Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Man filling out questionnaire
Foto: Pixabay.com

ASSERT

Ett kort självrapportbaserat frågeformulär för personer som eventuellt kan ha autismspektrumtillstånd.

Om ASSERT

ASSERT (Autism Symptom SElf-ReporT for adolescents and adults) är ett kort självrapportbaserat frågeformulär för personer som eventuellt kan ha autismspektrumtillstånd. Det kan användas som hjälpmedel för att avgöra huruvida autismspektrumtillstånd förekommer eller inte (dvs screena), och är särskilt användbart om den berörda personen inte har någon närstående att prata om problemet med. Man ska dock ha i åtanke att många med autismspektrumtillstånd har svårt att uppmärksamma sina egna problem, vilket då ger falska negativa svar, medan somliga med god social förmåga ifrågasätter sin egen sociala funktion och därmed ger falska positiva svar. ASSERT väger in detta till viss del, men bör aldrig användas som enskild utgångspunkt för att bekräfta förekomst eller avsaknad av autismproblem.

Kontakta oss

Om du har frågor kring användning av ASSERT-formuläret kontakta 

Maj-Britt Posserud Maj-Britt.Posserud@uni.no

Bakgrund

ASSERT utvecklades ursprungligen av Gillberg och Posserud inom Gillbergsgruppen på Göteborgs Universitet för att användas i populationsstudier på mental hälsa hos ungdomar. De sju frågorna i ASSERT är modifierade varianter av frågor som förekommer i ASDI (Asperger Syndrome Diagnostic Interview), särskilt anpassade för självrapport från ungdomar i åldrarna 16–19 år.

Struktur

ASSERT består av sju frågor avsedda att screena för autism; fyra av frågorna fokuserar på socialt beteende och tre på repetitiva beteenden och intressen (RRBI). Faktoranalys har bekräftat att skalan har en övergripande allmän faktor, en social faktor och en RRBI-faktor.

Instruktioner

Formuläret bygger på självrapporter. Frågorna besvaras antingen med ”stämmer inte” (0 poäng), ”stämmer i vis mån” (1 poäng) eller ”stämmer definitivt” (2 poäng). Formuläret har validerats i detta format i en stor norsk normalpopulation av ungdomar i åldrarna 16–19 och har då visat sig fungera effektivt som screeningverktyg. Frågorna ger maximalt 14 poäng, men i Barn i Bergen-studien provade vi även en modifierad poängskala där de fyra sociala frågorna vägde tyngre, med 0, 2 och 4 poäng för respektive svar, vilket då alltså gav en maxpoäng på 22 istället. Den här poängskalan förbättrade den diagnostiska precisionen, vilket talar för att man faktiskt bör låta de sociala faktorerna väga tyngre. Mest effektiv screening får man med den modifierade poängskalan och ett gränsvärde på ≥8 poäng för att screena positivt. Med de förutsättningarna får man en sensitivitet på 0,80 och specificitet på 0,86. Valideringsstudien ger sensitivitets- och specificitetsvärden för alla resultat både med formulärets vanliga poängskala och den modifierade poängskalan, med alternativa gränsvärden beroende på hur formuläret är tänkt att användas.

Posserud, M.B., Breivik, K., Gillberg, C., & Lundervold, A.J. (2013). ASSERT–The Autism Symptom SElf-ReporT for adolescents and adults: Bifactor analysis and validation in a large adolescent population. Research in developmental disabilities34 (12), 4495-4503.

Ladda ner ASSERT

Kommer snart!