Uppdrag: Historia och demokrati - Perspektiv på studieresor till Förintelsens minnesplatser

Förintelsen är den enda historiska händelse som genererat ett eget internationellt forskningsfält inom utbildningsvetenskap. En av utbildningspraktikerna som undersöks inom fältet är studieresor till Förintelsens minnesplatser, en pedagogisk verksamhet som innebär att det numera är ungefär lika vanligt att en svensk tonåring har besökt det statliga museet Auschwitz-Birkenau, som att hen har konfirmerat sig. Verksamheten är inte specifikt reglerad i skolans styrdokument, utan dess framväxt sedan millenniumskiftet kan förstås som en gräsrotsrörelse driven av engagerade lärare och elever.

Forskningsprojektet undersöker explorativt didaktiskt innehåll och strategier, och intellektuella, emotionella och sociala lärprocesser som utvecklas i det pedagogiska arbetet med studieresorna. Dess kunskapsbidrag genereras genom fyra kvalitativa empiriska studier, som tillsammans adresserar följande forskningsfrågor:

• Vilket didaktiskt innehåll och vilka undervisningsstrategier används i skolors arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser, och hur är dessa relaterade till uttalade syften med undervisning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag i allmänhet, samt kunskaper om antisemitism i synnerhet?
• Hur inverkar intellektuella, emotionella och sociala processer i lärande om Förintelsen och demokrati i arbetet med studieresorna?
• Vilka diskursiva praktiker synliggörs i arbetet med studieresor?

Projektet använder kritisk diskursanalys (CDA) som teoretiskt ramverk och metodologisk motor. Det innebär att arbetet med studieresorna betraktas som en TLH-praktik i en svensk historiekulturell kontext, vilken regleras av en eller flera diskursordningar. Avhandlingen tillför ett analytiskt utbildningsvetenskapligt perspektiv, genom att begreppen kvalificerande, socialiserande och personformerande används för att diskutera hur arbetet med studieresorna tillvaratar olika utbildningsdimensioner.

Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med nio lärare med varierande erfarenheter av studieresor och 49 elevers skriftliga reflektioner skrivna före, under och efter två identiska studieresor. Vidare ingår två fallstudier med intervjuer med lärare och elever före och efter två olika studieresor då fältanteckningar genererades genom deltagande observationer under arbetet med respektive studieresa. Genom att diskursanalys tillämpas genomgående kan avhandlingen visa på mönster och alternativ i lärares och elevers diskursiva praktik. Därmed genereras en tentativ översikt över hur kunskaper om Förintelsen formas och knyts samman med demokratiska kärnvärden i arbetet med studieresorna i den svenska kontexten.

Forskningsprojektet har hittills genererat följande tre publikationer:

Artikel 1: Flennegård, O., & Mattsson, C. (2021). Teaching at Holocaust memorial sites: Swedish teachers’ understanding of the educational values of visiting Holocaust memorial sites. Power and Education, 13(1), 43–57. https://doi.org/10.1177/1757743821989380

Artikel 2: Flennegård, O., & Mattsson, C. (2023). Democratic pilgrimage: Swedish students' understanding of study trips to Holocaust memorial sites. Educational Review, 75(3), 429–446. https://doi.org/10.1080/00131911.2021.1931040

Artikel 3: Flennegård, O. (2022). Creating a youth ambassador: a critical study of a Swedish project on teaching and learning about the Holocaust. Holocaust Studies. Published online 2022-10-25. https://doi.org/10.1080/17504902.2022.2136385