- Hem
- Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
- Vår forskarutbildning
- Pågående avhandlingsarbeten
Pågående avhandlingsarbeten
Doktorander och pågående avhandlingsarbeten i ämnena kostvetenskap och idrottsvetenskap.
Avhandlingsarbetet syftar till att genom ett intersektionellt perspektiv få kunskap om vilka faktorer som påverkar svenska ungdomars fysiska aktivitet under skoldagen. Arbetet skrivs inom den nationella forskarskolan Sustainable Movement Education (SMOVE).
Forskningsprojektet syftar till att undersöka bedömningspraktikerna i hem- och konsumentkunskapsundervisningen genom att svara på frågorna hur bedömningen genomför idag, vad som bedöms samt undersöka utmaningarna för bedömning med hög tillförlitlighet.
Syftet med avhandlingsarbetet är att skapa förståelse för de krafter som påverkar kvinnliga fotbollsspelare på ytterst högsta nivåer samt skapa metoder för att säkerställa att man är väl förberedd för de fysiska krav som ställs på kroppen, kopplat till explosiva aktioner.
Avhandlingen undersöker fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med medfödd hjärtsjukdom (congenital heart disease: CHD) och utvecklar mer precisa metoder för att mäta aktivitet med accelerometri. Den fyller ett viktigt kunskapsgap: hur aktiva är barn med CHD jämfört med jämnåriga – och hur kan detta mätas exakt?
Genom fyra studier utvecklas en metodologisk process:
- Studie 1 (Skovdahl et al 2021): Review artikeln visar stora skillnader i tidigare forskning om hur fysiskt aktiva barn med medfödda hjärtfel är. Skillnaderna berodde främst på varierande mätmetoder och olika/opålitliga processeringsinnställningar i accelerometerbaserade studier.
- Studie 2 (Skovdahl et al., 2025): utvecklade en ny, åldersoberoende kalibreringsmetod baserad på sambandet mellan accelerometermått och syreupptagning (VO₂), som förklarade över 92 % av variationen. Möjliggör en gemensam kalibreringslinje för absolut fysisk aktivitetsintensitet
- Studie 3 (manuskript under arbete): En kohortstudie testar olika accelerometer processeringsinställningar mot cardiometabola och mentala hälsovariabler och identifierar vilka inställningar som bäst speglar sambandet mellan aktivitet och hälsa.
- Studie 4 (manuskript under arbete): En nationell CHD-studie tillämpar de nya metoderna för att ge den mest precisa beskrivningen hittills av aktivitetsnivå hos barn och ungdomar med CHD
Sammantaget ger avhandlingen både mät-metodologiska och kliniska framsteg: den optimerar accelerometerbaserad mätning av fysisk aktivitet hos barn, och ger ny kunskap om aktivitetsmönster hos barn med medfödda hjärtfel.
Tania Nilsson
Syftet med avhandlingsarbetet är att öka förståelsen för hur träningsbelastning och neuromuskulär trötthet påverkar skaderisken hos fotbollsspelare på elitnivå. Genom att kombinera data från GPS, hjärtfrekvensmätning, självskattningar och styrketester undersöks sambandet mellan belastning, återhämtning och risken för framför allt hamstringsskador. Projektet bedrivs i nära samarbete med professionella fotbollsklubbar och syftar till att utveckla mer individualiserade strategier för belastningsstyrning och skadeprevention, med målet att hålla spelare friska och tillgängliga för spel.
Erik Lignell
Syftet med avhandlingsarbetet är att genom matchanalys på ishockey öka förståelsen för vad som sker på isen under en ishockeymatch utifrån ett teknisk, taktiskt och fysiologiskt perspektiv. Arbetet är ett samarbete med Frölunda Ishockey Club där målet är att genom analys av matchdata, öka kunskapen om vad som gör lag och spelare mer effektiva.
Syftet med doktorandprojektet, Moved To Be Moving, är att utforska en hållbar rörelsepraktik i en skolkontext. Genom att uppfatta sättet som små- eller mikrorörelser justeras och anpassas i stunden, avser projektet att argumentera för en hållbar rörelsepraktik där mikrorörelser justeras i nuet, baserad på principer som kan läras ut och läras in.
Avhandlingen skrivs inom den nationella forskarskolan Sustainable Movement Education (SMOVE).
Avhandlingsarbetet syftar till att utveckla och utvärdera ett nytt tillvägagångssätt för att öka intaget av grönsaker och frukt hos mellanstadiebarn. I arbetet ingår intervjuer med barn och deras föräldrar samt utvecklandet av ett hälsofrämjande samtal med fokus på grönsaker och frukt, där även specifika förklaringsmodeller för frekvens och volym av dagligt intag ingår. I arbetet ingår även en studie där det nya hälsofrämjande samtalet testas med hjälp av familjer vars barn har kontakt med en överviktsmottagning. Datainsamlingen sker i Skåne och delar av datainsamlingen kommer att ske med hjälp av kameran i mobiltelefoner. Huvudhandledare är professor Christel Larsson.
Avhandlingsarbetet handlar om hur lärare kommunicerar med elever vid rörelseundervisning i ämnet idrott och hälsa, varför de kommunicerar såsom de gör samt hur denna kommunikation påverkar undervisningen. Projektet syftar till att utveckla en förståelse kring hur lärares sätt att kommunicera och interagera med elever i idrott och hälsa förmedlar kunskap via socialt tillskrivna och konstruerade innebörder och mening. Undersökningen genomförs på gymnasieskolor, bland lärare och elever i skolämnet idrott och hälsa.
Enligt UNESCO kan utbildning fungera som en katalysator för att påskynda övergången till en förändrad och mer hållbar strategi för hälsa, miljö och jämställdhet bland ungdomar. Idrott och hälsa har potential att bidra till ungdomars holistiska utveckling, samt fysiska, psykiska och sociala hälsa. Avhandlingen avser att undersöka hur idrottslärare kan implementera agenda 2030:s övergripande mål: "hållbar hälsa" i sin undervisningspraxis, på ett sätt som stärker ämnets framtida relevans och kan stödja elevernas förståelse av hälsa och deras förmåga att omsätta kunskap i handling.
Avhandlingsarbetet har det övergripande syftet att skaffa ny och aktuell kunskap om kost-och näringsintag, nutritionsstatus och kroppsammansättning hos unga personer (16-24 år) som följer en vegetabilisk kosthållning av olika strikthet (vegan, lakto-ovo-vegetarian, icke-köttätare) och kunna jämföra med allätare. I arbetet ska även unga personers kostkunskaper, (o)hälsobeteende och attityd till matvanor undersökas.
Två tvärsnittsstudier kommer att genomföras där ena delstudien tillämpar kvantitativa metoder och den andra delstudien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Delstudie två ska undersöka vilka faktorer unga personer upplever underlättar respektive hindrar dem från att övergå till, samt fullfölja, en hållbar och hälsosam vegetabilisk kosthållning.
Avhandlingsarbetet ingår i det internationella samverkansprojektet VeggiSkills där liknande forskningsprojekt genomförs i Norge, och planeras att genomföras i Australien. Huvudhandledare är professor Christel Larsson.