Sidans innehåll

Styrgrupp och ledarskap

GGBCs styrgrupp består av representanter från alla våra 20 partnerorganisationer. Styrgruppen jobbar tätt tillsammans med centrets föreståndare och projektsamordnare. Tillsammans utvecklar styrguppen och centrets ledarskap visionen för GGBC för att se till att vi maximerar och accelererar forskningen och kunskapen kring biologisk mångfald.

GGBCs Styrgrupp

Marie Stenseke (Ordförande,ledningsgruppen)

Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborg universitet

Marie Stenseke är professor in humangeografi på Institutionen för ekonomi och samhälle. Hon forskar kring biologisk mångfald, naturvård och landskapsförvaltning utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv.

Välkomstintervju med Marie Stensteke

Vi är glada att ha dig som ordförande för GGBC:s styrgrupp, Marie. Vi ser detta som en möjlighet att bättre integrera aspekter av biologisk mångfaldsarbete utöver naturvetenskapen inom GGBC. Vad är din vision för detta?

Tack, jag är glad att intensifiera mitt engagemang i GGBC! GGBC erbjuder ett unikt gränssnitt mellan vetenskap och partners som arbetar med kunskapsproduktion och kunskapsöverföring på andra sätt. Enligt min vision kommer GGBC, med ett bredare expertisutbud och även ökad interaktion mellan sina partners och medlemmar, att avsevärt bidra till att förbättra den biologiska mångfalden i Västsverige och på andra håll i världen. I linje med GGBC:s uppdragsbeskrivning om medvetenhet om biologisk mångfald genom forskning och uppsökande verksamhet finns det stor potential att få in fler partners och medlemmar med gedigen vetenskaplig kunskap om mänskliga uppfattningar, normer och beteenden samt affärslogik samt till exempel välfärdsaspekter kopplade till biologisk mångfald, juridiska, ekonomiska och kommunikativa instrument och fysisk planering.

Om du kunde drömma vilt, vad skulle du vilja se GGBC uppnå under de kommande tre åren?

Jag är inte säker på min förmåga att vara vild, men jag skulle vilja se följande:

Fruktbara win-win-interaktioner mellan forskare och icke-akademiska partners i GGBC, vilket leder till gemensamma aktiviteter, inklusive ökad forskning som ger viktig kunskap och förbättrad uppsökande verksamhet.
Etablering av nya grupper/plattformar för att förbättra kunskapsgenerering, samt tvärvetenskapliga och transdisciplinära interaktioner. Jag skulle kunna tänka mig följande: en om näringsliv och biologisk mångfald – som bygger vidare på det nätverk som redan har startat vid Handelshögskolan; en om samhällsvetenskap och humaniora för att stärka dessa perspektiv på biologisk mångfald; och en om tvärvetenskap, för att stimulera interaktioner och övervinna de disciplinära hindren för att hantera de komplexa problemen.
Ökade och förbättrade strategiska interaktioner mellan GGBC:s uppsökande partnerorganisationer.

Din roll som medordförande för den tvärvetenskapliga expertpanelen för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) har nyligen avslutats. Vilka är några av de viktigaste lärdomarna du tar med dig från denna erfarenhet?

Den viktigaste lärdomen jag tar med mig från IPBES är det globala perspektivet i bred bemärkelse. Det har inneburit djupa insikter i de oerhört olika sociala och ekologiska förhållandena och sammanhangen över hela världen och en ödmjukhet (vilket jag skulle vilja tro) som hindrar mig från att ta för givet hur och varför människor och företag på olika platser och regioner interagerar med resten av naturen. Det har dock också gett mig insikter i hur världen är sammanlänkade. De globala utmaningarna är verkligen integrerade och odelbara, vilket anges i Agenda 2030, vilket är anledningen till att förlusten av biologisk mångfald inte får ses eller behandlas som ett fristående problem. IPBES globala rapport visar att förlusten av biologisk mångfald och mänsklig påverkan på ekosystemfunktioner har gjort världen mer ojämlik under de senaste 50 åren. Den stora expansionen sedan 1970 inom produktionen av livsmedel, foder, fibrer och bioenergi har inneburit ökande fördelar för dem som redan är ekonomiskt privilegierade, medan kostnaden till stor del har betalats av fattiga och marginaliserade människor i form av försämrade livsmiljöer, försämrade ekosystem och förlust av artrikedom.

För det andra har jag lärt mig behovet av att erkänna plurala epistemologier och även några färdigheter i hur man arbetar mot det. Jag vill gärna tro att de färdigheterna kommer att visa sig användbara i mitt engagemang med GGBC. Det är ett erkännande av att vi behöver söka gemensam grund för att ta itu med de många "onda problem" som är relaterade till förlust av biologisk mångfald. Detta innebär en öppenhet för olika kunskapsmetoder, en ökad medvetenhet om hur discipliner och kunskapsinnehavare långt ifrån ens egna arbetar och bidrar till att hantera förlusten av biologisk mångfald och hur man kan förändra de negativa trenderna. Det har varit ganska tydligt inom IPBES att det finns ett särskilt behov av att bättre förstå och införliva bidrag från samhällsvetenskap och humaniora. Det finns mycket "samhällsvetenskapligt ljus", utfört av naturvetenskapliga experter med goda avsikter som inser behovet av att inkludera mänskliga dimensioner, men inte erkänner allt som redan har gjorts inom samhällsvetenskap och humaniora, och inte heller hur man kan bygga vidare på tidigare forskning och etablerad kunskap inom dessa vetenskapliga områden.

Åsa Arrhenius, Prefekt (ledningsgruppen)

Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet

Åsa är prefekt vid Instutiotionen för Biologi och Miljövetenskap vid Göteborgs Universitet. Hennes forskarbakgrund är inom miljövetenskap med fokus på ekotoxikologi och effekter av blandningar eller sk kemikalie-cocktails.

Intervju med Åsa Arrhenius

Åsa, kan du berätta lite om din bakgrund och din roll som chef för institutionen för biologi och miljövetenskap, GGBC:s värdinstitution?

Min bakgrund är inom biologi och miljövetenskap. Mitt forskningsfokus har varit ekotoxikologi, det vill säga hur giftiga kemikalier påverkar organismer. Min forskning har huvudsakligen handlat om mikrobiella samhällen och hur biologisk mångfald kan påverkas av t.ex. antifoulingmedel, läkemedel och blandningar därav. Efter att ha avslutat min doktorsexamen och en del postdoktorstid har jag nu arbetat som forskningsingenjör i 10 år. Tjänsten har inkluderat många olika uppgifter kring forskning, undervisning och utåtriktat arbete – de tre viktiga ansvarsområdena vi har vid universitetet. De senaste sex åren har jag varit koordinator för FRAM-centret, Centrum för framtida kemiska riskbedömnings- och hanteringsstrategier vid Göteborgs universitet.

Jag började som chef för BioEnv den 1 april 2022 och det är verkligen en utmanande och givande uppgift. Jag lär mig nya saker varje dag och försöker leva upp till de förväntningar som följer med uppdraget. Att vara en del av GGBC:s styrgrupp är verkligen en intressant del av det nya jobbet.

Du har varit en del av ett annat viktigt center som finns på BioEnv i många år: FRAM. Det är ingen hemlighet att kemikalier i miljön påverkar den biologiska mångfalden. Kan du berätta om några av de initiativ som forskare på BioEnv och FRAM arbetar med för att bättre förstå hur kemikalier påverkar vår planet?

Flera pågående projekt fokuserar på olika typer av kemikalier (läkemedel, bekämpningsmedel, biocider, industrikemikalier med mera) och partiklar (både mindre, såsom nanopartiklar, och större, såsom mikroplaster). Det belyser alla biologiska nivåer; gener, celler, individer, populationer, samhällen och ekosystem, och olika miljöer, främst akvatiska. Det fokuserar inte bara på potentiella effekter av exponering för en enda förening och/eller blandningar utan inkluderar även övervakningsstudier i fält för att följa trender av effekter på grund av föroreningar i miljön. Hur organismer kan användas för bioremediering är också en angelägen forskningsfråga. En annan viktig del av den pågående forskningen vid BioEnv och FRAM är inom kemisk riskbedömning där vi utvärderar kemiska risker (särskilt i samband med kemiska blandningar) för att möjliggöra en säker och hållbar användning av kemikalier.

På FRAM arbetar vi i olika delar av världen för att studera effekterna i olika typer av ekosystem men även i olika kemikaliehanteringssystem. Kemikalier ser inga gränser och därför finns det ett behov av globala åtgärder. FRAM har varit aktiva i arbetet med att etablera en internationell panel för kemisk förorening (IPCP) liknande IPCC. Syftet är att öka den globala medvetenheten om den kemiska cocktail som människor och miljön utsätts för och att fylla kritiska luckor i kommunikationen mellan vetenskap, politik och allmänheten.

Hur gynnas institutionen av att vara värdinstitution för centra som FRAM och GGBC? Vilken roll ser du att centren spelar för att koppla samman institutionen med resten av universitetet och samhället i stort?

Som institution gynnas vi av den finansiering som centren tillför, och med mer finansiering kan viktigare forskning utföras. Viktigt är att aktiviteterna kring centren inte bara är forskning utan mycket mer. Alla de regelbundna seminarier, workshops, kurser och olika evenemang som centren anordnar är något som både institutionens kollegor och våra studenter har stor nytta av. Det gör institutionen till en intressant arbetsplats för oss och andra.

Centren vid universitetet spelar en viktig roll i att koppla samman fakulteter, institutioner, andra organisationer och samhället. De sammanför olika typer av expertis och bidrar till en djupare förståelse av oss själva och vår planet. De accelererar visioner och lösningar för hållbar utveckling. Jag kan inte se att någon del ensam kan ge alla svar, så centren tillhandahåller de nödvändiga länkarna eller broarna till andra forskningsmiljöer och samhället i stort.

Stefan Örgård (ledningsgruppen)

Göteborgs Naturhistoriska Museum

Stefan är enhetschef vid Göteborgs Naturhistoriska Museum. Han har en bakgrund inom marin ekologi och mångårig erfarenhet inom kommunikationsvetenskap.

Erik Johansson

Borås Djurpark

Erik är zoologisk chef vid Borås Djurpark, där hans ansvarsområde omfattar både människor och djur. Han har en magisterexamen i kognitionsvetenskap från Lunds universitet och en kandidatexamen i biologi (etologi) från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hans främsta intressen ligger inom djurens välbefinnande och beteende, men under de senaste åren har han främst ägnat sig åt utbildning och kommunikation inom naturvård.

Male African savannah elephant — Foto: Kate Evans

Marlin Rosengren

Centrum för Hav & Samhälle, Göteborgs Universitet

Malin är biträdande föreståndare och koordinator för Centrum för hav och samhälle vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Hennes forskning fokuserar på marin livsmedelssäkerhet och är vetenskapskommunikatör.

Viktor Elliot

Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs Universitet

Viktor har en bakgrund i företagsekonomi med särskild inriktning på Bank Management, Reglering, Finansiella Institutioner och Marknader, Supply Chain Finance, Ekonomistyrning och Performance Management. Viktor representerar bland annat Centrum för finans i Finanskompetenscentrum vid Business Region Göteborg. Under de senaste åren har han arbetat inom området hållbar finans och han är involverad i Mistra-projektet BIOPATH.

Bild visar ett porträtt av Viktor Elliot

Kenny Klingberg

Göteborgs botaniska trädgård

Jenny är forskare vid Göteborgs botaniska trädgård. Hennes forskning inriktar sig på de ekosystemtjänster som stadsträd och annan grönska i stadsmiljöer tillhandahåller. Det handlar bland annat om hur stadsgrönskan påverkar stadsmiljön, till exempel genom att rena luften från föroreningar, men också mer generellt genom att bidra till ett bättre lokalt klimat och en trevligare miljö.

Woman stood infront of trees in a blue shirt

Christophe Risenius

Havets Hus

Christophe är vd för Havetshus. Han har ett stort intresse för hållbar utveckling och frågor som rör den marina miljön. Han drivs av en önskan att utveckla initiativ som bidrar till att skydda och förbättra den marina miljön, både i sitt yrkesliv och privat.

Claes Gustafsson

Herbarium GB

Claes är Museiintendent och Föreståndare för Herbariet vid Göteborgs Universitet. Han är disputerad i Botanisk Taxonomi och Systematik och har jobbat med botanik på Göteborgs Universitet, Botaniska Trädgården i Göteborg och Botaniska Föreningen i Göteborg.

Robert Björk

Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet

Robert är universitetslektor vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs Universitet. Hans forskning fokuserar på växters respons på fluktuationer i växthusgaser, framförallt på tundran.

Matthias Obst

Institutionen för Marina Vetenskaper, Göteborgs Universitet

Matthias är docent i marinbiologi vid Göteborgs Universitet. Han har en bakgrund inom infrastruktur och miljöarbete i den marina miljön och har ett fokus på utveckla system för övervakning av biologisk mångfald i marina miljöer.

Ben Clarke

Institutionen för tillämpad informationsteknologi

Ben är universitetslektor i kommunikationsvetenskap vid Institutionen för tillämpad informationsteknik (GU). En huvudlinje i hans forskning utforskar hur miljöfrågor som klimatförändringar kommuniceras av olika intressenter som är relevanta för sådana frågor (t.ex. politiker och aktivister). Som en del av detta är han intresserad av om och hur olika sätt att kommunicera om miljöfrågor kan påverka olika målgruppers beteende. Han forskar för närvarande även om kritiska frågor kring övertalning i digitala kommunikationsrum – till exempel polariseringen av online-målgrupper och ohövlighet på nätet.

Eskil Mattson

IVL - Swedish Environmental Research Institute

Eskil is a researcher and geographer at IVL with extensive experience in nature-based solutions to climate change with a focus on sustainable forest and multi-functional land use management. He has vast experience in ecosystem services, biodiversity, forest carbon stock assessments, climate policies and environmental management, both on a technical and policy level.

Paula Bäckman

Naturbruksförvaltningen

Paula är områdeschef i Västra Götalandsregionens Naturbruksförvaltning med uppdrag att bidra till den gröna näringens hållbara tillväxt och utveckling. En stor del av vår verksamhet bedrivs i form av utvecklingsprojekt i samverkan med olika aktörer från företag och akademi. Det innebär att Naturbruksförvaltningens skolor både är utbildningsplatser och test- och innovationsmiljöer. Här gör vi olika insatser för biologisk mångfald, hållbar energiförsörjning, hållbar livsmedelsförsörjning och ett hållbart lant- och skogsbruk.

Mats Höggren

Nordens Ark

Mats är VD på Nordens Ark, en svensk ideell organisation med fokus på att bevara utrotningshotade arter. Han har en bakgrund inom biologi.

Terese Schwartz

Universeum

Terese är avdelningschef för Levnads- och Lärmiljöer på Universeum, Sveriges nationella vetenskapscenter och en ledande arena för utbildning och samverkan inom naturvetenskap, teknologi och hållbar utveckling. Hon har en magisterexamen i marin ekologi från Göteborgs universitet och har även studerat vid Nelson Mandelauniversitetet i Sydafrika. Terese brinner för naturvårdsarbete och djurskydd.

Björn Källström

Sjöfartsmuseet och Akvariet Göteborg

Björn är utvecklingsledare vid Sjöfartsmuseet och Akvariet i Göteborg och leder för tillfället ombyggnationen av akvariet. Han är involverad i havet.nu och ägnar sig åt mycket utbildning ritkad mot allmänheten.

Linda Thelin

Slottsskogens Djurpark

Linda jobbar som zoologisk kurator vid Slottskogens Djurpark. Hon har en bakgrund inom biologi, och pedagogik. Linda jobbar med biologisk mångfald och hållbarhetslösningar.

Ulrika Palme

Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers Tekniska Högskola

Ulrika är lektor vid Chalmers Tekniska Högskola med forskningsfokus som inkluderar markanvändnings påverkan på biologisk mångfald.

Mattias Lindholm, Västkuststiftelsen

Mattias är Västkuststiftelsens nya chef för naturvård. Han har avlagt sin doktorsexamen med fokus på ekologin hos hedmarker.

Adjungerad styrgrupp

Kennet Lundin

Göteborgs Naturhistoriska Museum

Kennet är kurator vid Göteborgs Naturhistoriska Museum samt är docent inom marinbiologi vid Göteborgs Universitet. Kennets forskning fokuserar på nakensnäckor och andra marina invertebrater.

Mats Niklasson

Nordens Ark

Mats är vetenskaplig ledare vid Nordens Ark. Han jobbar med flertalet konservationsprojekt, bl.a. ett Interreg finansierat projektet som fokuserar på nordiska bin.

Ledarskap

Anna-Lisa Wrange - Föreståndare

Anna-Lisa har en bakgrund inom marin ekologi och har en doktorsexamen i marin evolutionär biologi från Göteborgs universitet. Hon har även arbetat med tillämpad forskning om invasiva arter, lågtrofisk vattenbruk och föroreningar i den marina miljön. Hon har omfattande erfarenhet av projektledning, samarbete, vetenskapskommunikation och uppsökande verksamhet.

Kate Evans, Coordinator

Kate är zoolog med inriktning på beteendeekologi. Mycket av hennes forskning har bedrivits i Botswana med en masterexamen i lejonparasitologi (Swansea University) och en doktorsexamen i tonåren hos hanelefanter på afrikansk savann från University of Bristol. Hon har bred expertis inom projektledning, tvärsektoriellt samarbete, vetenskapskommunikation och offentlig uppsökande verksamhet och leder nu vårt forskningsprojekt "Att välja träd för framtiden".

Mikael Östblom, Projektkoordinator

Grazzia Matamoros, Projektkoordinator

Grazzia är en marin socialbiolog som arbetar med havsutbildning, uppsökande verksamhet och biologisk mångfald. Hon har en masterexamen i social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling och började sin karriär i den mesoamerikanska revregionen, där hon arbetade med bevarande av korallrev och fiskeriförvaltning. Vid Göteborgs universitet innehar hon flera roller: studievägledare för masterprogrammet i Hav och samhälle, utbildare för blå projekt vid Centrum för Hav och samhälle, och projektkoordinator vid GGBC, där hon arbetar med att utveckla samarbetet med Universeum.

Woman with African bushveld behind in a brown leather hat — Foto: Kate Evans

Man standing infront of white background with blue shirt on