Pågående avhandlingsarbeten

Julia Wanselius

Avhandlingsarbetet syftar till att undersöka barns och ungdomars matvanor med fokus på grönsaks-, frukt- och sockerintag. Arbetet skrivs inom det institutionsgemensamma forskningsprojektet "How-to-Act?" samt inom Livsmedelsverkets nationella matvaneundersökning "Riksmaten ungdom".

Aleksandra Oravsky Sandström 

Avhandlingsarbetet syftar till att utforska upplevelsen av mat, måltider och rörelse för välmående och funktion samt kartlägga matvanor och fysisk aktivitet bland svenska barn och ungdomar med adhd. Studierna kommer dels att ske med hjälp av kvalitativa intervjuer, dels med hjälp av frekvensformulär, matdagbok och accelerometerdata. Projektet är en del av institutionens strategiska satsning att förena forskning inom kost- och idrottsvetenskap. Handledare är professor Christel Larsson och medhandledare är universitetslektor Karin Grahn.

Erik Lignell

Syftet med avhandlingsarbetet är att genom matchanalys på ishockey öka förståelsen för vad som sker på isen under en ishockeymatch utifrån ett teknisk, taktiskt och fysiologiskt perspektiv. Arbetet är ett samarbete med Frölunda Ishockey Club där målet är att genom analys av matchdata, öka kunskapen om vad som gör lag och spelare mer effektiva.

Mari Wollmar

Avhandlingsarbetet syftar till att utvärdera matens klimatpåverkan både på individnivå och inom skolmåltiden, hur vi kan gå mot en mer växtbaserad kost utan att kompromissa med näringsinnehåll och hälsa.

Avhandlingsarbetet består av två infallsvinklar, två arbeten kommer att ha fokus på individer som idag har en större klimatpåverkan, det vill säga en stor andel animaliskt protein. Resterande arbeten fokuserar på skolmåltiden där det redan idag arbetas mycket med att minska klimatpåverkan från måltiderna. Här kommer istället näringsinnehåll, framförallt järninnehåll, beräknas för att säkerställa att de produkter/ måltider som ersätter kött har ett fortsatt tillräckligt järninnehåll.

Hannah Helgegren

Avhandlingsarbetet syftar till att utveckla och utvärdera ett nytt tillväga-gångssätt för att öka intaget av grönsaker och frukt hos mellanstadiebarn. I arbetet ingår intervjuer med barn och deras föräldrar samt utvecklandet av ett hälsofrämjande samtal med fokus på grönsaker och frukt, där även specifika förklaringsmodeller för frekvens och volym av dagligt intag ingår. I arbetet ingår även en studie där det nya hälsofrämjande samtalet testas med hjälp av familjer vars barn har kontakt med en överviktsmottagning. Datainsamlingen sker i Skåne och delar av datainsamlingen kommer att ske med hjälp av kameran i mobiltelefoner. Huvudhandledare är professor Christel Larsson.

Jonatan Fridolfsson

Projektet handlar om att undersöka sambandet mellan objektivt uppmätt fysisk aktivitet och hjärtkärlsjukdom med nya metoder för databearbetning och statistisk analys. Nya metoder för att bearbeta insamlad data från rörelsemätare (accelerometrar) ger mer precisa mått på intensitet av fysisk aktivitet. Med hjälp av avancerade statistiska modeller kan sambandet mellan hela mönster av fysisk aktivitet och hjärtkärlsjukdom undersökas för att utveckla mer nyanserade rekommendationer på individ- och befolkningsnivå.

Projektet kommer innefatta insamling av ny data med rörelsemätare och dubbelmärkt vatten för att mäta energiförbrukning. Som en del i projektet analyseras också uppmätt fysisk aktivitet, kardiorespiratorisk konditionsnivå och markörer för hjärtkärlsjukdom insamlat inom SCAPIS.

Tania Nilsson

Avhandlingsarbetet syftar till att utvärdera hur fysisk arbetsbelastning hos ungdomsspelare på elitnivå påverkar skadeincidens och fysisk kapacitetsförmåga. Målet med projektet är att få en ökad kunskap inom området för att kunna etablera riktlinjer för hur man optimerar fysisk arbetsbelastning för ungdomsspelare på elitnivå, i syfte att minimera risken för skador och optimera fysisk prestation.

Mats Rönnqvist

Avhandlingsarbetet handlar om hur lärare kommunicerar med elever vid rörelseundervisning i ämnet idrott och hälsa, varför de kommunicerar såsom de gör samt hur denna kommunikation påverkar undervisningen. Projektet syftar till att utveckla en förståelse kring hur lärares sätt att kommunicera och interagera med elever i idrott och hälsa förmedlar kunskap via socialt tillskrivna och konstruerade innebörder och mening. Undersökningen genomförs på gymnasieskolor, bland lärare och elever i skolämnet idrott och hälsa.

Solveig Hausken-Sutter

Det övergripande syftet med avhandlingen är att bidra med metodisk kunskap och verktyg för att bedriva interdisciplinär forskning som tar hänsyn till idrottsskadors komplexitet.

Jenny Lind

Forskningsprojektet syftar till att undersöka bedömningspraktikerna i hem- och konsumentkunskapsundervisningen genom att svara på frågorna hur bedömningen genomför idag, vad som bedöms samt undersöka utmaningarna för bedömning med hög tillförlitlighet.

Petter Wiklander

Enligt UNESCO kan utbildning fungera som en katalysator för att påskynda övergången till en förändrad och mer hållbar strategi för hälsa, miljö och jämställdhet bland ungdomar. Idrott och hälsa har potential att bidra till ungdomars holistiska utveckling, samt fysiska, psykiska och sociala hälsa. Avhandlingen avser att undersöka hur idrottslärare kan implementera agenda 2030:s övergripande mål; ’hållbar hälsa’ i sin undervisningspraxis, på ett sätt som stärker ämnets framtida relevans och kan stödja elevernas förståelse av hälsa och deras förmåga att omsätta kunskap i handling.

Isabelle Mulkerrins

Avhandlingsarbetet har det övergripande syftet att skaffa ny och aktuell kunskap om kost-och näringsintag, nutritionsstatus och kroppsammansättning hos unga personer (16-24 år) som följer en vegetabilisk kosthållning av olika strikthet (vegan, lakto-ovo-vegetarian, icke-köttätare) och kunna jämföra med allätare. I arbetet ska även unga personers kostkunskaper, (o)hälsobeteende och attityd till matvanor undersökas.

Två tvärsnittsstudier kommer att genomföras där ena delstudien tillämpar kvantitativa metoder och den andra delstudien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Delstudie två ska undersöka vilka faktorer unga personer upplever underlättar respektive hindrar dem från att övergå till, samt fullfölja, en hållbar och hälsosam vegetabilisk kosthållning.

Avhandlingsarbetet ingår i det internationella samverkansprojektet VeggiSkills där liknande forskningsprojekt genomförs i Norge, och planeras att genomföras i Australien. Huvudhandledare är professor Christel Larsson.