Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Foto: P. Linforth, Pixabay
Länkstig

Bioscience Explained Arkiv

Här listas samtliga volymer av Bioscience Explained

Volym 10-1

Nummer 1

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Supermarket – supersvampar! Hur mycket bidrar svampar till det vi
handlar?
Den ifrågasatta vetenskapen – vad svarar man?

LABORATIONER
Risk och nytta med screening
Hur kan storleken av en population uppskattas i ett klassrum? Simulering av provrutemetoden och fångst-återfångstmetoden
Användning av pektinas som ett skonsamt sätt att skala citrusfrukter

Supermarket – supersvampar! Hur mycket bidrar svampar till det vi handlar?

David Moore
Artikeln ger en översikt om vilken roll svampar har som föda, för produktion av olika sorters föda och drycker som öl, vin, kolsyrade läskedrycker, kaffe och choklad. Den tar också upp betydelsen av svampar för läkemedelsproduktion och vid tvättning av kläder mm.

Läs artikeln

Den ifrågasatta vetenskapen – vad svarar man?

Lars Johan Erkell
Etablerad naturvetenskap ifrågasätts idag på olika sätt. Artikeln ger förslag på hur läraren kan arbeta vid diskussioner kring frågor som kan tänkas dyka upp i samband med t ex kreationism, vaccinationsmotstånd och klimatskepsis.

Läs artikeln

Risk och nytta med screening
Leena Arvanitis1, Karin Haglund2, Andrzej Wojcik3, Linda Schenk4, Iann Lundegård5, Margareta Enghag5 och Karim Hamza5
1) Blackebergs gymnasium, Bromma, 2) Tumba gymnasium, Botkyrka, 3) Stockholms universitet, Institutionen för molekylär biovetenskap/Wenner-Grens institut, 4) Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Institutionen för filosofi och historia, 5) Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

En övning som handlar om att lära sig att tolka vetenskapliga data för att kunna dra slutsatser om risk och nytta med screening av cancer.

 

Hur kan storleken av en population uppskattas i ett klassrum? Simulering av provrutemetoden och fångst-återfångstmetoden
Ola Nordqvist

Övningen använder vita bönor och den mindre konventionella ”arten” Smaccus clabbus för att illustrera hur storleken av naturliga populationer kan uppskattas i klassrummet. I övningen används provrutemetoden och fångst-återfångstmetoden. Metoderna och resultaten som eleverna stöter på öppnar upp för diskussioner kring ekologiska begrepp, liksom diskussioner kring precision och trovärdighet kring laborativa resultat.

 

Användning av pektinas som ett skonsamt sätt att skala citrusfrukter
Dean Madden

Citrusfrukter kan skalas med enzymet pektinas, en metod som används kommersiellt. Metoden ersätter äldre metoder som använde ånga eller lut. Laborationen är en förenklad form som använder relativt stora mängder enzym för att få snabba resultat. Metoden går också att använda med andra sorters frukt t ex för att avlägsna det fina skalet från persikor, nektariner och aprikoser.

Till laborationen

snäcka
Tips om hur läraren kan arbeta vid diskussioner kring frågor i samband med t.ex. kreationism, vaccinationsmotstånd och klimatskepsis. Volym 10.

Volym 10-2

Nummer 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Bioåtervinning av metaller med hjälp av svamp

LABORATIONER
Tunnskiktskromatografi. Fotosyntespigment från kiwifrukt

Bioåtervinning av metaller med hjälp av svamp

Geoffrey Michael Gadd, Qianwei Li och Xinjin Liang

Förbrukning av metaller och mineraler har ökat stadigt och det finns en stor oro i världen över tillgången på metaller och mineraler, bland annat för batterier och teknisk utrustning. Artikeln visar hur svampar kan vara en möjlig lösning på problemet.

Till artikeln

Tunnskiktskromatografi. Fotosyntetiska pigment från kiwifrukt.

John Schollar och Dean Madden

Kiwifrukt används för att studera fotosyntetiska pigment med hjälp av tunnskiktskromatografi.

Guide för elever

Guide för lärare

 

 

Volym 9

Nummer 1

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Rån och stölder förhindras med ”MärkDNA” – men hur fungerar det?
Användning av ny DNA-teknik vid brottsbekämpning för att förutsäga människors ögon-, hår- och hudfärg
Nobelpriset nästa för gensaxarna?
Huden som konst och anteckningsblock
Vaccination – varför en tvistefråga?
Hur skyddar man en tiger?

LABORATIONER
Mer juice från äpplen
Undersökning av fotosyntesen
Enkät- och intervjustudie om tatueringar

Rån och stölder förhindras med ”MärkDNA” – men hur fungerar det?

Margareta Wallin

Det blir allt viktigare att skydda sin egendom och att arbeta preventivt för att förhindra rån. Flera produkter finns på marknaden som man kan måla på värdefull egendom, eller t ex spraya på rånare vid inbrott i juveleraraffärer. Modern DNA teknik, mikropunkter och metallblandningar används kopplat till databaser. Men hur fungerar det?

Läs artikeln

 

Användning av ny DNA-teknik vid brottsbekämpning för att förutsäga människors ögon-, hår- och hudfärg

Margareta Wallin

Användning av genetiska fingeravtryck från DNA-prover på brottsplatser är av stor betydelse för att lösa brott. Ibland finns det varken misstänkta att ta DNA-prov ifrån, eller några matchningar i databaser med genetiska fingeravtryck. Ny DNA-teknik ger nu goda möjligheter att bidra till att lösa brott genom att kunna förutsäga en brottslings ögon- hår- och hudfärg från DNA på brottsplatsen.

Läs artikeln

 

Nobelpriset nästa för gensaxarna?

Marie Nyman

Genomredigeringstekniken CRIPSR/Cas9 har kallats det största biotekniska framsteget sedan polymeraskedjereaktionern (PCR) vars forskare fick Nobelpriset 1993. CRISPR/Cas9 tekniken är betydligt enklare och billigare än tidigare tekniker för att göra riktade förändringar i arvsmassan och användningen ökar dramatiskt. Tekniken har sedan 2013 legat på topplistan över möjliga nobelpriskandidater.

Läs artikeln

 

Huden som konst och anteckningsblock

Margareta Wallin och Bethanie Carney Almroth

Antalet tatueringar ökar inom alla socialgrupper, och särskilt bland yngre människor. Läs om varför vi tatuerar oss, hur det går till, vad det är för färger vi tatuerar oss med och vad vi känner till om risker med tatueringar, hur man kan ta bort en tatuering, och vilka regler/lagar som gäller.

Läs artikeln

 

Vaccination – varför en tvistefråga?

Margareta Hallberg

Vaccinering, tillsammans med antibiotika, är ett av de främsta framstegen mot en bättre folkhälsa. Hur kan det då komma sig att det har blivit en tvistefråga? Att vaccinera barn mot mässling har ifrågasatts särskilt vilket nyligen fått stor aktualitet med många fall av mässling i Göteborg.

Läs artikeln (Reviderad version, se kommentar på sidan 6)
 

Hur skyddar man en tiger?

Ola Jennersten

Tigern är världens största landrovdjur och starkt utrotningshotad. Trots att tigrarna har minskat från mer än 100 000 till cirka 4 000 idag finns det hopp om att kunna rädda dem. Tigerns ränder är som fingeravtryck, de är unika för varje tiger och används som en del i arbetet för att kunna räkna dem.

Läs artikeln

Mer juice från äpplen

Dean Madden

Mer än 5 miljoner ton äpplen pressas till juice varje år. Enzymer kan användas i kommersiell produktion för att öka mängden juice. Laborationen visar hur enzymer används, och ger förslag på olika studier som kan göras.

Till laborationen

 

Undersökning av fotosyntesen

Fotosyntesen kan studeras med hjälp av grönalger som används som ett exempel på encelliga växter. Algerna immobiliseras i kalciumalginatkulor och fotosyntesen studeras med hjälp av en vätekarbonatindikator.

 

Enkät- och intervjustudie om tatueringar

Vad vet ni i er klass om hur många som är tatuerade, varför ni gör det och vad det innebär? Genom att göra en enkät- och intervjustudie lär ni er mer om det, och också hur man lägger upp och presenterar en sådan studie.

Genomredigeringstekniken CRIPSR/Cas9 har applicerats på grisar.
Med hjälp av genomredigeringstekniken CRISPR/Cas9 slås en gen i grisens arvsmassa ut som är nödvändig för att PRRS-viruset ska kunna infektera grisarna. Volym 9.

Volym 8

Nummer 1

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna
GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov
Gentekniknämndens rapport: Genteknikens utveckling 2013

LABORATIONER
DNA till Darwin – En fråga om smak
Socker från avfall

Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna

Åsa Grimberg

Läs hela artikeln

 

GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov

Marie Nyman

Läs hela artikeln

 

Gentekniknämndens rapport: Genteknikens utveckling 2013

Läs rapporten

DNA till Darwin – En fråga om smak

Anne Fischer och Dean Madden

 

Socker från avfall

John Schollar, NCBE, University of Reading, UK

Denna aktivitet är framtagen för att hjälpa elever till en bättre förståelse för enzymers aktivitet, enkel ekonomi och undersökningsdesign, och utveckling av deras förmåga till presentationer av sina resultat. Eleverna ska välja enzymer och därefter studera deras effekt på kolhydratrikt avfall från ett tänkt livsmedelsföretag. Deras uppgift är att konvertera kolhydraterna till glukos och få högsta möjliga halter för minimal kostnad. Varje elevgrupp ska presentera sina resultat i form av ett tentativt bolag. De konkurrerar med övriga grupper om att få ett kontrakt för vidare arbete.

Till laborationen

Arabidopsis thaliana är en växt som ofta används för genteknologiska experiment.
Arabidopsis thaliana är en växt som ofta används för genteknologiska experiment. Volym 8.

Volym 7

Nummer 1 & 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Pojke eller flicka – vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?
Mangroveskogarna hotas av människan – Effekter av vattenbruk och återställningen av ett ekosystem

LABORATIONER
Vad är det som växer på skivan? En introduktion till Virtue

Pojke eller flicka – vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?

Martin Ritzén

Under VM i fri idrott i Berlin 2009 väckte det stort uppseende när en sydafrikansk ung kvinna vann 800-metersloppet i överlägsen stil. Det var inte hennes segertid som var remarkabel, utan det var bilderna av en mycket muskulös kvinna som kablades ut över världen med rubriker som ”Är detta en man eller en kvinna?”

Läs hela artikeln

 

Mangroveskogarna hotas av människan – Effekter av vattenbruk och återställningen av ett ekosystem

David Lidholm

Många har säkert hört eller läst att man skall undvika att köpa och äta så kallade jätteräkor, som kommer från tropiska och subtropiska kustområden i Stilla Havet, Indiska Oceanen eller Atlanten.

Läs hela artikeln

Vad är det som växer på skivan? En introduktion till Virtue

Mikael Olsson

Detta är en uppdatering av laborationen "Vad är det som växer på skivan? En laboration om biofilmer och påväxt" av Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson från Bioscience Explained 2:2

Till laborationen

"Ond kemi: Berättelser om människor, mord och molekyler" av Ulf Ellervik

Recension av Elisabeth Strömberg

Läs hela recensionen

 

"Mina vackra gener" av Lone Frank

Recension av Anna Weimarck

Läs recensionen

Tigerräka
Ät inte tigerräkor! Mangroveskogar huggs ner för odlingar vilket ger stora negativa miljöeffekter. Volym 7-2.

Volym 6

Nummer 1 & 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Antioxidanter – hälsosamt eller skadligt?
Xylitol, vindruvor och russin kan vara livsfarligt för din hund - Något om dessa ämnens inverkan på hundar

LABORATIONER
Frukt som blir brun – test av några antioxidanter
Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som påverkar fotosyntesen
Evolution hos mammutar? (För lärare)
Evolutionen hos mammutar och deras nu levande släktingar (För elever)
Simulera evolutionen - Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål
Att bygga ett fylogenetiskt träd

Antioxidanter – hälsosamt eller skadligt?

Bethanie Carney Almroth och Anna Lennquist

Om du gör en sökning på internet efter ordet ”antioxidant” får du mer än 8 000 0000 träffar. Vi bombarderas dagligen med information och reklam som säger att vi behöver antioxidanter för att hålla oss friska, undvika förkylningar, förebygga cancer, förbättra våra träningsprestationer och till och med för att motverka åldrandet. Är detta verkligen sant? Vad är antioxidanter och hur fungerar de?

Läs hela artikeln

 

Xylitol, vindruvor och russin kan vara livsfarligt för din hund - Något om dessa ämnens inverkan på hundar

Ylva Sjöström och Anna Lennquist

Se upp med var du lägger frukt och sötsaker om du har en hund hemma! Vindruvor, russin och produkter med xylitol kan ge livshotande skador hos hundar. Antalet förgiftningar och påföljande dödsfall har ökat de senaste åren, och fortfarande vet man inte varför det som är godis för oss är gift för hunden.

Läs hela artikeln

Frukt som blir brun – test av några antioxidanter

Claudia Girnth-Diamba, Karen Lunden, Hanne Thomsen, Liselotte Unger, Lykke Thostrup, Michael Bom Frost, Lone Brinkmann Sørensen, Marie Kielsgaard

Vill du ha brun fruktjuice? Vi testar hur några metoder och kemikalier motverkar att frukt och grönsaker blir bruna.

Till laborationen

 

Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som påverkar fotosyntesen

Margus Pedaste

Till laborationen

 

Evolution hos mammutar? (För lärare)

Anna Lorenc och Dean Madden (Ed.)

I denna aktivitet undersöks det evolutionära släktskapet mellan den utdöda ullhåriga mammuten (Mammuthus primigenius) och moderna elefanter samt andra arter. Fullständiga mitokondrie-DNA (mtDNA) sekvenser används för detta ändamål.

Till laborationen

 

Evolutionen hos mammutar och deras nu levande släktingar (För elever)

Anna Lorenc och Dean Madden (Ed.)

Hur är asiatiska och afrikanska elefanter besläktade med ullhåriga mammutar?

Till laborationen

 

Simulera evolutionen - Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål

John A. Barker

De principer som bestämmer evolutionära förändringar i en struktur kan tillämpas på alla typer av organismer. Med hjälp av dessa principer kan växter och djur delas in i ”evolutionära träd”, som visar i vilken ordning de strukturella förändringarna förmodligen skett. Samma typ av analys kan tillämpas på en samling konstgjorda föremål, där man föreställer sig att varje föremål är en organism och sedan funderar man över den troliga utvecklingen. På detta sätt kan man illustrera fenomenen divergens hos nära besläktade former, konvergens hos avlägset besläktade former samt parallell evolution.

Till laborationen

 

Att bygga ett fylogenetiskt träd

Wojciech Grajkowski

Övningen visar hur man konstruerar fylogenetiska träd baserat på fyltreeorganismers morfologiska karaktärer. Detta är en introduktion till modern systematik som klassificerar organismer efter deras evolutionära likheter.

Till laborationen

Kokain - Drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman

Lasse Wierup och Erik de la Reguera

Läs hela recensionen

 

The Immortal Life of Henrietta Lacks

Rebecca Skloot

Läs hela recensionen

Frukt innehåller antioxidanter.
Frukt innehåller antioxidanter. Men hur viktiga är de egentligen för vår hälsa? Volym 6-1.

Volym 5

Nummer 1 & 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Emmas kakor
Musselodling som miljöåtgärd – från idé tillverklighet
Musslor – Naturbete i havet
Biokemin hos dekapoda kräftdjur

LABORATIONER
Jämförande fiskdissektion
Jag är en mask, tag bort mig härifrån
Sexuellt urval hos kräftdjuret Artemia
Urin hjälper växter att växa
PCR med Lego Mindstorms

Emmas kakor

Elisabeth Strömberg

Som säkert de flesta av er känner till, så firar vi Charles Darwin i år. Den 12 februari är det 200 år sedan han föddes. Hans bok ”Om arternas uppkomst” publicerades 1859, alltså för 150 år sedan. Kanske kan det vara trevligt att själva fira Darwin. Varför inte då utnyttja ett par kakrecept, som finns i hans fru Emmas receptsamling.

Läs hela artikeln

 

Musselodling som miljöåtgärd – från idé tillverklighet

Musslor – Naturbete i havet

Odd Lindahl och Sven Kollberg

Många kustområden drabbas av övergödning när näring läcker från åkrar och avlopp. Blåmusslor (Mytilus edulis) kan inte bara fånga upp näringen. De är också en värdefull råvara för livsmedel, foder och gödning, och i Lysekil använder man musselodlingar för att bedriva handel med närsaltutsläpp.

Läs hela artikeln

 

Biokemin hos dekapoda kräftdjur

Karnyupha Jittivadhna, Timothy W. Flegel, Pintip Ruenwongsa, and Bhinyo Panijpan

Människor, som tycker att de känner till havslevande djur, kanske tror att räkor kräftor, humrar och krabbor är nära släktingar. Fastän dessa djur inte är så nära släkt som syskon, så hör de emellertid till samma taxonomiska grupp (ordning Dekapoda, klass Kräftdjur, stam Leddjur).

Läs hela artikeln

Jämförande fiskdissektion
Samband mellan diet och vissa anatomiska drag i matsmältningsapparaten

Maciej Węsierski

Till laborationen

 

Jag är en mask, tag bort mig härifrån
Naturlig selektion av ”spaghetti-maskar”

Dean Madden for the Wellcome Trust

Till laborationen

 

Sexuellt urval hos kräftdjuret Artemia
Praktiska undersökningar med hjälp av Artemia fransicana

Stephen P. Tomkins and Leighton Dann for the Wellcome Trust

Till laborationen

 

Urin hjälper växter att växa
Ureas från soyabönor och något om kvävecykeln

Anna Lorenc

Till laborationen

 

PCR med Lego Mindstorms
Hur man bygger en tämligen billig och programmerbar PCR-apparat med Lego-bitar

Niels Bonderup Dohn

Till laborationen 

Djuren och människan – om den moderna biologin och dess världsbild
Lars Johan Erkell (red.) 

Recension av Torgny Nordin

Läs hela recensionen

 

Arvet från Darwin: Religion, människa, moral
Birgitta Forsman

Recension av Jarl-Ove Strömberg

Läs hela recensionen

Boken "Djuren och människan" recenseras.
Boken "Djuren och människan" recenseras i Volym 5-2.

Volym 4

Nummer 1 & 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Fetma? Än se'n då?
Kan blåögda föräldrar få brunögda barn?
Provrösbefruktning - var står vi nu?
Alternativ splitsning
Läckande tarm
Intelligent design – om teorin som inte finns
Bioetanol och grön energi

LABORATIONER
Brottsplatsundersökning
Bättre mjölk för katten
Cellernas värld
Spåra evolutionen

Fetma? Än se'n då?

John C. Clapham och Jane Clapham

Alla vet vad fetma är. Om vi ser en person som är överviktig eller fet förstår vi genast, utan att fundera och utan medicinsk utbildning, att det är det personen är. Stanna upp och tänk efter en stund. Hur mycket vet du och vad är det egentligen du tänker?

Läs hela artikeln

 

Kan blåögda föräldrar få brunögda barn?

Richard A. Sturm

Vilken ögonfärg har du? Den enkla frågan ställs ofta tillsammans med frågor om hud- och hårfärg när man försöker beskriva en persons signalament. Att svara på fråga är däremot inte så enkelt som det först verkar...

Läs hela artikeln

 

Provrösbefruktning - var står vi nu?

Kersti Lundin

Provrörsbefruktning (IVF= in vitro fertilisering) - "befruktning utanför kroppen" - har varit möjlig för människan sedan slutet på 1970-talet, när den första "provrörsbabyn", Louise Brown föddes.

Läs hela artikeln

 

Alternativ splitsning

Luv Kashyap och Parul Tripathi

Människor har bara dubbelt så många gener som den vanliga bananflugan. Hur kan det komma sig? Vi har ju trots allt hjärnor som gör att vi kan räkna gener, medan deras huvudsyssla är att hitta en fin banan. Alternativ splitsning förklarar både hur vår genetiska information kan ta en mycket liten plats och mekanismerna bakom flera mänskliga sjukdomar.

Läs hela artikeln

 

Läckande tarm

Frida Fåk

Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Nya rön visar att tarmen läcker vid ett flertal olika sjukdomar och att detta läckage till och med tycks ha uppstått redan innan sjukdomen brutit ut.

Läs hela artikeln

 

Intelligent design – om teorin som inte finns

Lars Johan Erkell

Evolutionsteorin är sedan länge den teori världens biologer arbetar efter, och det är ingen slump – den har visat sig utomordentligt användbar för att förstå allt från fossilserier till nukleotidsekvenser. Teorin räknas idag till de stora, etablerade vetenskapliga teorierna, men den har under senare år utmanats av teorin om intelligent design (ID) som framhålls som ett bättre alternativ för att förklara livets alla komplexa former.

Läs hela artikeln

 

Bioetanol och grön energi

Hans Sejr Olsen, Lise Rosgaard, Katja Salomon Johansen, Ulrika Schagerlöf och Svend G. Kaasgaard

Som de flesta idag känner till utgör fossila bränslen en begränsad resurs och man måste därför hitta alternativa energikällor, som kan ersätta dessa. I detta avseende är biobränslen intressanta alternativ...

Läs hela artikeln

Brottsplatsundersökning

John Schollar och Andy Harrison

Mordet vid universitetet

 

Bättre mjölk för katten

Dean Madden

Immobiliserat laktas används för att framställa låglaktosmjölk.

Till laborationen

 

Cellernas värld

Undervisningsprogrammet "Cellernas Värld" introducerar 10 biologiska processer, som sker i en eukaryotisk cell. Programmet har utarbetats av Science Education Centre vid Universitetet i Tartu (Estland)

 

Spåra evolutionen

Ett brädspel av Grzegorz Papaj, med illustrationer av Jacek Lilpop

Snäckan i berget
Alan Cutler (2003)
Orig. titel The Seashell on the Mountaintop - a Story of Science, Sainthood and the Humble Genius who discovered a New History. ISBN 91-7232-033-8

Recension av Elisabeth Strömberg

Läs recensionen här

Ögonfärg har dessutom en kontinuerlig skala från ljusaste blått till mörkaste brunt eller nästan svart.
Ögonfärg har en kontinuerlig skala från ljusaste blått till mörkaste brunt eller nästan svart. Volym 4-1.

Volym 3

Nummer 1 & 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Lantdoktorn som fann lansettfisken
Nya verktyg till modern växtförädling
Brist på vitamin A och ”Det gyllene Riset”

LABORATIONER
Rollspel
Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd
Osynliga strålar: våra utomjordiska fiender?
DNA-halsband
Undersökning av växternas evolution

Fågelinfluensa - WHO (FNs världsorganisation)

Artikeln är modifierad av Elisabeth Strömberg efter en publikation från WHO (FNs Världshälsoorganisation)
Artikeln är uppdaterad 2006-04-10

Kan fågelinfluensan förebåda den värsta pandemin under flera generationer?

Läs hela artikeln

 

Klimatsvängningar och klimatförändringar

Jarl-Ove Strömberg

Det kan förefalla vara enkelt att skilja mellan klimatsvängningar och en mer eller mindre permanent trend i en klimatförändring. Det är emellertid svårt, eftersom variationer kan innefatta cykliska fenomen med långa och oregelbundna pulser och våra mätningar och registreringar av klimatföreteelser är alltför korta för att vi skall säkert kunna utvärdera vilken förändring vi har att göra med.

Läs hela artikeln

Lantdoktorn som fann lansettfisken

Ragnar Fänge

Den 28 juni 1907 avskaffade Kungl. Maj:t "medikofilen", som varit första steget i utbildning till läkare. Det var en omfattande examen med akademiska betyg i latin, fysik, kemi, zoologi, botanik och eventuellt geologi eller astronomi (Retzius 1933). Förlusten av zoologi kompenserades sedan i många år av en månads dissektionskurs i jämförande anatomi, där det lilla djuret lansettfisk ("amphioxus") spelade en viktig roll (Müller 1922).

Läs hela artikeln

 

Nya verktyg till modern växtförädling

Kristoffer Vamling
Det är en ständig utmaning att göra våra grödor mer lämpade för odling och konsumtion, vilket sker med hjälp av växtförädling. Redan befintliga egenskaper kan förbättras eller nya egenskaper kan introduceras. Typiska egenskaper som man vill förbättra är hög avkastning, resistens mot sjukdomar och skadeinsekter eller speciella kvalitetsegenskaper.

Läs hela artikeln

 

Brist på vitamin A och ”Det gyllene Riset”

Jorge E. Mayer

År 2000 fick nästan 800 miljoner människor i 98 utvecklingsländer inte tillräckligt med mat för att kunna leva ett normalt , friskt och aktivt liv enligt Förenta Nationernas, Food and Agricultural Organisations (FOA). Omkring 11 miljoner barn dör varje år på grund av undernäring. En stor del av dessa dödsfall beror på brist av mikronäringsämnen (ämnen som endast behövs i mycket små mängder).

Läs hela artikeln

Rollspel

Christopher Atkinson

En kort beskrivning av rollspel som undervisningsmetod: Alltför ofta tar skolelever som är politiskt och etiskt medvetna, stark ställning för eller emot ett ämne som diskuteras. Majoriteten har idealistiska och generösa vyer – vilket är uppfriskande i vår värld med ”realpolitik”. Tyvärr har de dock ofta alltför lite kunskap om ”fakta i målet” och bryr sig ofta inte om andra människors åsikter.

Till laborationen

 

Undersökning av influensavirus med hjälp av släktträd

Henrik Brändén

Influensavirus delas in i olika stammar beroende på vil-ka varianter viruset bär med avseende två ytproteiner. Dessa ytproteiner kallas hemagluttinin (HA) och neuro-aminidas (NA). De olika stammarna bär därför namn som H5N1 eller H4N2.t.

Till laborationen

 

Osynliga strålar: våra utomjordiska fiender?

Margarida Carvalho m.fl.

Detektering av UV-strålning i vår omgivning

MÅL: mäta hur höga exponeringsnivåer av UV-strålning som finns i omgivningen, identifiera faktorer som påverkar den och hur man kan minska UV-exponering.

Till laborationen

 

DNA-halsband

John Schollar och Dean Madden

Enkel extraktion av DNA från mänskliga kindceller från munhålan.

MÅL: Här beskrivs en enkel extraktion av DNA från celler tagna från munhålan. DNA från dessa celler kan sedan förvaras i en glasbehållare och bäras som ett halsband.

Till laborationen

 

Undersökning av växternas evolution

Andy Harrison, John Schollar och Dean Madden

Mångfaldigande av kloroplast-DNA med hjälp av PCR (Polymeras Chain Reaction)

Eleverna skall mångfaldiga ungefär 400 baspar av DNA från kloroplastgenomet från några olika växter. Med hjälp av elektrofores av PCR-produkterna undersöks eventuella evolutionära släktskap.

Till laborationen

Djuren - i människans klor
Formas Fokuserar (2005) Birgitta Johansson (projektledare)

Recension av Elisabeth Strömberg

Är det bättre för köttdjuren att leva ett bra liv, även om det inte blir så långt, än att inte leva alls? Dan Egonsson, docent i praktisk filosofi vid Lunds universitet, svarar ja på den frågan.

Läs hela recensionen

 

Mat för livet 2025
Peter Sylwan, Formas 2005 ISBN: 91-540-5956-9

Recension av Elisabeth Strömberg

Vi i Sverige präglas mer än människor många andra länder av att vi alla helst skall vara överens och att vi inte skall ge oss in på något som vi inte helt säkert vet vart det leder. Konsensusideologin och försiktighetsprincipen tillhör vår existens. Detta hävdar Peter Sylwan i ”Mat för livet 2025”

Läs hela recensionen

 

Giftfri miljö - utopi eller verklig chans?
Formas Fokuserar 10 (2006)

Recension av Elisabeth Strömberg

Vetenskap och politik kan definieras som två åtskilda sfärer, styrda av olika giltighetsdimensioner: sanning respektive rättvisa. Miljöfrågor är inte bara kunskapsfrågor utan också värdefrågor.

Läs hela recensionen

Rollspel
Rollspel som undervisningsmetod är ett bra sätt att låta eleverna ta andra perspektiv. Volym 3-2.

Volym 2

Nummer 1 & 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Vad är stamceller?
Functional Foods eller Mervärdesmat
Utforskningen av oceanernas liv: Hur vet vi vad som finns där?
Grodprinsen
Gammalt DNA
Marin påväxt - ett svårlöst problem
Kärlekens kemi

LABORATIONER
Kloning av en växt
Pedagogiskt godis
Så fungerar proteiner!
Vad är det som växer på skivan?
Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid

Det hänger på håret

Robert Kronstrand
Ja, ibland kan faktiskt en brottsutredning hänga på håret, och inte bara med utgångspunkt från DNA och jakten på misstänkta. På ditt huvud finns nämligen 80000 arkivbilder.

Läs hela artikeln

 

REDAKTÖRENS KOMMENTAR

”Hårprover skall visa om barnen var drogade”

Detta var en rubrik i en av våra kvällstidningar den 5 februari och gällde det uppmärksammade morddramat i Knutby den 10 januari 2004. Två personer blev skjutna i sina sängar, och ett par barn, fem och åtta år gamla, låg och sov utan att väckas av de skott som avfyrades vid mordet. Barnen verkade dåsiga och svåra att väcka, när polismännen kom till mordplatsen. Av denna anledning misstänkte polisen att barnen var drogade och prover av barnens hår skickades för analys. Analysen har emellertid visat att barnen inte var drogade.

Vi har diskuterat möjligheten att publicera någon artikel i ett ämne som är aktuellt när ett nummer av Bioscience Explained läggs ut på nätet.

I Sverige görs håranalyser vid Rättsmedicinalverkets rättskemiska avdelning i Linköping och med anledning av denna mordutredning har fil.dr. Robert Kronstrand, som arbetar vid avdelningen, skrivit en artikel om hår och droger.

Robert Kronstrand tilldelades år 2000 från ”The International Association of Forensic Toxicologists” ett pris för den bästa publikationen och år 2001 fick han ”Educational Award” från ”The Society of Hair Testing”.

Elisabeth Strömberg
Redaktör - Bioscience Explained
Mars 2004

 

Nobelpriset för kartläggning av luktsinnet

Peter Örn

2004 års Nobelpris i fysiologi eller medicin belönar upptäckten av luktreceptorer och hur luktsinnet är organiserat .

Läs hela artikeln

Vad är stamceller?

Cecilia Bull, Peter Eriksson och Mathilda Zetterström
Under embryonalutvecklingen bildas alla organ från grupper av delande celler, som kallas för stamceller. Dessa celler är från början ”oprogrammerade” men kan mogna ut (differentiera) och bilda alla de olika celltyper som finns i en organism.

Läs hela artikeln

 

Functional Foods eller Mervärdesmat

R.A Rastall och G.R. Gibson
Orange warpUnder embryonalutvecklingen bildas alla organ från grupper av delande celler, som kallas för stamceller. Dessa celler är från början ”oprogrammerade” men kan mogna ut (differentiera) och bilda alla de olika celltyper som finns i en organism.

Läs hela artikeln

 

Utforskningen av oceanernas liv: Hur vet vi vad som finns där?

Peter J. Herring
Våra liv är faktiskt tämligen tvådimensionella. Landmiljön utgör bara ett tunt skikt på jordens yta. I själva verket sträcker den sig bara upp till toppen av de högsta träden...

Läs hela artikeln

 

Grodprinsen

Stefan Nilsson

Läs artikeln

 

Gammalt DNA

Laura Parducci och Keith Bennett

DNA-forskning kan brett definieras som studier av DNA extraherat från fossila lämningar av Organismer inneslutna i bärnsten Foto: Elisabeth Strömbergväxter eller djur. Tiden som omfattas är vid och kan innefatta studier av levande populationer genom insamling av hår, exkrementer eller frön, liksom studier av museala samlingar, arkeologiska fynd och fossila lämningar från sen kvartärtid; de senaste 100 000 åren, men också fossil som är mer än en miljon år gamla.

Läs hela artikeln

 

Marin påväxt - ett svårlöst problem

Lena Mårtensson

Ett föremål som sänks ner i havet blir snabbt övervuxen av bakterier, alger och olika ryggradslösa djur. För alla dessa organismer är ytorna nödvändiga för att de ska kunna föröka sig. Eftersom naturligt fria ytor är en bristvara, så blir de mänskligt gjorda en möjlighet som genast tas tillvara av olika marina organismer. Det första som sker är att det bildas ett lager av olika molekyler som finns i havet. Ovanpå detta lager sätter sig bakterier och encelliga alger och bildar ett slemlager, som kallas för en biofilm. Biofilmen blir sedan lockbete för andra organismer som alger, musslor, havsborstmaskar eller havstulpaner.

Läs hela artikeln

 

Kärlekens kemi

Ernst Nyström

Vi känner till en del om djurens kärlekskemi – men vad är sant för oss människor? Vi använder ordet kärlek på många sätt: för att beskriva hur två attraheras till varandra, för att beskriva den fysiska sexuella samvaron, för att beskriva bindningen mamman, pappan och deras barn, eller för att beskriva banden mellan medlemmarna i en familj eller i en sluten krets.

Läs hela artikeln. 

Kloning av en växt

Claudia Girnth och Anne Heister
Odling av Saintpaulia med hjälp av kallus Odling av växter eller delar av växter är en viktig aktivitet inom modern bioteknik. Odlade växter kan t ex samlas i genbanker, där man förvarar många olika sorter av en art med avsikt att använda dem till förädling

Till laborationen

 

Pedagogiskt godis

Margareta Wallin, Torgny Bohlin och Lars-Johan Erkell
Hur man använder godis för att illustrera vetenskaplig metodik, statistiska metoder och forskningsfusk.

Till laborationen

 

Så fungerar proteiner!

Anders Hansson

Proteiner är de molekyler i cellen som gör att allt fungerar. De är enzymer, hormoner, signalflaggor på cellens yta, mottagare och omvandlare av signaler, stödjeproteiner, jonkanaler, transportörer och motorer.
Till laborationen

 

Vad är det som växer på skivan?

Roger Lindblom och Ingrid Jacobsson

En laboration om biofilmer och påväxt.

Till laborationen

 

Undersökning av blodsockerhalten i samband med en måltid

Dorte Hammelev

Till laborationen

The variety of life
Colin Tudge (2000)

Recension av Per Sundberg:

Det finns omkring 1.7 miljoner arter som är kända för vetenskapen, men ingen vet säkert. Alla är emellertid överens om att detta är en grov underskattning och en del biologer uppskattar antalet levande arter till närmare 8 miljoner.

Läs hela recensionen

 

Livets urcell
Källa 54, Vetenskapsrådet (2002)

Recension av Elisabeth Strömberg

Stamceller är idag ett mycket ”hett” forskningsområde, som det dessutom skrivs om i dagspressen och talas om i TV. Det är därför viktigt att lärare kan knyta an i sin undervisning till detta viktiga forskningsområde.
Läs hela recensionen

 

Hjärnans budbärare
Arvid Carlsson och Lena Carlsson (2001) ISBN: 91 44 017030

Recension av Krister Kristensson

Psykofarmaka är ett flitigt använt, och ibland något känsloladdat, ord i den allmänna debatten. Därför fyller en bok, som på ett enkelt och tydligt vis beskriver vad man idag vet om dessa läkemedels verkningsmekanismer, ett stort behov.

Läs hela recensionen

 

DNA Interactive DVD
Dolan DNA Learning Center (2003)

Recension av Dean Madden

This BAFTA-award-winning yet inexpensive educational DVD contains numerous short interviews with scientists, many of them Nobel laureates, who have played a key role or continue to work principally in human molecular biology.

Läs hela recensionen

 

Vårt djuriska arv
Sverre Sjölander ISBN: 91-578-0426-5

Recension av Bengt Silverin

På sitt oefterhärmliga sätt har Sverre Sjölander skrivit en mycket lättläst, roande och tänkvärd bok om djuret människan. Boken ger en enkel och lättförstålig bild över det evolutionistiska spelets gång – och irrgångar – över vad som är medfödda och vad som är inlärda beteenden.

Läs hela recensionen

Genklippet - Maten, miljön och den nya biologin
Formas Fokuserar (2003) ISBN: 91-540-5906-2

Recension av Elisabeth Strömberg

Kan gentekniken bli klippet som räddar världen från svält och miljöproblem? Eller kan det tvärtom bli farligt för människor och miljö när genmodifierade organismer börjar dyka upp på åkrar och tallrikar? Finns det någon viktig skillnad mellan traditionell växt- och djurförädling som har pågått i tusentals år och dagens genteknik när vi förändrar gener på laboratoriet – klipper och klistrar?

Läs hela recensionen

groda
Grodprinsen - kanhända var han en padda? Volym 2-1.

Volym 1

Nummer 1

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Bioluminescens i haven
Jäst
TeleHeart

LABORATIONER
Bakteriell illumination
DNA ur kaviar
Modell av spiralen
Surdegsbröd
Den mikrobiella bränslecellen
Jäskraft!

Bioluminescens i haven
Edith A. Widder Harbor Branch Oceanographic Institution, Fort Pierce, USA

Vem producerar ljus och varför? Med bioluminescens menas synligt ljus som produceras av levande organismer. Sådana organismer är sällsynta på land, men de är oerhört vanliga i haven...

Läs hela artikeln

 

Jäst
John Grainger The University of Reading, UK

Kunskap om jästens jäsningsprocesser har behållit sin betydelse från gamla tiders hushållning till moderna tiders kommersialiserade processer i modern mat- och dryckesindustri. Dessutom har betydelsen av jäst både i grundforskning och tillämpad forskning ökat under senare hälften av 1900-talet...

Läs hela artikeln

 

TeleHeart
Michael Axelsson, Jordi Altimiras and Koullis Pitsillides,Zoologiska Institutionen, Göteborgs universitet, SE

The way we teach physiology has been and is still undergoing major changes. There is an obvious need to provide a more integrated education that gives students the capacity to confront and solve problems...

Läs hela artikeln

 

LABORATIONER

  • Bakteriell illumination Dean Madden , NCBE, The University of Reading, UK. Britt-Marie Lidesten Erik Dahlberggymnasiet, Jönköping, SE. PDF
  • DNA ur kaviar Elisabeth Strömberg, Zoologiska Institutionen, Göteborgs universitet, SE. PDF
  • Modell av spiralen John Schollar, NCBE, The University of Reading, UK. PDF
  • Surdegsbröd Dean Madden , NCBE, The University of Reading, UK. PDF
  • Den mikrobiella bränslecellen Dean Madden och John Schollar, NCBE, The University of Reading, UK. PDF
  • Jäskraft! John Schollar, NCBE, The University of Reading, UK. PDF

 

SCHOLLARS LAB

Alternativa mikropipetter

John Schollar testar utrustning för biologi i skolan – ibland med förödande resultat... I det här numret testar John billiga alternativ till konventiella mikropipetter. Produkterna som testas är:

  • Poulten and Graf 'Mini pipet'
  • LTI 'Graduate' pipette
  • NCBE 'Microsyringe'
  • Tricontinent 'Minipet'
  • Eppendorf 'pen' dispenser
  • Drummond 'Wiretrol II'
  • Alpha Laboratories 1 ml 'Pastette'
  • Plastsprutor med spets (hemgjord)

De flesta gymnasieskolor anser förmodligen att priset på mikropipetter för en klassuppsättning är orimligt högt. Det vanliga priset för en pipett med möjlighet till varierad volym är ca 1 500 kr och för en med fixerad volym åtminstone ca 750 kr.

Det är emellertid nödvändigt att ha utrustning för att mäta volymer i mikroliter om man skall syssla med praktisk molekylärbiologi. Det har följaktligen gjorts många försök under de senaste 15 åren att finna ett billigt alternativ för skolbruk. Tidiga försök gjordes med en vanlig injektionsspruta där man stack ned en tunn ståltråd som passade precis i nålen (1). Detta var i själva verket en hemmagjord version av kapillärpipett som föregick mikropipetten. Andra använde befintligt material på ett nytt sätt genom att till exempel passa en kalibrerad spets av en mikropipett på en spruta (2), eller genom att använda engångsögla med känd vätskevolymen (3).

Dessa sätt kan beroende på omständigheterna fortfarande vara användbara och högst effektiva. Emellertid har kommersiella firmor startat att tillverka billig pipettutrustning.

En del är avsedd att användas i diagnostiska 'kits' en eller ett fåtal gånger och har nått ut i skolorna; andra har tagits fram särskilt för skolbruk.Det finns en tendens att betrakta dessa pipetter som näst bäst; skollärarnas billiga alternativ till 'riktig' utrustning. Detta är dock ett snävt synsätt (om man nu inte är ute efter att utbilda elever i apparatanvändning). I skollaboratoriet kan noggrannhet vara mindre viktigt än hållbarhet och användarvänlighet. Många 'science center' har sett dyra mikropipetter förvandlade till trasig plast efter några få månader, eller insett att usla resultat med dyrbara reagenser berott på pipetter som varit alltför svåra att använda för de flesta besökarna. Motivet att studenterna vinner på att hantera 'den riktiga utrustningen' kan snabbt försvinna när resultaten inte stämmer.

Att välja utrustning för att mäta mikroliter för skolbruk är följaktligen inte en lätt uppgift.

Noggrannhet, varaktighet, användarvänlighet och kostnader för förbrukningsartiklar (som pipettspetsar) - allt måste noga övervägas.

Referenser
1. Schollar, J. (1990) Pump up the volume NCBE Newsletter (10) 14.
2. Miller, M.B. (1993) DNA technology in schools. A straightforward approach.
BIO/technology Education 4 (1) 15-22.
3. See, for example, bacterial transformation kits, such as Bio-Rad's 'Explorer' series that use disposable inoculation loops for dispensing plasmid DNA.

Genom – en genetisk biografi över människan

Matt Ridley, 2000, Egmond Richter AB, Malmö. ISBN 9177090403

Att X-och Y-kromosomerna är könsbestämmande är gammal kunskap, men hypotesen att de kan locka till sig andra för det egna könet gynnsamma gener och bekämpas av gener av motsatt kön, s.k. sexuell antagonism, var för oss ny kunskap. Matt Ridleys bok handlar om människans kromosomer...

Read the full review here

The Sequence - Inside the race for the human genome

Kevin Davies, 2002 (updated edition), Orion, London . ISBN 0753813165 (Paperback, 230 pages)

In the 1970s, the plant physiologist Witham Fogg suggested that all plant physiology texts should be printed as disposable paperbacks, so that they could be thrown away once their contents were superseded by more recent findings. That advice could be applied to most books about the human genome, although unusually it doesn't apply to this one.

Read the full review here

GATTACA

Andrew Niccol, Director (1997) Columbia Tristar Home video.
DVD Video (English and German soudtrack with subtitles in English, Polish, Czech, Hungarian, Icelandic, Hindi, Hebrew, German, Turkish, Danish, Swedish, Finnish, Greek and Norwegian)
Regions: 2. Running time: 102 minutes.

GATTACA is set in a future where there are two classes of people: “Valids”, whose parents have selected their genetic attributes before birth, and the lower-status “In-valids” who are the result of natural conception. Even more despised are those with “borrowed ladders” - individuals who masquerade as others by buying samples of their DNA.

Read the full review here

Twiglet-genomet

John Schollar: ”Jag började samla Twigletkakor som sitter ihop som par för fyra år sedan. Ungefär var tjugonde paket innehåller två kakor som sitter ihop på ett sådant sätt att de liknar kromosomer i metafas. Man måste äta stora mängder Twigletkakor för att samla ihop till en uppsättning kakor som ser ut som hela det mänskliga genomet Den svåraste delen var att hitta alla olika storlekar på våra kromosomer. Jag kan försäkra att jag inte har fuskat. Dessa Twigletkakor ser precis ut som i kakpaketen – jag föll inte för frestelsen att bita av bitar på dem. Det bästa var givetvis att slå ’The Wellcome Trust’ i deras arbete med att lösa det mänskliga genomet, för att inte tala om ’Celera Genomics’. Mitt genomprojekt kostade vara en bråkdel av de ernorma summor som de spenderade på sitt.”

John Schollar, NCBE

Redaktörens anmärkning: Twiglets är små kakor som kan köpas i Storbritannien. De är vanligen smaksatta med jästextrakt.

twiglet
Det mänskliga genomet - bildlab. Volym 1-1.

Nummer 2

ÖVERSIKTSARTIKLAR
Naturens palett - hur djur och människor får färg
Om ost och osttillverkning
Virus - Ett verktyg för genterapi

LABORATIONER
”Grönt” DNA
Mångfaldigande av mänskligt mitokondrie-DNA
Säkrare färgämnen för DNA
Etidiumbromid, en potent mutagen

Naturens palett - hur djur och människor får färg

Av Margareta Wallin, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, SE

Läs artikeln

Om ost och osttillverkning

Av Ulla-Kerstin Nilsson-Blom och Per-Olof Weréen, Ostfrämjandet, Falkenberg, SE

Läs artikeln

Virus - Ett verktyg för genterapi

Av Erik Nordenfelt, Professor emeritus, University of Lund, SE

Läs artikeln

”Grönt” DNA

Enkel isolering, restriktionsenzymklyvning och elektrofores av kloroplast-DNA
Leighton Dann, Science and plants for School, Cambridge University, UK.
PDF

Mångfaldigande av mänskligt mitokondrie-DNA

John Schollar och Andy Harrison, NCBE, The University of Reading, UK.
PDF

 

SCHOLLARS LAB

Säkrare färgämnen för DNA

Gästtestare Dean Madden testar säkrare alternativ än etidiumbromid för färgning av DNA i elektroforesgeler.

De färger som testats är:

  • Metylenblått (Methylene blue)
  • Nilblåsulfat (Nile blue sulphate)
  • Sigma BlueView (TM) * Azur A (Azure A)
  • CarolinaBLU (TM)
  • Kristallviolett (Crystal violet)
  • Brilliant kresylblått (Brilliant cresyl blue)


Etidiumbromid, en potent mutagen
I forskningslaboratorier används vanligen etidiumbromid och liknande fluoriscerande ämnen som Acridin Orange till att färga geler innehållande DNA. Tyvärr är etidiumbromid och dess nedbrytningsprodukter potenta mutagener och carcinogener och bör därför inte användas i skolor.

Dessa färger består vanligen av platta molekyler av ungefär samma dimensioner som liknar ett baspar i DNA molekylen. När etidiumbromid binder till DNA glider den in mellan närliggande baspar och sträcker ut dubbelspiralen. Detta förklarar färgämnets mutagena effekt-de 'extra baserna' orsakar fel när DNA replikeras. Dessutom behövs kortvågigt UV-ljus (som också är mutagent) för att etidiumbromid skall fluoriscera och avslöja DNA. Av säkerhetsskäl och för att UV-ljus av denna våglängd kan orsaka mutationer i det DNA man skall studera, har flera forskare sökt alternativa metoder till att avslöja DNA.

Säkrare alternativ
Kristallviolett binder till DNA på ett likartat sätt som etidiumbromid och trots att det är mutagent anses det inte fullt så farligt som etidiumbromid. Eftersom man kan se DNA i vanligt dagsljus (man undviker skadligt UV-ljus) har vissa forskare, som skall använda ett fungerande DNA, förespråkat användning av kristallviolett.

Thiazin färgämnen
De vanligaste alternativen till etidiumbromid är metylenblått och dess oxidationsprodukter som Azur A, B och C, Toluidinblå O, Thionin och Brilliant kresylblått. Dessa färgämnen används individuellt eller i blandningar (ofta patenterade). Dess exakta verkningssätt är okänt, men man tror att de binder med jonbindningar till den negativt laddade utsidan av nukleinsyror (till de negativt laddade fosfatgrupperna) och kan därför användas både till att upptäcka DNA och enkelsträngat RNA.

Dessa färger är inte så känsliga som etidiumbromid och en del av dem färgar dessutom själva gelen. Av denna anledning behövs ofta en lång avfärgning av gelen innan DNA banden kan ses tydligt. Flera av färgerna bleks också mycket snabbt efter användning - metylenblått är en av de färgämnen som faller inom båda kategorierna och är därför trots sin stora popularitet i recept för skolor inte idealiska för färgning av DNA i en gel.

Alla thiazin färgämnen kan användas i 0,02-0,04 % vattenlösning och skall sättas till gelen efter att elektroforesen har körts. De kan också lösas i mild alkalisk lösning (t. ex. en elektroforesbuffert; med ett pH inte över 8). Avfärgning med utspädd ättiksyra eller med 0.2M natriumacetat buffert, pH 4.7, kan behövas om man använt alkaliska lösningar.

Åldern på färgämnet kan ha stor effekt på resultatet. Gammal metylenblåfärg innehåller nästa säkert en viss del av andra färgämnen (som Azur A och B) och dessa nedbrytningsprodukter kan avsevärt påverka infärgningsresultatet. Färglösningar förvaras bäst i glasflaskor (vissa färgerämnen färgar plast), som antingen lindas in i aluminiumfolie eller ställs i mörker.

Att färga DNA när det rör sig genom en gel
Nyligen har flera kommersiella produkter dykt upp på marknaden, som möjliggjort att man kan följa när DNA rör sig genom gelen. Firmorna avslöjar sällan sina produkter, men flera av dem innehåller nilblåsulfat (kallas också Nilblå A), ett färgämne som inte tidigare har noterats för färgning av DNA. Adkins och Burmeister (1996) ger en användbar information om detta färgämne, såväl som information hur man upptäcker andra färgämnen som kan färga DNA. Tidigare sålde en engelsk firma, Stratagene, en produkt som kallades Stratabloo, som var en blandning av nilblåsulfat och metylenblått.

Alla de färgsubstanser som används för att färga 'rörligt' DNA är katjoner - dvs de är positivt laddade i gelbufferten vid pH 8. De rör sig alltså i motsatt riktning genom gelen mot DNA och hakar fast vid DNA molekylerna när de möts. Den exakta mekanismen är okänd, men nilblåsulfat tror man interkalerar inom DNA dubbelspiralen.

För att få tillräckligt med färg i gelen, sätts färgämnet både till gelen och till bufferten som hälls ovanpå gelen. En betydligt lägre koncentration av färgämne (1-3 mg per ml) behövs vid denna metod, än vid färgning av gelen efter det att elektroforesen körts. Detta beror på att alltför mycket färg neutraliserar de negativt laddade DNA-fragmenten och därmed reduceras hastigheten och upplösningen. DNA kan till och med förhindras att röra sig alls. Det är därför en viktig kompromiss som måste göras mellan synlighet och upplösning. Vanligen får man bättre resultat om man färgar efter det att gelen har körts än under tiden den körs.

Torkning av geler
Det är också möjligt att torka en gel efter att färgämnet har tillförts och därmed koncentrera färgen i band som annars hade varit svåra att se. För att gelen skall torka jämnt är det bra om man placerar den blöta gelen på ett skrivpapper av god kvalitet och att därefter placera detta på flera lager av filtrerpapper. Fukten från gelen dras in i filtrerpapperen, medan skrivpappret hindrar färgen att alltför mycket dras ut ur gelen. Geler skall torkas vid rumstemperatur.

Säkerhet
Trots att flera av de färger som man kan se med normalt dagsljus anses relativt säkra, så har de inte studerats så ordentligt för långverkande toxiska effekter, som de fluoriscerande färgämnena. Tydligen interkalerar vissa av dessa synliga färger med DNA, som etidiumbromid och har alltså en potential för mutagenes och beroende på absorption och metabolism också en potential för carcinogenes. Liksom vid arbete med alla laboratorie-kemikalier skall man iaktta försiktighet vid handhavande av alla färgämnen, speciellt om de är i pulverform.

 

Vidare läsning

Metylenblått
Yung-Sharp, D. and Kumar, R. (1989) Protocols for the visualisation of DNA in electrophoretic gels by a safe and inexpensive alternative to ethidium bromide. Technique 1 (3) 183-187.
Flores, N. et al (1992) Recovery of DNA from agarose gels stained with methylene blue. Biotechniques 13, 203-205.

Brilliant kresylblått
Santillán Torres, J. and Ponce-Noyoia, P. (1993) A novel stain for DNA in agarose gels Trends in Genetics 9 (2) 40.

Nilblåsulfat
Adkins, S. and Burmeister, M. (1996) Visualization of DNA in agarose gels as migrating colored bands: Applications for preparative gels and educational demonstrations Analytical Biochemistry 240 (1) 17-23.

Kristallviolett
Rand, N. (1996) Crystal violet can be used to visualise DNA bands during gel electrophoresis and to improve cloning efficiency Technical Tips Online

This article is an extended version of one from “Illuminating DNA” by Dean Madden.

The human genome

Jeremy Cherfas (Series editor John Gribbin)
(2002) Dorling Kindersley, London
ISBN: 0 7513 3716 1 (Paperback, 72 pages)

I ordered this publication via the Internet and when it arrived this tiny book's size was, at first, a disappointment. It's only after reading it that you begin to appreciate the author's skill in summarising the science and issues that surround what is arguably one of humankind's greatest scientific achievements. Now, I cannot praise this excellent little book too highly.
Läs hela recensionen

 

First fruit - the creation of the Flavr SavrTM tomato

Belinda Martineau
(2002) McGraw-Hill Education, London
ISBN: 0 0714 0027 3 (Paperback, 224 pages)

How many people remember the 21st May 1994? This was the day that the first GM tomato, the Flavr Savr, went on sale in Davis, California, an occasion noted for the rush to purchase and the rationing of fruit to two per person per day!
Läs hela recensionen

 

Den blå planeten - en naturhistorisk beskrivning av haven

Med tal av David Attenborough
(2001) BBC Worldwide Ltd., London.
DVD Discs (3, endast på engelska)
Regioner: 0. Speltid: 488 minuter.

Moder jord är verkligen den blå planeten när man ser den från rymden. Dess yta är till nästan tre fjärdedelar täckt av hav, som har ett medeldjup på ungefär 3.700 meter, och som sträcker sig från grunda kustområden till djuphavsgravar på upp till 11.000 meter. Haven är utan tvekan det största livsutrymmet på denna planet trots att huvuddelen aldrig nås av solens strålar.
Läs hela recensionen

 

The seven daughters of Eve

Bryan Sykes
(2002) Corgi, London
ISBN: 05 5214 876 8 (Paperback, 367 pages)

In the late 1980s, Bryan Sykes and his research team at Oxford University's Institute of Molecular Medicine were among the first to use the newly-invented polymerase chain reaction to amplify DNA from archaeological specimens. This was initially done using a home-made thermal cycler (christened 'Genesmaid') which incorporated a kettle element and a washing-machine valve taken from Sykes's kitchen.
Läs hela recensionen

 

Biography of a germ

Arno Karelen
(2001) Phoenix, London (Orion Books)
ISBN: 0 75381 442 0 (Paperback, 178 pages)

For all that it is entitled the 'biography of a germ', the story of Borrelia burgdorferi is as much the story of two mothers who campaigned for their childrens' ailments to be taken seriously and of the scientist who linked their mysterious disease to a previously-unknown microbe.
Läs hela recensionen

 

Genes, girls and Gamow

James D. Watson
(2002) Alfred A. Knopf, New York
ISBN: 0 375 41283 2 (Hardback, 259 pages)

I've encountered James D. Watson in the flesh just once. He was at The Royal Society in London to receive an award from the Genetics Society a few years ago. His acceptance speech was rambling and the volume of his voice fluctuated wildly so that at times he was barely audible.
Läs hela recensionen

 

Vårt ursprung? Om universums, jordens och livets uppkomst samt historia

Boken är skriven av en kreationist och innehåller många felaktigheter. Kreationisterna kan vara svåra att bemöta i en debatt, eftersom Bild av boken Vårt ursprung? av Mats Molénde ofta ofullständigt citerar olika forskare. Det tar tid och energi att gå till källan och leta upp vad som egentligen står skrivet. Dan Larhammar är Professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet och ordförande i Vetenskap och Fortbildning. Han har gjort en kritisk granskning av Moléns bok och skrivit artikeln "Missförstånd och lögner". Artikeln är publicerad i häftet Folkvett nr 1: 2002 (www.vof.se/folkvett/). I samma häfte diskuterar också geologen och forskaren vid Laboratoriet för isotopgeologi, Naturhistoriska riksmuséet, Stockholm, de geologiska aspekterna i Moléns bok, under titeln "Kreationism mot bättre vetande".

Nedan följer Dan Larhammars granskning.

Missförstånd och lögner - Recension av Mats Moléns bok

Immobiliserade jästceller i kalciumalginat (Department of Chemical Engineering, University of Birmingham)

Guy Madden (denna artikel har tidigare publicerats i NCBE Newsletter, 1991)

Jag vet inte vad som först fick mig att göra vin, men jag är ganska säker på att det hade något att göra med vår finansminister.

Även om att mina första försök endast resulterade i en söt, grumsig soppa kan jag nu producera ett vin som åtminstone min lokala 'Berni Inn' skulle vara stolt över.

Det var under ett besök vid NCBE, University of Reading, som jag först fick höra talas om immobiliserade jästceller. Processen innebär i stort att man blandar sin utvalda jäst med en 2% natriumalginatlösning och därefter tillsätter detta, en droppe i taget med hjälp av en pipett, till en 1,5% kalciumkloridlösning. Detta förfarande stänger in mikroberna i små kulor, som låter socker, alkohol och koldioxid passera fritt genom dem, men innesluter jästcellerna under hela jäsningsprocessen. När jäsningen är klar häller man bara av vinet och lämnar kvar jästkulorna i damejeannen (jäsflaskan).

Så beväpnad med mina flaskor med natriumalginat - och kalciumkloridlösningar, återvände jag hem med huvudet fullt av tankar på dessa små kulor som "poppade" upp och ner till det rytmiska kluckandet från jäsröret och på ett perfekt klart vin. Tillbaka i köket började jag iordningsställa mina jästcellers bostadskvarter, medan min vanliga filtreringsutrustning ogillande tittade på.

Det vin jag valde var ett äpplevin, eftersom jag lyckats bra med det tidigare; och jästen - den måste ju vara av en Sauternsort. Juicen pressades från cirka 5 kg äpplen (med några päron ikastade). Jag tillsatte drygt 1 kg strösocker till min 4 liters brygd, vilket borde ge ett vin med en alkoholkoncentration på cirka 12,5%.

Surheten mättes genom titrering och justerades så att den var ungefär 3,5 ?. Slutligen tillsattes näring för jästen följt av mina jästkulor - som omedelbart sjönk till botten av jäskärlet och stannade där. Efter bara några dagar var emellertid jäsningen i full gång och mina jästkulor flöt glatt omkring på ytan.

Jag måste emellertid varna dig för att början av jäsningen kan vara så kraftig att bara en lätt skakning av damejeannen kan orsaka att vinet skummar ut. Det är därför att rekommendera att det finns ett ordentligt luftutrymme i damejeannen den första och andra veckan.

Till min stora besvikelse ville inte jästkulorna röra sig från ytan när de väl hamnat där, inte ens i slutet av jäsningen. Hur som helst, när jäsningen var klar, så blev uppgiften att skilja vinet från jästen oerhört enkel och man hade nästan bara kunnat hälla det genom en sil om det inte varit för fruktresterna vid botten av kärlet.

Och vinet? Nå, det är lite för tidigt att uttala sig om, men det ser lovande ut. Och förresten, mina jästkulor har jag fört över till en annan damejeanne med fruktjuice, så de håller som bäst på att omvandla mer socker till alkohol åt mig.

 

 

jästceller
Immobiliserade jästceller - bildlab. Volym 1-2.