Göteborgs universitet
Bild
Foto: Shutterstock
Länkstig

Seminarier för en bredare förståelse av AI i samhället

Artificiell intelligens (AI), självlärande algoritmer, autonomt beslutsfattande och människa-maskin-gränssnitt. Det här är teknologier som redan förändrat vår värld. Nu drar Centrum för konsumtionsforskning igång en serie seminarier där forskare samtalar om AI ur olika perspektiv.

I den här seminarieserien kommer vi att fokusera på samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i relation till AI och näraliggande teknologier. Målet är att skapa förutsättningar för en bredare förståelse av fenomenet samt dess tillämpningar och framväxt. Seminarieserien är relevant för forskare och personer som intresserar sig för den växande debatten kring och tillämpningar av avancerad digital teknologi inom kontexter som ekonomi, arbete och företag, såväl inom som utom akademin. Utvecklingen och tillämpningen av artificiell intelligens och därtill associerade digitala teknologier kan inte reduceras till en fråga om teknik eller beräkningar. Det är också en kulturell och ideologisk företeelse där sådant som visioner, praktiker, makt och normer spelar en central roll vad gäller användningsområden, förhoppningar och risker. Humanistisk, tvärvetenskaplig och samhällsvetenskaplig AI-forskning handlar om flera viktiga dimensioner, till exempel historia, etik, ekonomi, kultur, samhälle, demokrati, värderingar och rättsliga frågor.
Vid de här seminarierna presenterar forskare med olika ämnesdisciplinära bakgrunder teorier, empirisk forskning och perspektiv från skilda discipliner. Syftet är att fokusera på frågor om hur, när och med vilka konsekvenser som AI och nya digitala teknologier utvecklas, tillämpas, upplevs och diskuteras.

AI-seminarier

Här lägger vi löpande upp de AI-seminarier som arrangeras av CFK med start hösten 2022. De här hybrid-seminarierna är öppna för alla att anmäla sig till för ta del av via Zoom. Det finns även ett begränsat antal platser för den som vill delta på plats på Centrum för konsumtionsforskning (då behöver vi din anmälan i god tid). Välkommen!

Kommande seminarier

  • 25 oktober: Möjligheter och begränsningar med maskininlärning inom handeln – Martin Rosvall, professor på institutionen för fysik, på Umeå universitet. 
  • 8 november: Så formar sociotekniska föreställningar konsumentens förhållande till kommersiell datainsamling – Niklas Sörum, konsumtionsforskare och föreståndare vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. 
  • 22 november: Robotiseringen av professionellt arbete – Elena Raviola, vice prefekt HDK-Valand, forskare vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan/GU.
  • 6 december: Magiska föreställningar om AI i företag och innovation – Simon Larsson, socialantropolog och forskare vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan/Göteborgs universitet.
Foto: Adam Niescioruk/Unsplash

Fördjupning om fenomenet AI

Techgurun Elon Musk är övertygad om att AI antingen kommer att vara det bästa eller det värsta som har hänt mänskligheten, och har citerats säga: "AI will be the best or the worst thing ever for humanity".
Om han har rätt återstår att se.
Klart är dock att Elon Musk inte är ensam om att fråga sig hur mänsklighetens framtid kommer att påverkas av artificiell intelligens (AI) och associerade digitala teknologier.

AI - mer än teknik och beräkningar

Det blir mer och mer uppenbart att det här är något som kan förändra själva grundförutsättningarna för oss människor. Något som rör upp känslor.
Alltså har debatterna om AI en tendens att svänga snabbt, eftersom både stora förväntningar och lika stora farhågor frodas i dessa diskussioner. 
Vad gäller forskning kring AI så handlar den både om den tekniska utvecklingen av algoritmer och om dess användning i samhället i stort. 

AI will be the best or the worst thing ever for humanity


Dock kan inte utvecklingen och tillämpningen av artificiell intelligens och därtill associerade digitala teknologier inte reduceras till en fråga om teknik eller beräkningar. 
Det är också en kulturell, ideologisk och maktimpregnerad företeelse där sådant som visioner, praktiker och normer spelar en central roll för implementering, användningsområden, förhoppningar och olika risker. 
Humanistisk, tvärvetenskaplig och samhällsvetenskaplig AI-forskning handlar om flera viktiga dimensioner, till exempel historia, etik, ekonomi, kultur, samhälle, demokrati, värderingar och rättsliga frågor.  

Forskning kring teknologiers sociala konsekvenser

Inom samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har forskare under en lång tid analyserat teknologiers sociala konsekvenser och betydelse. Ett exempel är Langdon Winner. 1980 visade hans forskning hur broar och övergångar till New York och dess parker under tidigt 1900-tal hade byggts och designats på ett sätt som försvårade för bussar att använda överfarterna. Detta kunde sedermera analyseras som ett resultat av upphovsmannen Robert Moses rasistiska fördomar och fördomar gentemot ”lägre” sociala samhällsklasser. Överfarternas design erbjöd nämligen bilägare (ofta överklass och medelklass) att använda dem för pendling och i rekreationssyfte medan grupper med lägre inkomster eller olika minoritetsgrupper som var beroende av kollektivtrafik effektivt exkluderades (Woolgar & Cooper, 1999). 
Den här typen av exempel illustrerar hur teknologier alltid också är politiska och ideologiska, samt medför en rad olika samhällskonsekvenser. De förkroppsligar exempelvis maktrelationer och sociala relationer.  

Seminarier för en bredare förståelse av AI i samhället

I den här seminarieserien kommer vi att fokusera på samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i relation till AI. Målet är att skapa förutsättningar för en bredare förståelse av fenomenet samt dess tillämpningar och framväxt. Seminarieserien är relevant för forskare och personer som intresserar sig för den växande debatten kring och tillämpningar av avancerad digital teknologi inom kontexter som ekonomi, arbete och företag, såväl inom som utom akademin.  
 
Vid de här seminarierna presenterar olika forskare teorier, empirisk forskning och perspektiv från skilda discipliner. Syftet är att fokusera på frågor om hur, när och med vilka konsekvenser som AI och nya digitala teknologier utvecklas, tillämpas, upplevs och diskuteras. 

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock