Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Uppdrag: Historia och demokrati - Perspektiv på studieresor till Förintelsens minnesplatser

Syftet med forskningsprojektet är att bidra med kunskap inom det internationella forskningsfältet Teaching and learning about the Holocaust (TLH). Fyra studier kommer att belysa och problematisera hur relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med att förbereda, genomföra och följa upp resor till Förintelsens minnesplatser. Trots att studieresorna är att frekvent inslag inom den svenska skolan är de hittills outforskade. Forsknings­projektet syftar därför också till att generera ny kunskap med praktikrelevans för lärare som bedriver studieresor till Förintelsens minnesplatser.

I forskningsprojektet som består av fyra delstudier, vilka bildar stommen i en sammanläggningsavhandling i pedagogiskt arbete, placeras studieresorna i ett utbildningsvetenskapligt sammanhang. Studieresorna betraktas som en metod för undervisning och lärande, och med utgångspunkt i utbildningsfilosofen Gert Biestas konceptualisering av dimensionerna kvalificerande, socialiserande och subjektifierande utbildning kommer studieresornas pedagogiska och didaktiska utformning att diskuteras. Teoretiskt förankras forskningsprojektet i kritisk diskursanalys (CDA).

Projektet har tre preliminära forskningsfrågor:

  • Vilket didaktiskt innehåll och vilka undervisningsstrategier används i arbetet med studieresorna, och hur relaterar dessa till uppfattningar om undervisning om Förintelsen och dess betydelse för skolans demokratiuppdrag?

  • Hur inverkar intellektuella, emotionella och sociala processer i lärande om Förintelsen och demokrati i arbetet med studieresorna?

  • Vilka subjektspositioner möjliggörs och förhindras för eleverna i arbetet med studieresorna?

Delstudie 1

Den första delstudiens empiriska material består av 9 semistrukturerade djupintervjuer med strategiskt utvalda lärare med varierande men jämförelsevis stor erfarenhet av att genomföra studieresor till Förintelsens minnesplatser. Delstudien visar att lärarnas didaktiska strategi fokuserar offrens lidande, samtidigt som förövarnas agens är frånvarande. Strategin är framträdande i materialet, liksom dess syfte att främja demokratin genom återkommande resor. I studien argumenteras för att lärarnas sätt att tala om studieresorna regleras av en diskursordning som i studien benämns rituell demokratisk katharsis. Diskursordningen reglerar vad som är möjligt att säga om studieresorna men sätter också gränser mot vad som inte är möjligt. Den skapar också förväntningar vilka spelar ut sig under en studieresa.

Delstudie 2

Den andra studien ger insyn i hur en resa utvecklas över tid sett ur elevperspektiv. Sammanlagt analyseras 474 reflektioner skrivna av 49 elever i deras arbete före, under och efter två olika åttadagars studieresor. Studien visar hur elevernas förberedelser och förväntningar tjänar som en resurs för hur de under resan gör sig sårbara för det didaktiska innehållets och gruppens inverkan på deras meningsskapande samt hur de efteråt artikulerar sin förändring i enlighet med förväntningarna. Resultatet indikerar att de två resornas diskursiva praktik regleras genom diskursordningen demokratisk pilgrimsresa. Studien pekar också på att de två resorna avviker i jämförelse med vad tidigare internationell forskning visat ifråga om undervisningens balans mellan fokus på offer och förövare. Eleverna absorberades inte av offrens lidande. Däremot uppstod en spänning mellan offer- och förövarfokus inom eleverna, vilken löstes genom artikulation av demokratiska värderingar.

Delstudie 3-4

Den tredje och fjärde delstudiens empiriska material kommer att bestå av fältanteckningar från deltagande observationer, intervjuer med lärare och elever samt skriftligt material. Materialet insamlas och genereras genom etnografisk ansats då två kontrasterande studieresor undersöks med avseende på hur lärare och elever gemensamt producerar och reproducerar studieresors sociala praktik. Analysen av studieresorna att kommer att utgå ifrån Gert Biestas ovan nämnda begrepp.

Projektet har hittills genererat följande publikationer:

Flennegård, O., & Mattsson, C. (2021). Teaching at Holocaust memorial sites: Swedish teachers’ understanding of the educational values of visiting Holocaust memorial sites. Power and Education, 13(1), 43-57. https://doi.org/10.1177/1757743821989380

Flennegård, O., & Mattsson, C. (2021). Democratic pilgrimage: Swedish students’ understanding of study trips to Holocaust memorial sites. Educational Review (Birmingham), 1-18. https://doi.org/10.1080/00131911.2021.1931040

Fakta

Finansiär
Stiftelsen Natur & Kultur

Projekttid
2019 - 2023

Delaktiga institutioner och forskare
Ola Flennegård, doktorand, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet