Göteborgs universitet
Bild
Foto: 123RF

Forskning inom vetenskapsteori

Vetenskapsteori är ett ämne i rörelse. Synen på vad som är intressant att veta om forskningen och dess gränser och grannar påverkas av både forskningen själv och det samhälle den tillhör. I vetenskapsteoretiska studier möter nya perspektiv de något äldre och olika aspekter blandas. Kunskap och kunskapsbildning analyseras i skärningspunkten mellan samhälle och forskning, mellan individer och institutioner, historia och samtid.

Vid Göteborgs universitet inrättades vetenskapsteori som självständigt ämne 1963. Vetenskapsteori ägnar sig åt studier av forskning och vetenskaplig kunskap i sitt sociala, historiska och kulturella sammanhang. Både natur-, human- och samhällsvetenskap innefattas i vetenskapsteoretiska studier och de olika vetenskaperna undersöks såväl teoretiskt som empiriskt. Forskning utförs av människor i ett intrikat samspel både med andra människor och med myndigheter, teknik, pengar, värderingar och kunskapsteoretiska antaganden. Forskning kan därför studeras från skiftande utgångspunkter – vem forskar och varför? hur är forskarsamhället uppbyggt? vad kan man mena med vetenskaplig kunskap? varför uppkommer kontroverser i vetenskapen?

Under senare år har ämnet i allt större utsträckning orienterat sig mot det internationella forskningsfältet Science Studies, på svenska vanligen kallat vetenskapsstudier. Flera av de perspektiv som vetenskapsteoretiker utgår från vid studier av vetenskapen hämtas från detta fält och ämnets forskare ägnar stort intresse åt att analysera och jämföra olika riktningar inom vetenskapsstudier.

Citizen science

Vetenskapen har genomgått stora förändringar i samband med utvecklingen av digital teknik. Enorma datamängder skapas och lagras på sätt som inte tidigare varit möjligt i vetenskapens historia. Från vissa håll talar man om ett paradigmskifte som innebär både stora utmaningar och möjligheter. Ingen kan idag överblicka vad alla dessa mängder data kan bära med sig när det gäller vetenskapliga möjligheter och framsteg. Samtidigt krävs det enorma resurser för att skapa ordning och analysera dem – resurser som vetenskapen får allt svårare att själva tillhandahålla. En av de mer spektakulära och framgångsrika lösningarna på detta problem är att möjliggöra för frivilliga amatörer att lämna ett bidrag till vetenskapen, oavsett deras ålder, kön, etnicitet och utbildning, via hemsidor på internet.

Flera av institutionens forskare jobbar inom citizen science och är knutna till LETStudion. Det var från början ett strategiskt initiativ och styrkeområde för att främja tvärvetenskaplig forskning om lärande vid Göteborgs universitet, och är numera ett aktivt forskarnätverk. Läs mer om LETStudion