Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Länkstig

Studio 2 - Den lärande medborgaren: Om deltagande och kommunikation mellan experter och lekmän i ett vetenskaps- och teknikintensivt samhälle

Digital teknologi, media och internet används i ökande utsträckning i kommunikationen mellan experter och lekmän. Nya vetenskapliga rön och kontroverser kring vetenskaplig kunskap och dess användning görs också tillgängliga via medierna och skapar arenor för deltagande och diskussion av vad som utgör kunskap och expertis.

Exempel på genomförda forskningsprojekt

Utmaningar och lärdomar från forskningsprojekt vid Göteborgs Universitet Centrum för Personcentrerad vård (GPCC)

Genom påverkan av en rad underliggande principer och rationaliteter har hälso- och sjukvård idag i stor utsträckning kommit att karaktäriseras av ett ökat fokus på patientmedverkan och patientens egenmakt. Exempelvis så pratar man inom patientcentrerad vård om vikten av att etablera terapeutiska allianser mellan patient och vårdgivare, vilket innebär att patient och professionell i högre grad delar på vårdansvaret. Personcentrerad vård bygger också på en vision om partnerskap mellan patient och vårdgivare samt betonar vidare patientens biopsykosociala behov. Detta har inneburit ett ökat fokus på att utveckla innovationer som syftar till att skräddarsy vård utifrån personliga behov och erfarenheter av sjukdom.

Detta projekt, vilket samlar forskare från LETStudio, Sahlgrenska Akademien och University of Exeter Medical School, bedriver jämförande analys av olika utmaningar som stöts på i designen och implementeringen av personcentrerad vård inom sju olika forskningsprojekt i GPCC. Genom att använda en kombination av semistrukturerade intervjuer med inblandade forskare och doktorander, och av fokusgrupper och dokumentanalys syftar projektet till att beskriver och analysera definitioner av personcentrerad vård inom de olika projekten. Särskilt fokus riktas mot hur olika professionella kontexter och socio-materiella inramningar formar iscensättningen av personcentrerad vård. Genom att röra sig mellan olika fält, så som akut hjärtsjukvård, hälsopromovering och förebyggande vård, och psykiatrivård så intresserar sig detta projekt även för att identifiera och analysera olika faktorer som hindrar och underlättar utförandet av personcentrerad vård i olika situationer och kontexter.

Kontakt: Mark Elam, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Mark.Elam@gu.se

Detta projekt finansierades av Riksbankens jubileumsfond och bedrevs i samverkan mellan forskare från Göteborgs och Lunds universitet. Forskningen är ägnad åt den svenska amatörastronomins historia från dess formering decennierna efter sekelskiftet och fram till vår egen tid. Fallet används för att undersöka mer generella frågor om hur framväxten av det moderna kunskapssamhället kontinuerligt omskapat förutsättningarna för den publika kunskapsbildningen kring vetenskapliga ting och samtidigt omformat relationen mellan forskare och lekmän. Amatörastronomin är synnerligen lämpad för detta ändamål, då den till sin karaktär är en ytterst informationsberoende, aktivt kunskapsbildande och intensivt kommunicerande kultur.

Projektet kommer att lämna ett substantiellt bidrag till den svenska amatörvetenskapens historia, ett område som är i stort sett outforskat, men kommer också att bidra till den diskussion som förs på det forskningsområde som brukar betecknas som "Public Engagement in Science". Här intresserar man sig för hur kunskaper rör sig mellan forskare och en större allmänhet och hur människors förståelse av, och engagemang i, vetenskapliga ting gestaltar sig. Området är i huvudsak fokuserat på samtiden och man har föga intresse för historiska omständigheter. Vi menar emellertid att det historiska perspektivet är nödvändigt för att förstå den situation vi befinner oss i idag. Dessutom är man i första hand intresserad av politiskt impregnerade områden som exempelvis miljö och hälsa, och bortser därför från andra typer av engagemang, som amatörens oförblommade kärlek till sitt vetenskapsområde.

Projektblogg

Kontakt: Johan Kärnfeldt, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, johan.karnfelt@idehist.gu.se

Projektet genomfördes i samverkan med GPCC, (Göteborgs universitets center för personcentrerad vård http://www.gpcc.gu.se). Samarbetet inkluderade forskare i pedagogik, vetenskapsteori, vårdvetenskap och hälsa, anatomi och medicinsk informatik samt tillämpad informationsteknologi.

I Sverige har uppskattningsvis 1,8 miljoner människor högt blodtryck, varav 1,4 miljoner bedöms ha behov av läkemedel mot sitt blodtryck. Åtskilliga studier har visat att bara ungefär hälften av alla patienter med kroniska sjukdomar tar sina läkemedel så som de har ordinerats. Den låga följsamheten till behandlingen gör att patienten inte får den avsedda effekten av läkemedlet och det innebär stora kostnader för den enskilde patienten och samhället. Huvudsyftet var att analysera om egenrapportering av symtom och sjukdomstecken via mobiltelefon ökar följsamhet till behandling av högt blodtryck och medverkar till ökad delaktighet från patienten i behandlingen. Projektet har följande delmål:

  • Analysera patienters och vårdgivares (läkares, sjuksköterskors och apotekares) förväntningar på och erfarenheter av blodtryckssänkande behandling.
  • Identifiera faktorer som kan medverka till förbättrad kommunikationen mellan patienter och vårdgivare.
  • Utveckla ett interaktivt mobiltelefonbaserat självrapporteringssystem för att stödja patienters upplevelser och erfarenheter av högt blodtryck, det vill säga hur patienter känner och erfar sitt höga blodtryck och sin behandling.
  • Att utvärdera detta system i klinisk praxis

Kontakt: Karin Kjellgren, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, karin.kjellgren@fhs.gu.se

Vetenskapen har genomgått stora förändringar i samband med utvecklingen av digital teknik. Enorma datamängder skapas och lagras på sätt som inte tidigare varit möjligt i vetenskapens historia. Från vissa håll talar man om ett paradigmskifte som innebär både stora utmaningar och möjligheter. Ingen kan idag överblicka vad alla dessa mängder data kan bära med sig när det gäller vetenskapliga möjligheter och framsteg. Samtidigt krävs det enorma resurser för att skapa ordning och analysera dem - resurser som vetenskapen får allt svårare att själva tillhandahålla. En av de mer spektakulära och framgångsrika lösningarna på detta problem är att möjliggöra för frivilliga amatörer att lämna ett bidrag till vetenskapen, oavsett deras ålder, kön, etnicitet och utbildning, via hemsidor på internet. Det här stadigt växande fenomenet kallas ofta för "crowdsourcing", "citizen science" eller "crowd science" och har redan använts inom journalistik, politisk aktivism och i mer kommersiella sammanhang.

Att använda sig av frivilliga insatser inom vetenskapen blir allt mer organiserat och idag samlar sig flera av de världsledande vetenskapliga institutionerna till gemensamma investeringar där detta arbetssätt används. Förväntningarna inom vetenskapssamhället är stora. I ett projekt för att klassificera galaxer bidrog 200 000 frivilliga till att 150 miljoner klassificeringar av galaxer utfördes under bara ett enda år. Något som hittills resulterat i 25 vetenskapliga publikationer. Initiativen blir också allt mer avancerade och fantasifulla för att värva människor att frivilligt arbeta för vetenskapen. Det är t ex möjligt att spela dataspel online och medverka till framsteg inom vetenskapen trots att deltagaren har mycket begränsade kunskaper om vad t ex en molekylstruktur är för något.

Det är inget tvivel om att de här nya sätten att organisera forskning på kan vara en enorm tillgång för vetenskapen och den ger också allt större skaror utanför vetenskapen möjligheter att vara med och skapa kunskap. Frågan är vad detta betyder? Frivilliga bidrag till vetenskapen från en större population av icke-experter kräver naturligtvis något sätt att försäkra sig om och upprätthålla den vetenskapliga kvalitén.

Syftet med projektet var att bidra till kunskapen om hur digitala teknologier förändrar villkoren för hur vetenskaplig kunskap skapas. Centrala frågor var av vilka och hur vetenskaplig kunskap skapas i dessa olika projekt? Hur forskare kan garantera att detta är ett sätt att skapa vetenskaplig kunskap på? Hur forskare och programmerare använder digitala teknologier för att göra det möjligt för frivilliga som inte vet något om vetenskaplig teori och metod att faktiskt kunna ge bidrag till vetenskapen? Varje projekt kräver komplicerade samarbeten av olika yrkesgrupper, forskare, dataprogrammerare - och i allra högsta grad av de frivilliga som alla har del i hur framgångsrikt ett projekt blir. De närmare detaljerna kring hur detta samarbete organiseras och vad det betyder för den vetenskapliga kunskapen och för viljan att ge ett frivilligt bidrag har precis börjat undersökas av humanvetenskapen.

Projektet finansierades av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. 

Kontakt: Dick Kasperowski, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, dick.kasperowski@theorysc.gu.se