Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Atmosfären runt jorden
Foto: Shutterstock

Atmosfärsvetenskap

Atmosfärsvetenskap analyserar hur grundläggande atmosfärskemiska och -fysikaliska processer påverkar ekosystem, luftkvalitet, hälsa och klimat. Genom studier på molekylär nivå bidrar vår forskning till en bättre förståelse av transport- och reaktionsprocesser i atmosfären.

Våra studier av aerosoler, atmosfäriska ytor och molnbildande partiklar är viktiga för att förstå utvecklingen av atmosfären och jordens klimat. Vår forskning bidrar även med kunskap för andra områden såsom kolloidal kemi, nanoteknik, medicin och hållbar utveckling.

Våra forskare har kompetenser i kemi, fysik, geovetenskap och ekosystem och arbetar mellan- och tvärvetenskapligt inom flera externa nätverk, exempelvis: 

  • Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV)
  • Göteborgs luft- och klimatnätverk (GAC)
  • Offentliga organisationer såsom IVL svenska miljöforskningsinstitut och Göteborgs Stad
  • Privata organisationer och företag såsom RISE och AstraZeneca.

Våra forskargrupper arbetar i unika laboratoriemiljöer med avancerad utrustning såsom molekylstrålespektrometrar och flödesrörsreaktorer. Våra forskare deltar också i mätkampanjer där vi karakteriserar valda delar av atmosfären.

Foto: Johan Wingborg

Forskningsområden

Aerosoler, moln och klimatinteraktioner

Organiska aerosoler, partiklar, iskristaller och vattendroppar är viktiga för molnbildning. Eftersom moln är väsentliga för hur vårt klimat utvecklas är det viktigt att öka förståelsen för molnens påverkan på kemiska och fysikaliska processer i atmosfären. 

Energi och transport

För att säkerställa en hållbar framtid behöver vi förstå hur utsläpp från energi- och transportsektorerna och de efterföljande atmosfäriska omvandlingsprocesserna påverkar luftens sammansättning, vår hälsa, ekosystem och klimat. Vår forskning utgår från kemiska och fysiska egenskaper hos bränslen och emissioner.

Fotokemi

Fotokemisk smog påverkar aerosolpartiklars egenskaper där till exempel omvandling av sot kan förändra vattenupptag och molnbildning. Atmosfärskemi inom fotokemisk smog studerar komplexa oxidationsmekanismer för organiska föreningar som bidrar till bildning av sekundära organiska aerosoler (SOA). 

Luftkvalitet

Våra forskare arbetar med att identifiera och fylla kunskapsluckor om luftkvalitet och dess påverkan på livskvaliteten. 

Forskargrupper

Johan Boman, professor emeritus i atmosfärsvetenskap

Forskning i skärningspunkten mellan miljövetenskap, fysik och kemi med fokus på luft- och livskvalitet i stadsområden i låg- och medelinkomstländer. 

Mer information om Johan Boman

Mattias Hallquist, professor i atmosfärskemi

Forskning om atmosfäriska partiklar och deras egenskaper ur ett molekylperspektiv, i allt från laboratoriestudier av aerosolbildning genom oxidation av organiska föreningar till fältmätningar av urbana aerosoler.

Mer information om Mattias Hallquist

Ravi Kant Pathak, universitetslektor i atmosfärsvetenskap

Grundläggande förståelse för växelverkan mellan sot och organiska aerosoler i atmosfären. Forskning om de molekylära processer som är relevanta för regionalt brunt dis i framför allt Asien, inklusive betydelsen av biobränslen. Utsläpp av neurotoxiner från förbränning av biobränslen är också en del av forskningen.

Mer information om Ravi Kant Pathak

Jan Pettersson, professor i miljöinriktad atmosfärsvetenskap

Grundläggande laboratoriebaserade och teoretiska studier för att förbättra konceptuell förståelse av viktiga aerosolprocesser, inklusive bildning av partiklar, molndroppar och ispartiklar samt heterogen kemi som äger rum på dessa partiklar.

Mer information om Jan Pettersson

Erik Thomson, universitetslektor i atmosfärsvetenskap

Grundläggande kemiska och fysikaliska processer relaterade till atmosfäriska fasövergångar inklusive bildning och utveckling av is och snö.

Mer information om Erik Thomson

Forskning för hållbar utveckling

Atmosfärsvetenskaplig forskning berör många av FN:s globala hållbarhetsmål. Den är viktig för att förstå många av de utmaningar som berör hållbart jordbruk, vår hälsa, användningen av fossilbränslebaserad energi, utvecklingen av stadsmiljöer, ekosystem och klimat. 

Några exempel:

  • Enligt WHO kan var nionde dödsfall världen över kopplas till luftföroreningar.
  • Förändrade klimat- och nederbördsmönster kan förändra jordbruksproduktiviteten, tillgången till rent vatten, samhällets hållbarhet och i extrema fall utlösa massmigrationer och konflikter. 

En bättre insikt i de grundläggande processerna som skapar luftföroreningar, ändrar molnens bildning och egenskaper samt processer som tvingar fram kemiska omvandlingar är exempel på områden där atmosfärsvetenskaplig forskning kan bidra till globala lösningar, nu och i framtiden.