöfrågor är inte bara kunskapsfrågor utan också värdefrågor.

      Rollspel
      Rollspel som undervisningsmetod är ett bra sätt att låta eleverna ta andra perspektiv.

      Volym 2

      Nummer 1

      AKTUELLT
      Det hänger på håret

      ÖVERSIKTSARTIKLAR
      Vad är stamceller?
      Functional Foods eller Mervärdesmat
      Utforskningen av oceanernas liv: Hur vet vi vad som finns där?
      Grodprinsen

      LABORATIONER
      Kloning av en växt
      Pedagogiskt godis

      RECENSIONER
      The variety of life
      Livets urcell
      Hjärnans budbärare

      Det hänger på håret
      Robert Kronstrand
      Ja, ibland kan faktiskt en brottsutredning hänga på håret, och inte bara med utgångspunkt från DNA och jakten på misstänkta. På ditt huvud finns nämligen 80000 arkivbilder.

      REDAKTÖRENS KOMMENTAR
      ”Hårprover skall visa om barnen var drogade”

      Detta var en rubrik i en av våra kvällstidningar den 5 februari och gällde det uppmärksammade morddramat i Knutby den 10 januari 2004. Två personer blev skjutna i sina sängar, och ett par barn, fem och åtta år gamla, låg och sov utan att väckas av de skott som avfyrades vid mordet. Barnen verkade dåsiga och svåra att väcka, när polismännen kom till mordplatsen. Av denna anledning misstänkte polisen att barnen var drogade och prover av barnens hår skickades för analys. Analysen har emellertid visat att barnen inte var drogade.

      Vi har diskuterat möjligheten att publicera någon artikel i ett ämne som är aktuellt när ett nummer av Bioscience Explained läggs ut på nätet.

      I Sverige görs håranalyser vid Rättsmedicinalverkets rättskemiska avdelning i Linköping och med anledning av denna mordutredning har fil.dr. Robert Kronstrand, som arbetar vid avdelningen, skrivit en artikel om hår och droger.

      Robert Kronstrand tilldelades år 2000 från ”The International Association of Forensic Toxicologists” ett pris för den bästa publikationen och år 2001 fick han ”Educational Award” från ”The Society of Hair Testing”.

      Elisabeth Strömberg
      Redaktör - Bioscience Explained
      Mars 2004

      Nobelpriset för kartläggning av luktsinnet
      Peter Örn
      2004 års Nobelpris i fysiologi eller medicin belönar upptäckten av luktreceptorer och hur luktsinnet är organiserat .

      Vad är stamceller?
      Cecilia Bull, Peter Eriksson och Mathilda Zetterström
      Under embryonalutvecklingen bildas alla organ från grupper av delande celler, som kallas för stamceller. Dessa celler är från början ”oprogrammerade” men kan mogna ut (differentiera) och bilda alla de olika celltyper som finns i en organism.

      Functional Foods eller Mervärdesmat
      R.A Rastall och G.R. Gibson
      Orange warpUnder embryonalutvecklingen bildas alla organ från grupper av delande celler, som kallas för stamceller. Dessa celler är från början ”oprogrammerade” men kan mogna ut (differentiera) och bilda alla de olika celltyper som finns i en organism.

      Utforskningen av oceanernas liv: Hur vet vi vad som finns där?
      Peter J. Herring
      Våra liv är faktiskt tämligen tvådimensionella. Landmiljön utgör bara ett tunt skikt på jordens yta. I själva verket sträcker den sig bara upp till toppen av de högsta träden...

      Grodprinsen
      Stefan Nilsson

      Kloning av en växt
      Claudia Girnth och Anne Heister
      Odling av Saintpaulia med hjälp av kallus Odling av växter eller delar av växter är en viktig aktivitet inom modern bioteknik. Odlade växter kan t ex samlas i genbanker, där man förvarar många olika sorter av en art med avsikt att använda dem till förädling

      Pedagogiskt godis
      Margareta Wallin, Torgny Bohlin och Lars-Johan Erkell
      Hur man använder godis för att illustrera vetenskaplig metodik, statistiska metoder och forskningsfusk.

      The variety of life
      Colin Tudge (2000)
      Recension av Per Sundberg
      Det finns omkring 1.7 miljoner arter som är kända för vetenskapen, men ingen vet säkert. Alla är emellertid överens om att detta är en grov underskattning och en del biologer uppskattar antalet levande arter till närmare 8 miljoner.

      Livets urcell
      Källa 54, Vetenskapsrådet (2002)
      Recension av Elisabeth Strömberg
      Stamceller är idag ett mycket ”hett” forskningsområde, som det dessutom skrivs om i dagspressen och talas om i TV. Det är därför viktigt att lärare kan knyta an i sin undervisning till detta viktiga forskningsområde.

      Hjärnans budbärare
      Arvid Carlsson och Lena Carlsson (2001) ISBN: 91 44 017030
      Recension av Krister Kristensson
      Psykofarmaka är ett flitigt använt, och ibland något känsloladdat, ord i den allmänna debatten. Därför fyller en bok, som på ett enkelt och tydligt vis beskriver vad man idag vet om dessa läkemedels verkningsmekanismer, ett stort behov.

      Nummer 2

      AKTUELLT
      Nobelpriset för kartläggning av luktsinnet

      ÖVERSIKTSARTIKLAR
      Gammalt DNA
      Marin påväxt - ett svårlöst problem
      Kärlekens kemi

      LABORATIONER
      Så fungerar proteiner!
      Vad är det som växer på skivan?
      Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid

      RECENSIONER
      DNA Interactive DVD
      Vårt djuriska arv
      Genklippet - Maten, miljön och den nya biologin

      Nobelpriset för kartläggning av luktsinnet
      Peter Örn
      2004 års Nobelpris i fysiologi eller medicin belönar upptäckten av luktreceptorer och hur luktsinnet är organiserat .

      Gammalt DNA
      Laura Parducci och Keith Bennett
      DNA-forskning kan brett definieras som studier av DNA extraherat från fossila lämningar av Organismer inneslutna i bärnsten Foto: Elisabeth Strömbergväxter eller djur. Tiden som omfattas är vid och kan innefatta studier av levande populationer genom insamling av hår, exkrementer eller frön, liksom studier av museala samlingar, arkeologiska fynd och fossila lämningar från sen kvartärtid; de senaste 100 000 åren, men också fossil som är mer än en miljon år gamla.

      Marin påväxt - ett svårlöst problem
      Lena Mårtensson
      Ett föremål som sänks ner i havet blir snabbt övervuxen av bakterier, alger och olika ryggradslösa djur. För alla dessa organismer är ytorna nödvändiga för att de ska kunna föröka sig. Eftersom naturligt fria ytor är en bristvara, så blir de mänskligt gjorda en möjlighet som genast tas tillvara av olika marina organismer. Det första som sker är att det bildas ett lager av olika molekyler som finns i havet. Ovanpå detta lager sätter sig bakterier och encelliga alger och bildar ett slemlager, som kallas för en biofilm. Biofilmen blir sedan lockbete för andra organismer som alger, musslor, havsborstmaskar eller havstulpaner.

      Kärlekens kemi
      Ernst Nyström
      Vi känner till en del om djurens kärlekskemi – men vad är sant för oss människor? Vi använder ordet kärlek på många sätt: för att beskriva hur två attraheras till varandra, för att beskriva den fysiska sexuella samvaron, för att beskriva bindningen mamman, pappan och deras barn, eller för att beskriva banden mellan medlemmarna i en familj eller i en sluten krets.

      Så fungerar proteiner!
      Anders Hansson
      Proteiner är de molekyler i cellen som gör att allt fungerar. De är enzymer, hormoner, signalflaggor på cellens yta, mottagare och omvandlare av signaler, stödjeproteiner, jonkanaler, transportörer och motorer.

      Vad är det som växer på skivan?
      Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson
      En laboration om biofilmer och påväxt.

      Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid
      Dorte Hammelev

      DNA Interactive DVD
      Dolan DNA Learning Center (2003)
      Recension av Dean Madden
      This BAFTA-award-winning yet inexpensive educational DVD contains numerous short interviews with scientists, many of them Nobel laureates, who have played a key role or continue to work principally in human molecular biology.

      Vårt djuriska arv
      Sverre Sjölander ISBN: 91-578-0426-5
      Recension av Bengt Silverin
      På sitt oefterhärmliga sätt har Sverre Sjölander skrivit en mycket lättläst, roande och tänkvärd bok om djuret människan. Boken ger en enkel och lättförstålig bild över det evolutionistiska spelets gång – och irrgångar – över vad som är medfödda och vad som är inlärda beteenden.

      Genklippet - Maten, miljön och den nya biologin
      Formas Fokuserar (2003) ISBN: 91-540-5906-2
      Recension av Elisabeth Strömberg
      Kan gentekniken bli klippet som räddar världen från svält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligt för människor och miljö när genmodifierade organismer börjar dyka upp på åkrar och tallrikar? Finns det någon viktig skillnad mellan traditionell växt- och djurförädling som har pågått i tusentals år och dagens genteknik när vi förändrar gener på laboratoriet – klipper och klistrar?

      groda
      Grodprinsen - kanhända var han en padda? Volym 2-1.

      Volym 1

      Nummer 1

      ÖVERSIKTSARTIKLAR
      Bioluminescens i haven
      Jäst
      TeleHeart

      LABORATIONER
      Bakteriell illumination
      DNA ur kaviar
      Modell av spiralen
      Surdegsbröd
      Den mikrobiella bränslecellen
      Jäskraft!
      Alternativa mikropipetter

      BILDLAB
      Twiglet-genomet

      RECENSIONER
      Genom – en genetisk biografi över människan
      The Sequence - Inside the race for the human genome
      GATTACA

      Bioluminescens i haven
      Edith A. Widder Harbor Branch Oceanographic Institution, Fort Pierce, USA
      Vem producerar ljus och varför? Med bioluminescens menas synligt ljus som produceras av levande organismer. Sådana organismer är sällsynta på land, men de är oerhört vanliga i haven...

      Jäst
      John Grainger The University of Reading, UK
      Kunskap om jästens jäsningsprocesser har behållit sin betydelse från gamla tiders hushållning till moderna tiders kommersialiserade processer i modern mat- och dryckesindustri. Dessutom har betydelsen av jäst både i grundforskning och tillämpad forskning ökat under senare hälften av 1900-talet...

      TeleHeart
      Michael Axelsson, Jordi Altimiras and Koullis Pitsillides, Göteborgs universitet, SE
      The way we teach physiology has been and is still undergoing major changes. There is an obvious need to provide a more integrated education that gives students the capacity to confront and solve problems...

      LABORATIONER

      • Bakteriell illumination Dean Madden , NCBE, The University of Reading, UK. Britt-Marie Lidesten Erik Dahlberggymnasiet, Jönköping, SE. PDF
      • DNA ur kaviar Elisabeth Strömberg, Zoologiska Institutionen, Göteborgs universitet, SE. PDF
      • Modell av spiralen John Schollar, NCBE, The University of Reading, UK. PDF
      • Surdegsbröd Dean Madden , NCBE, The University of Reading, UK. PDF
      • Den mikrobiella bränslecellen Dean Madden och John Schollar, NCBE, The University of Reading, UK. PDF
      • Jäskraft! John Schollar, NCBE, The University of Reading, UK. PDF

      SCHOLLARS LAB
      Alternativa mikropipetter
      John Schollar testar utrustning för biologi i skolan – ibland med förödande resultat... I det här numret testar John billiga alternativ till konventiella mikropipetter. Produkterna som testas är:

      • Poulten and Graf 'Mini pipet'
      • LTI 'Graduate' pipette
      • NCBE 'Microsyringe'
      • Tricontinent 'Minipet'
      • Eppendorf 'pen' dispenser
      • Drummond 'Wiretrol II'
      • Alpha Laboratories 1 ml 'Pastette'
      • Plastsprutor med spets (hemgjord)

      De flesta gymnasieskolor anser förmodligen att priset på mikropipetter för en klassuppsättning är orimligt högt. Det vanliga priset för en pipett med möjlighet till varierad volym är ca 1 500 kr och för en med fixerad volym åtminstone ca 750 kr.

      Det är emellertid nödvändigt att ha utrustning för att mäta volymer i mikroliter om man skall syssla med praktisk molekylärbiologi. Det har följaktligen gjorts många försök under de senaste 15 åren att finna ett billigt alternativ för skolbruk. Tidiga försök gjordes med en vanlig injektionsspruta där man stack ned en tunn ståltråd som passade precis i nålen (1). Detta var i själva verket en hemmagjord version av kapillärpipett som föregick mikropipetten. Andra använde befintligt material på ett nytt sätt genom att till exempel passa en kalibrerad spets av en mikropipett på en spruta (2), eller genom att använda engångsögla med känd vätskevolymen (3).

      Dessa sätt kan beroende på omständigheterna fortfarande vara användbara och högst effektiva. Emellertid har kommersiella firmor startat att tillverka billig pipettutrustning.

      En del är avsedd att användas i diagnostiska 'kits' en eller ett fåtal gånger och har nått ut i skolorna; andra har tagits fram särskilt för skolbruk.Det finns en tendens att betrakta dessa pipetter som näst bäst; skollärarnas billiga alternativ till 'riktig' utrustning. Detta är dock ett snävt synsätt (om man nu inte är ute efter att utbilda elever i apparatanvändning). I skollaboratoriet kan noggrannhet vara mindre viktigt än hållbarhet och användarvänlighet. Många 'science center' har sett dyra mikropipetter förvandlade till trasig plast efter några få månader, eller insett att usla resultat med dyrbara reagenser berott på pipetter som varit alltför svåra att använda för de flesta besökarna. Motivet att studenterna vinner på att hantera 'den riktiga utrustningen' kan snabbt försvinna när resultaten inte stämmer.

      Att välja utrustning för att mäta mikroliter för skolbruk är följaktligen inte en lätt uppgift.

      Noggrannhet, varaktighet, användarvänlighet och kostnader för förbrukningsartiklar (som pipettspetsar) - allt måste noga övervägas.

      Referenser
      1. Schollar, J. (1990) Pump up the volume NCBE Newsletter (10) 14.
      2. Miller, M.B. (1993) DNA technology in schools. A straightforward approach.
      BIO/technology Education 4 (1) 15-22.
      3. See, for example, bacterial transformation kits, such as Bio-Rad's 'Explorer' series that use disposable inoculation loops for dispensing plasmid DNA.

      Twiglet-genomet
      John Schollar: ”Jag började samla Twigletkakor som sitter ihop som par för fyra år sedan. Ungefär var tjugonde paket innehåller två kakor som sitter ihop på ett sådant sätt att de liknar kromosomer i metafas. Man måste äta stora mängder Twigletkakor för att samla ihop till en uppsättning kakor som ser ut som hela det mänskliga genomet Den svåraste delen var att hitta alla olika storlekar på våra kromosomer. Jag kan försäkra att jag inte har fuskat. Dessa Twigletkakor ser precis ut som i kakpaketen – jag föll inte för frestelsen att bita av bitar på dem. Det bästa var givetvis att slå ’The Wellcome Trust’ i deras arbete med att lösa det mänskliga genomet, för att inte tala om ’Celera Genomics’. Mitt genomprojekt kostade vara en bråkdel av de ernorma summor som de spenderade på sitt.”

      John Schollar, NCBE

      Redaktörens anmärkning: Twiglets är små kakor som kan köpas i Storbritannien. De är vanligen smaksatta med jästextrakt.

      Genom – en genetisk biografi över människan
      Matt Ridley, 2000, Egmond Richter AB, Malmö. ISBN 9177090403
      Att X-och Y-kromosomerna är könsbestämmande är gammal kunskap, men hypotesen att de kan locka till sig andra för det egna könet gynnsamma gener och bekämpas av gener av motsatt kön, s.k. sexuell antagonism, var för oss ny kunskap. Matt Ridleys bok handlar om människans kromosomer...

      The Sequence - Inside the race for the human genome
      Kevin Davies, 2002 (updated edition), Orion, London . ISBN 0753813165 (Paperback, 230 pages)
      In the 1970s, the plant physiologist Witham Fogg suggested that all plant physiology texts should be printed as disposable paperbacks, so that they could be thrown away once their contents were superseded by more recent findings. That advice could be applied to most books about the human genome, although unusually it doesn't apply to this one.

      GATTACA
      Andrew Niccol, Director (1997) Columbia Tristar Home video.
      DVD Video (English and German soudtrack with subtitles in English, Polish, Czech, Hungarian, Icelandic, Hindi, Hebrew, German, Turkish, Danish, Swedish, Finnish, Greek and Norwegian)
      Regions: 2. Running time: 102 minutes.

      GATTACA is set in a future where there are two classes of people: “Valids”, whose parents have selected their genetic attributes before birth, and the lower-status “In-valids” who are the result of natural conception. Even more despised are those with “borrowed ladders” - individuals who masquerade as others by buying samples of their DNA.

      twiglet
      Det mänskliga genomet - bildlab. Volym 1-1.

      Nummer 2

      ÖVERSIKTSARTIKLAR
      Naturens palett - hur djur och människor får färg
      Om ost och osttillverkning
      Virus - Ett verktyg för genterapi

      LABORATIONER
      ”Grönt” DNA
      Mångfaldigande av mänskligt mitokondrie-DNA
      Säkrare färgämnen för DNA

      BILD-LAB
      Stora jästbollar

      RECENSIONER
      The human genome
      First fruit - the creation of the Flavr SavrTM tomato
      Den blå planeten - en naturhistorisk beskrivning av haven
      The seven daughters of Eve
      Biography of a germ
      Genes, girls and Gamow

      Naturens palett - hur djur och människor får färg
      Av Margareta Wallin, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, SE

      Om ost och osttillverkning
      Av Ulla-Kerstin Nilsson-Blom och Per-Olof Weréen, Ostfrämjandet, Falkenberg, SE

      Virus - Ett verktyg för genterapi
      Av Erik Nordenfelt, Professor emeritus, University of Lund, SE

      ”Grönt” DNA
      Leighton Dann, Science and plants for School, Cambridge University, UK.
      Enkel isolering, restriktionsenzymklyvning och elektrofores av kloroplast-DNA

      Mångfaldigande av mänskligt mitokondrie-DNA
      John Schollar och Andy Harrison, NCBE, The University of Reading, UK

      SCHOLLARS LAB

      Säkrare färgämnen för DNA

      Gästtestare Dean Madden testar säkrare alternativ än etidiumbromid för färgning av DNA i elektroforesgeler.

      De färger som testats är:

      • Metylenblått (Methylene blue)
      • Nilblåsulfat (Nile blue sulphate)
      • Sigma BlueView (TM) * Azur A (Azure A)
      • CarolinaBLU (TM)
      • Kristallviolett (Crystal violet)
      • Brilliant kresylblått (Brilliant cresyl blue)

      Etidiumbromid, en potent mutagen
      I forskningslaboratorier används vanligen etidiumbromid och liknande fluorescerande ämnen som Acridin Orange till att färga geler innehållande DNA. Tyvärr är etidiumbromid och dess nedbrytningsprodukter potenta mutagener och carcinogener och bör därför inte användas i skolor.

      Dessa färger består vanligen av platta molekyler av ungefär samma dimensioner som liknar ett baspar i DNA molekylen. När etidiumbromid binder till DNA glider den in mellan närliggande baspar och sträcker ut dubbelspiralen. Detta förklarar färgämnets mutagena effekt-de 'extra baserna' orsakar fel när DNA replikeras. Dessutom behövs kortvågigt UV-ljus (som också är mutagent) för att etidiumbromid skall fluorescera och avslöja DNA. Av säkerhetsskäl och för att UV-ljus av denna våglängd kan orsaka mutationer i det DNA man skall studera, har flera forskare sökt alternativa metoder till att avslöja DNA.

      Säkrare alternativ
      Kristallviolett binder till DNA på ett likartat sätt som etidiumbromid och trots att det är mutagent anses det inte fullt så farligt som etidiumbromid. Eftersom man kan se DNA i vanligt dagsljus (man undviker skadligt UV-ljus) har vissa forskare, som skall använda ett fungerande DNA, förespråkat användning av kristallviolett.

      Thiazin färgämnen
      De vanligaste alternativen till etidiumbromid är metylenblått och dess oxidationsprodukter som Azur A, B och C, Toluidinblå O, Thionin och Brilliant kresylblått. Dessa färgämnen används individuellt eller i blandningar (ofta patenterade). Dess exakta verkningssätt är okänt, men man tror att de binder med jonbindningar till den negativt laddade utsidan av nukleinsyror (till de negativt laddade fosfatgrupperna) och kan därför användas både till att upptäcka DNA och enkelsträngat RNA.

      Dessa färger är inte så känsliga som etidiumbromid och en del av dem färgar dessutom själva gelen. Av denna anledning behövs ofta en lång avfärgning av gelen innan DNA banden kan ses tydligt. Flera av färgerna bleks också mycket snabbt efter användning - metylenblått är en av de färgämnen som faller inom båda kategorierna och är därför trots sin stora popularitet i recept för skolor inte idealiska för färgning av DNA i en gel.

      Alla thiazin färgämnen kan användas i 0,02-0,04 % vattenlösning och skall sättas till gelen efter att elektroforesen har körts. De kan också lösas i mild alkalisk lösning (t. ex. en elektroforesbuffert; med ett pH inte över 8). Avfärgning med utspädd ättiksyra eller med 0.2M natriumacetat buffert, pH 4.7, kan behövas om man använt alkaliska lösningar.

      Åldern på färgämnet kan ha stor effekt på resultatet. Gammal metylenblåfärg innehåller nästa säkert en viss del av andra färgämnen (som Azur A och B) och dessa nedbrytningsprodukter kan avsevärt påverka infärgningsresultatet. Färglösningar förvaras bäst i glasflaskor (vissa färgerämnen färgar plast), som antingen lindas in i aluminiumfolie eller ställs i mörker.

      Att färga DNA när det rör sig genom en gel
      Nyligen har flera kommersiella produkter dykt upp på marknaden, som möjliggjort att man kan följa när DNA rör sig genom gelen. Firmorna avslöjar sällan sina produkter, men flera av dem innehåller nilblåsulfat (kallas också Nilblå A), ett färgämne som inte tidigare har noterats för färgning av DNA. Adkins och Burmeister (1996) ger en användbar information om detta färgämne, såväl som information hur man upptäcker andra färgämnen som kan färga DNA. Tidigare sålde en engelsk firma, Stratagene, en produkt som kallades Stratabloo, som var en blandning av nilblåsulfat och metylenblått.

      Alla de färgsubstanser som används för att färga "rörligt" DNA är katjoner - dvs de är positivt laddade i gelbufferten vid pH 8. De rör sig alltså i motsatt riktning genom gelen mot DNA och hakar fast vid DNA molekylerna när de möts. Den exakta mekanismen är okänd, men nilblåsulfat tror man interkalerar inom DNA dubbelspiralen.

      För att få tillräckligt med färg i gelen, sätts färgämnet både till gelen och till bufferten som hälls ovanpå gelen. En betydligt lägre koncentration av färgämne (1-3 mg per ml) behövs vid denna metod, än vid färgning av gelen efter det att elektroforesen körts. Detta beror på att alltför mycket färg neutraliserar de negativt laddade DNA-fragmenten och därmed reduceras hastigheten och upplösningen. DNA kan till och med förhindras att röra sig alls. Det är därför en viktig kompromiss som måste göras mellan synlighet och upplösning. Vanligen får man bättre resultat om man färgar efter det att gelen har körts än under tiden den körs.

      Torkning av geler
      Det är också möjligt att torka en gel efter att färgämnet har tillförts och därmed koncentrera färgen i band som annars hade varit svåra att se. För att gelen skall torka jämnt är det bra om man placerar den blöta gelen på ett skrivpapper av god kvalitet och att därefter placera detta på flera lager av filtrerpapper. Fukten från gelen dras in i filtrerpapperen, medan skrivpappret hindrar färgen att alltför mycket dras ut ur gelen. Geler skall torkas vid rumstemperatur.

      Säkerhet
      Trots att flera av de färger som man kan se med normalt dagsljus anses relativt säkra, så har de inte studerats så ordentligt för långverkande toxiska effekter, som de fluorescerande färgämnena. Tydligen interkalerar vissa av dessa synliga färger med DNA, som etidiumbromid och har alltså en potential för mutagenes och beroende på absorption och metabolism också en potential för carcinogenes. Liksom vid arbete med alla laboratorie-kemikalier skall man iaktta försiktighet vid handhavande av alla färgämnen, speciellt om de är i pulverform.

       

      Vidare läsning

      Metylenblått
      Yung-Sharp, D. and Kumar, R. (1989) Protocols for the visualisation of DNA in electrophoretic gels by a safe and inexpensive alternative to ethidium bromide. Technique 1 (3) 183-187.
      Flores, N. et al (1992) Recovery of DNA from agarose gels stained with methylene blue. Biotechniques 13, 203-205.

      Brilliant kresylblått
      Santillán Torres, J. and Ponce-Noyoia, P. (1993) A novel stain for DNA in agarose gels Trends in Genetics 9 (2) 40.

      Nilblåsulfat
      Adkins, S. and Burmeister, M. (1996) Visualization of DNA in agarose gels as migrating colored bands: Applications for preparative gels and educational demonstrations Analytical Biochemistry 240 (1) 17-23.

      Kristallviolett
      Rand, N. (1996) Crystal violet can be used to visualise DNA bands during gel electrophoresis and to improve cloning efficiency Technical Tips Online

      Immobiliserade jästceller i kalciumalginat (Department of Chemical Engineering, University of Birmingham)

      Guy Madden (denna artikel har tidigare publicerats i NCBE Newsletter, 1991)

      Jag vet inte vad som först fick mig att göra vin, men jag är ganska säker på att det hade något att göra med vår finansminister.

      Även om att mina första försök endast resulterade i en söt, grumsig soppa kan jag nu producera ett vin som åtminstone min lokala 'Berni Inn' skulle vara stolt över.

      Det var under ett besök vid NCBE, University of Reading, som jag först fick höra talas om immobiliserade jästceller. Processen innebär i stort att man blandar sin utvalda jäst med en 2% natriumalginatlösning och därefter tillsätter detta, en droppe i taget med hjälp av en pipett, till en 1,5% kalciumkloridlösning. Detta förfarande stänger in mikroberna i små kulor, som låter socker, alkohol och koldioxid passera fritt genom dem, men innesluter jästcellerna under hela jäsningsprocessen. När jäsningen är klar häller man bara av vinet och lämnar kvar jästkulorna i damejeannen (jäsflaskan).

      Så beväpnad med mina flaskor med natriumalginat - och kalciumkloridlösningar, återvände jag hem med huvudet fullt av tankar på dessa små kulor som "poppade" upp och ner till det rytmiska kluckandet från jäsröret och på ett perfekt klart vin. Tillbaka i köket började jag iordningsställa mina jästcellers bostadskvarter, medan min vanliga filtreringsutrustning ogillande tittade på.

      Det vin jag valde var ett äpplevin, eftersom jag lyckats bra med det tidigare; och jästen - den måste ju vara av en Sauternsort. Juicen pressades från cirka 5 kg äpplen (med några päron ikastade). Jag tillsatte drygt 1 kg strösocker till min 4 liters brygd, vilket borde ge ett vin med en alkoholkoncentration på cirka 12,5%.

      Surheten mättes genom titrering och justerades så att den var ungefär 3,5 ?. Slutligen tillsattes näring för jästen följt av mina jästkulor - som omedelbart sjönk till botten av jäskärlet och stannade där. Efter bara några dagar var emellertid jäsningen i full gång och mina jästkulor flöt glatt omkring på ytan.

      Jag måste emellertid varna dig för att början av jäsningen kan vara så kraftig att bara en lätt skakning av damejeannen kan orsaka att vinet skummar ut. Det är därför att rekommendera att det finns ett ordentligt luftutrymme i damejeannen den första och andra veckan.

      Till min stora besvikelse ville inte jästkulorna röra sig från ytan när de väl hamnat där, inte ens i slutet av jäsningen. Hur som helst, när jäsningen var klar, så blev uppgiften att skilja vinet från jästen oerhört enkel och man hade nästan bara kunnat hälla det genom en sil om det inte varit för fruktresterna vid botten av kärlet.

      Och vinet? Nå, det är lite för tidigt att uttala sig om, men det ser lovande ut. Och förresten, mina jästkulor har jag fört över till en annan damejeanne med fruktjuice, så de håller som bäst på att omvandla mer socker till alkohol åt mig.

      The human genome
      Jeremy Cherfas (Series editor John Gribbin)
      (2002) Dorling Kindersley, London
      ISBN: 0 7513 3716 1 (Paperback, 72 pages)I ordered this publication via the Internet and when it arrived this tiny book's size was, at first, a disappointment. It's only after reading it that you begin to appreciate the author's skill in summarising the science and issues that surround what is arguably one of humankind's greatest scientific achievements. Now, I cannot praise this excellent little book too highly.

      First fruit - the creation of the Flavr SavrTM tomato
      Belinda Martineau
      (2002) McGraw-Hill Education, London
      ISBN: 0 0714 0027 3 (Paperback, 224 pages)
      How many people remember the 21st May 1994? This was the day that the first GM tomato, the Flavr Savr, went on sale in Davis, California, an occasion noted for the rush to purchase and the rationing of fruit to two per person per day!

      Den blå planeten - en naturhistorisk beskrivning av haven
      Med tal av David Attenborough
      (2001) BBC Worldwide Ltd., London.
      DVD Discs (3, endast på engelska)
      Regioner: 0. Speltid: 488 minuter.
      Moder jord är verkligen den blå planeten när man ser den från rymden. Dess yta är till nästan tre fjärdedelar täckt av hav, som har ett medeldjup på ungefär 3.700 meter, och som sträcker sig från grunda kustområden till djuphavsgravar på upp till 11.000 meter. Haven är utan tvekan det största livsutrymmet på denna planet trots att huvuddelen aldrig nås av solens strålar.

      The seven daughters of Eve
      Bryan Sykes
      (2002) Corgi, London
      ISBN: 05 5214 876 8 (Paperback, 367 pages)
      In the late 1980s, Bryan Sykes and his research team at Oxford University's Institute of Molecular Medicine were among the first to use the newly-invented polymerase chain reaction to amplify DNA from archaeological specimens. This was initially done using a home-made thermal cycler (christened 'Genesmaid') which incorporated a kettle element and a washing-machine valve taken from Sykes's kitchen. 

      Biography of a germ
      Arno Karelen
      (2001) Phoenix, London (Orion Books)
      ISBN: 0 75381 442 0 (Paperback, 178 pages)
      For all that it is entitled the 'biography of a germ', the story of Borrelia burgdorferi is as much the story of two mothers who campaigned for their childrens' ailments to be taken seriously and of the scientist who linked their mysterious disease to a previously-unknown microbe.

      Genes, girls and Gamow
      James D. Watson
      (2002) Alfred A. Knopf, New York
      ISBN: 0 375 41283 2 (Hardback, 259 pages)
      I've encountered James D. Watson in the flesh just once. He was at The Royal Society in London to receive an award from the Genetics Society a few years ago. His acceptance speech was rambling and the volume of his voice fluctuated wildly so that at times he was barely audible.

      Vårt ursprung? Om universums, jordens och livets uppkomst samt historia
      Mats Molén, recension av Dan Larhammar

      Boken är skriven av en kreationist och innehåller många felaktigheter. Kreationisterna kan vara svåra att bemöta i en debatt, eftersom Bild av boken Vårt ursprung? av Mats Molénde ofta ofullständigt citerar olika forskare. Det tar tid och energi att gå till källan och leta upp vad som egentligen står skrivet. Dan Larhammar är Professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och ordförande i Vetenskap och Fortbildning. Han har gjort en kritisk granskning av Moléns bok och skrivit artikeln "Missförstånd och lögner". Artikeln är publicerad i häftet Folkvett nr 1: 2002 (www.vof.se/folkvett/). I samma häfte diskuterar också geologen och forskaren vid Laboratoriet för isotopgeologi, Naturhistoriska riksmuséet, Stockholm, de geologiska aspekterna i Moléns bok, under titeln "Kreationism mot bättre vetande".

      jästceller
      Immobiliserade jästceller - bildlab. Volym 1-2.