Forskning

Att rekryteras, att tillhöra och att lämna – exitprocesser bland unga nynazister

Studiens syfte är att bidra med ny forskning om rekrytering till nynazistiska och högerextrema organisationer, rörelser och subkulturer (fortsättningsvis högerextremism), med speciell tonvikt på exitprocesser. Fokus ligger vid att analysera hur personer, i Sverige, har rekryterats till, blivit medlemmar i och sedan valt att lämna högerextremistiska miljöer.

Läs mer om forskningsprojektet Att rekryteras, att tillhöra och att lämna – exitprocesser bland unga nynazister

HEX-NA: Att hantera extremism - Nordiska ansatser

Syftet med projektet är att studera tvärinstitutionella samarbeten – såsom samarbeten mellan skola, socialtjänst och polis – i arbetet med att förebygga och hantera våldsbejakande extremism bland unga. Genom tre olika ansatser och empiriskt material studeras samarbetsarenor i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Läs mer om forskningsprojektet HEX-NA: Att hantera extremism - Nordiska ansatser

Exkursionsresor med elever till Förintelsens minnesplatser

Syftet med forskningsprojektet är att belysa och problematisera relationen mellan skolans demokrati- och kunskapsuppdrag, samhällets minnesgemenskap med avseende på Förintelsen och skolpersonals och elevers exkursionsresor till Förintelsens minnesplatser. Genom en belysning av tre nivåer - myndigheter, lärare och elever - med olika empiriskt material, studeras hur exkursionsresorna kan förstås i en svensk kontext.

Läs mer om forskningsprojektet Exkursionsresor med elever till Förintelsens minnesplatser

Pan-Nordic and Transnational Dimensions of Nordic Right-Wing Extremism 2020-2022

Finansierat av Nordiska ministerrådet

I detta projekt utforskar ett forskarteam från Danmark, Finland, Norge och Sverige hur den högerextrema miljön i Norden är sammanbunden. Projektet fokuserar nordisk högerextremism ur ett historiskt perspektiv, sammanbundenheten och hotet från samtida högerextremism och strategier och insatser för att förebygga högerextremism. Projektet kommer bidra med ny kunskap om den transnationella högerextremismen till forskarsamhället och med insikter som kan förbättra beslutsfattande om hur högerextremism kan motverkas.

Läs mer om forskningsprojektet Pan-Nordic and Transnational Dimensions of Nordic Right-Wing Extremism 2020-2022

Utbildningsinsatser för att förebygga antisemitism 2020-2021

Finansierat av Utbildningsdepartementet

I detta tvärvetenskapliga projekt arbetar forskare på högerextremism, antisemitism och utbildningsvetenskap tillsammans med vetenskapsteoretiker för att kartlägga nutida och historiska insatser för att förebygga antisemitism. Detta omfång inkluderar även undervisning och lärande av Förintelsen. Den systematiska forskningsöversikten ämnar fördjupa kunskaper i vilka insatser och mekanismer som bidrar till ett effektivt förebyggande arbete, och resultaten kommer bland annat att presenteras i samband med Malmö International Forum on Holocaust Remembrance and Combating Antisemitism samt under ett särskilt IHRA-seminarium den 7:e oktober.

Läs mer om forskningsprojektet Utbildningsinsatser för att förebygga antisemitism 2020-2021

Från Göteborg till Paradiset – hur tjänstemän, anhöriga och ”utresande” förstår beslutet att resa till konflikten i Syrien och Irak

Studiens syfte är att dokumentera och analysera: om, när, hur och var tjänstemän så som lärare, fritidsledare, socialarbetare och poliser uppmärksammade det faktum att ett växande antal göteborgare från 2012, reste för att ansluta till väpnad kamp i Syrien och Irak.

Läs mer om forskningsprojektet Från Göteborg till Paradiset

Samarbete med HDa, Hitatchi ABB och Spendrups

Segerstedtinstitutet samarbetar med Högskolan Dalarna och med delfinansiering av Hitatchi ABB och Spendrups om ett forskningsprojekt som genomförs av doktorand Karin Årman som en del av hennes forskarutbildning. I samarbetet har tre premisser utarbetats; kontexten för studien skall vara Dalarna, metoden ska vara empirinära och studieobjektet ska vara förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Syftet med Karins avhandlingsarbete är att: ”utverka ny kunskap om strategier som kan bidra till ett klassrumsklimat präglat om tolerans för oliktänkande där kontroversiella och laddade frågor kan diskuteras på ett respektfullt sätt även då samtalet omgärdas av passionerade känslor”. Arbetet handleds av Professor Maria Olsson vid Stockholm Universitet, samt av Tomas Axelsson vid Högskolan Dalarna och Jennie Sivenbring vid Segerstedtinstitutet.

Läs mer om forskningsprojektet i samarbete med HDa, Hitatchi ABB och Spendrups

Att fullgöra skolans demokratiska uppdrag: Mötet med rasistiskt hat och nationalsocialism i klassrummet

Den svenska skolan har efter andra världskriget haft som uppdrag att motverka rasism. Detta uppdrag har – beroende på hur rasismen har spelat ut sig och hur dess orsaker har förståtts – förändrats över tid. Under slutet av 1980-talet kom skinnskallekulturen att uppmärksammas allt mer, inte minst i de lokal­samhällen där det fanns en fastare förankring. Under den här perioden kom skolan att bli en viktig arena för att motverka högerextremism. Forskning har visat att högerextremistiska grupperingar finns stadigvarande i samma områden och att detta vållat särskilt stora utmaningar för skolorna i dessa områden. Skolans uppdrag har också skärpts ytterligare sedan 2010, då Sverige fick sin första handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism. Genom att införa arbete mot våldsbejakande extremism har ytterligare förväntningar riktats mot skolans ansvar för problem som är djupt inbäddade i samhället. Trots de höga förväntningar som ställs på skolan, finns det få studier om skolans arbete för att motverka rasism. Föreliggande studie avser att bidra till detta kunskapsfält, genom att studera hur skolor belägna i geografiska områden med en hög reproduktion av högerextremism arbetar för att motverka rekrytering till högerextrema sociala praktiker i skolor.

Läs mer om forskningsprojektet Att fullgöra skolans demokratiska uppdrag

Uppdrag: Historia och demokrati - Perspektiv på studieresor till Förintelsens minnesplatser

Syftet med forskningsprojektet är att bidra med kunskap inom det internationella forskningsfältet Teaching and learning about the Holocaust (TLH). Fyra studier kommer att belysa och problematisera hur relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med att förbereda, genomföra och följa upp resor till Förintelsens minnesplatser. Trots att studieresorna är att frekvent inslag inom den svenska skolan är de hittills outforskade. Forskningsprojektet syftar därför också till att generera ny kunskap med praktikrelevans för lärare som bedriver studieresor till Förintelsens minnesplatser.

Läs mer om forskningsprojektet Uppdrag: Historia och demokrati