Göteborgs universitet

Du mår dåligt

Vad du finner här, samt några inledande ord Den här avdelningen handlar mest om vad du kan göra när ditt huvudproblem är att du mår dåligt till följd av en konflikt du varit med om.

Avdelningen behandlar dessa teman:

  • Känslor som kan väckas av en konflikt
  • Budskap man kan behöva höra när man mår dåligt
  • Orsaker till att man mår dåligt
  • Hur andra kan bistå dig när du mår dåligt
  • Vad man kan göra för att stärka sig själv

För var och en som blir inblandad i en konflikt har konflikten alltid två sidor: en insida och en utsida. Insidan är det som händer inuti dig själv: vad du känner, vad du tänker, vad du tror, vad du vill och hur du umgås med allt detta. Utsidan är det som händer mellan dig och de andra inblandade. Det är viktigt att komma ihåg att dessa två sidor alltid finns och att du kan göra något åt situationen både genom att påverka det som händer på utsidan och det som händer på insidan. Det betyder att även om alla ansträngningar att lösa konflikten på din arbetsplats misslyckas så har du ändå alltid möjligheten att arbeta med konfliktens insida, d.v.s. vad du själv gör med det du varit med om.

Känslor som kan väckas av en konflikt

Om du mår riktigt dåligt till följd av en konflikt så har det som hänt träffat dig djupt på något sätt. Det handlar då inte bara om att någon annan gjort något som irriterar dig eller att du inte riktigt fått som du velat. Det finns två olika anledningar att må dåligt som är extra vanliga. Den ena är att din arbetssituation under en längre tid varit svåruthärdlig, t.ex. på grund av trakasserier, stress eller att man ställer krav på dig som du inte har en rimlig chans att leva upp till. Den andra är att någonting med konflikten har rört vid något som är mycket viktigt för dig, så att du blivit djupt sårad, besviken, bitter eller deprimerad. Det kan förstås också handla om en kombination av båda.

Titta på figuren "Negativa känslor som kan väckas i en konflikt" och känn efter vilka känsloord som beskriver hur du känner. Bland de som vi har intervjuat i vår forskning kan vi se att det finns olika sätt att må dåligt. De viktigaste grupperna är:

– De som mår dåligt men som inte kan sätta ord på sina känslor. Känslorna kommer till uttryck genom sömnlöshet, magont, ryggsmärtor, gråt och ångestattacker.
– De som känner sig djupt kränkta därför att de varit med om händelser där andra har trakasserat dem, behandlat dem nedlåtande, ignorerat dem eller liknande.
– De som känner sig djupt besvikna och desillusionerade därför att deras förhoppningar om hur det skulle vara och bli på arbetsplatsen har krossats.
– De som känner sig chockade och rädda därför att de upplevt saker som fått dem att tappa tilliten till att vardagen är någorlunda säker och förutsägbar.
Passar någon av dessa in på dig?
 

Budskap man kan behöva höra när man mår dåligt
Innan vi går vidare till orsaker, konfliktstilar och vad man kan göra presenteras här några enkla budskap som kan vara bra att tänka på när man mår dåligt i samband med en arbetsplatskonflikt.

Det är normalt att må dåligt när man blivit inblandad i en svår konflikt. Mår du dåligt på grund av en konflikt så är du inte ensam. Konflikter kan gripa in i och vända upp och ner på själva kärnan i ens tillvaro på mycket smärtsamma sätt. Konflikten kan utlösa en livskris. Acceptera att du mår dåligt, så att du inte går omkring och mår dåligt för att du mår dåligt (därför att du tycker att normala människor inte ska må dåligt).

Ta det inte personligt (men låt konflikten lära dig mer om dig själv). Folk beter sig som de gör av många randiga och rutiga skäl. De flesta av dessa skäl har inte så mycket med dig att göra, utan mer med hur deras egen inre värld ser ut. Om någon beter sig på ett sätt som sårar dig så säger inte detta något om ditt värde som människa.

Känslor är naturfenomen och följer sina egna lagar. Känslor är ett av livets sätt att se till att du kan klara dig i tillvaron. Känslor uppkommer, upplevs och förändras i en ständig ström. Du kan på olika sätt påverka känslornas uppkomst, karaktär och förändring, men du måste respektera de naturlagar som styr hur känslorna fungerar. De försvinner inte bara för att du vill ha bort dem. I synnerhet försvinner de inte om du försöker låtsas att de inte finns, de går då bara under jorden och verkar på andra sätt. Acceptera de känslor du har, men se också över vad du kan göra för att påverka dina känslor i positiv riktning.

Många människor stannar kvar alldeles för länge på ställen som inte är bra för dem. Fråga dig om det är dags att gå. I synnerhet i mobbningssituationer är det oftast klokast att byta jobb så snabbt som möjligt. Det finns många skäl för att man stannar kvar för länge. En del av dessa är mest av psykologisk natur: man tror att det ska bli bättre senare; man vill inte se sig själv som en förlorare; man skjuter upp beslutet för att man har annat att tänka på; man är rädd för förändringar; man är rädd för vad andra ska säga. Andra skäl är av mer praktisk natur, t.ex. att man behöver inkomsten och har svårt att finna ett annat jobb med likvärdiga villkor. Tänk noga igenom konsekvenserna för dig av att stanna och konsekvenserna av att sluta på din arbetsplats. Har du verkligen använt all din uppfinningsrikedom för att hitta alternativ?

Det som händer har orsaker. Det finns alltid anledningar till att människor beter sig som de gör. Dessa anledningar är ofta omständigheter som det skulle gå att ändra på. Fall inte i fällan att dra slutsatser om "hur världen är." Slagord som "man kan inte lita på någon" smäller igen dörren till lärande om varför det blev som det blev i en viss situation. Varje konflikt är en möjlighet att lära sig mer om hur människor och grupper fungerar. Ju mer man lär sig, desto större möjligheter har man att påverka vad som händer i framtiden.

Orsaker till att man mår dåligt

Titta på figuren "Orsaker till känslor i konflikter" nedan. (saknas för närvarande)

Den visar yttre och inre källor till negativa känslor i konflikter: frustrerande händelser och frustrerade behov. I båda fallen är det inte bara händelserna i omvärlden som väcker känslor. De känsloreaktioner vi har formas också av den betydelse vi läser in i det som händer.
Vad är det då som avgör vad du säger till dig själv? Här är några exempel:
- Vad du tror om avsikten bakom andras agerande, t.ex. "Han godkände inte min ansökan för att han vill ge pengarna till Stina i stället."
- Vad du tror om hur händelsen påverkar den bild av dig själv du gärna vill leva upp till inför dig själv och i andras ögon, t.ex. "Att jag inte fick den nya tjänsten betyder att de inte tycker jag är kompetent."
- Vad kulturen säger om vad vissa händelser betyder, t.ex. "Folk som tappar kontrollen och gråter på jobbet är våp."
Vi tror att en viss händelse betyder något, t.ex. att vi har blivit förolämpade, att någon är hänsynslös eller att vi inte kommer att få våra behov tillgodosedda. Olika människor upplever samma händelse på olika sätt, beroende på vilken mening de läser in i händelsen. Dessa skillnader beror på många olika saker: vad vi lärt oss förvänta oss av andra människor genom vår uppväxt, vad kulturen säger att olika saker betyder, m.m. Vad vi säger till oss själva om vad en viss händelse betyder är ofta avgörande för hur vi känner. Om du vill gå vidare med det här temat rekommenderar jag att du läser "Konsten att föra konstruktiva samtal i konflikter" och "Ickevåld i vardagslivet." Den förra finns på avdelningen Akutmottagningen och den senare på Konfliktakademien.

Vi ska nu särskilt ta upp vad det är som gör att man känner sig djupt kränkt och förnedrad av konfliktupplevelserna. Vår forskning tyder på att det finns två faktorer som spelar en stor roll för att avgöra om en individ mår dåligt av en svår arbetsplatskonflikt. Den ena faktorn är i vilken grad man känner att man förstår varför konflikten har uppkommit, i synnerhet vad det är som får andra att bete sig som de gör. De som har funderat mycket över hur arbetsplatsen och "besvärliga" kollegor och chefer fungerar brukar inte ta de negativa händelserna personligt. De ser att det finns många orsaker till de problem som uppkommit. Om kollegorna är taskiga mot en så säger det inte nödvändigtvis något om en själv, utan är ett uttryck för hur de fungerar och hur arbetssituationen varit. De personer som inte har tänkt så mycket på bakomliggande orsaker och omständigheter känner sig ofta mer personligt träffade när chefer eller kollegor är kritiska, nedlåtande eller arga. För dem blir problemen bara en fråga om hur jag är och hur de andra är.

Den andra faktorn är hur tydlig bild man har av sig själv, sina starka och svaga sidor och sina värden. Den som har en tydlig bild av sig själv och vet vad han eller hon tycker är viktigt är inte lika sårbar för andras negativa omdömen som en person som har en mer vag bild av sig själv. Som människor behöver vi för att må bra kunna känna att vi är OK. Den som tänkt en hel del på sig själv har i allmänhet kommit fram till dels en bild av vem han eller hon själv är, dels en föreställning av hur man borde vara som ger utrymme för mänskliga svagheter. Detta betyder att man kan ge sig själv makten att utvärdera om man är bra eller dålig som människa, om man betett sig hyggligt eller inte. Tar man sig den makten så är man inte utlämnad till vad andra tycker om en. Man behöver inte tillmäta andras omdömen så stor betydelse. De som sällan eller aldrig tänker på vad de är för slags personer saknar ett eget omdöme att ställa mot de omdömen som kommer utifrån. Om andra förmedlar till en att man är inkompetent, värdelös, omöjlig, etc. så har man inget att sätta emot.

Som du ser finns det alltså två viktiga saker du kan göra för att må bättre:
1. Du kan sträva efter att förstå mer av varför problemen på din arbetsplats uppkommit och kanske i synnerhet förstå bättre varför din motpart agerat som han eller hon har gjort.
2. Du kan fundera över dig själv och skaffa dig en tydligare bild av dina starka och svaga sidor.
I senare avsnitt ges en del råd om hur man konkret kan gå till väga.

Hur du kan anlita en vän för att må bättre

En av de bästa sakerna man kan göra för att må bättre är att berätta hela historien om den konflikt man varit med om för någon annan. Detta kan betyda mycket för hur du ser på hela historien och inte minst för hur du känner. Du kanske känner att du redan pratat så mycket om din konflikt med din partner eller dina vänner att de inte längre orkar lyssna på dig och ändå har det inte hjälpt dig. I så fall har du nog pratat om konflikten på ett annat sätt än det som rekommenderas här.

De två viktigaste ingredienserna i denna metod är (1) att du berättar hela historien från början till slut med fokus på händelserna och hur du reagerade på dem; (2) att den som lyssnar stödjer ditt berättande utan att blanda in eget tyckande, utan att komma med råd och lösningar, utan att kritisera och utan att försöka trösta dig. Gör du detta tillsammans med en person du har förtroende för kan du få mer distans till allt det som hänt, vilket gör det möjligt för dig att "få ur dig" dina känslor så att du kan gå vidare.

Den allra viktigaste förutsättningen för att berättandet ska fungera är en god lyssnare. Du bör alltså välja en person som du känner på dig är lämplig för denna uppgift. Det ska vara någon som inte genast tycker en massa saker om det du säger, någon som kan lyssna för att bättre förstå vad det är som hänt och hur du reagerat på detta. Det ska givetvis också vara en person som inte själv är inblandad i den konflikt du vill berätta om.

Om du vill prova denna metod bör du alltså noga tänka efter vem som skulle kunna vara en bra lyssnare åt dig. Du får sedan kontakta honom eller henne, förklara vad det handlar om och fråga om han eller hon vill ställa upp. Om svaret är ja bör ni bestämma en tid som är särskilt avsatt för detta. Bestäm redan från början att ni ska hålla på i högst två timmar och sedan skiljas åt så att det som försiggått har en chans att verka. Om din lyssnare tycker det är OK så ge henne eller honom de instruktioner som finns här. (ej fungerande länk för närvarande).

När du berättar så tänk på att ge en så komplett bild av det som hänt som möjligt, både vad gäller de yttre händelserna och vad gäller dina egna känslor, förmodanden, tolkningar och önskningar. Beskriv gärna vad du tyckte om det som hände och om andra personer och deras agerande, men slösa inte tid med att under själva berättande sitta och tycka en massa saker.

Vår erfarenhet med att göra intervjuer med personer som varit inblandade i konflikter visar att dessa mycket ofta hade stor nytta av att få berätta sin historia för en utomstående. Genom berättandet hamnar konfliktupplevelserna utanför en själv, så att man kan se på dem och kanske lägga en hel del av det som hänt till ro på de gjorda erfarenheternas lagerhylla.

Om du inte har direkt tillgång till en vän som kan vara din lyssnare finns det andra alternativ. Ett mycket bra alternativ är att genomföra samtalet via e-post. Detta har fördelen att samtalet utsträcker sig över kanske ett par veckor genom att du och din lyssnare växlar brev med varandra. Du får då mer tid att fundera mellan varven, vilket är en fördel. nackdelen är förstås att det tar tid att skriva brev och berättelsen blir inte lika spontan och fyllig. Om du har råd kan du hyra tid hos en psykolog. Förklara i så fall vad det är du behöver och kontrollera att psykologen är med på det. Visa gärna upp de instruktioner som finns här. Om du inte kan eller vill anlita en levande lyssnare så kan du skriva ner hela berättelsen för dig själv. Du kan t.ex. göra det i form av ett långt brev som du riktar till någon (men som du inte behöver skicka iväg om det inte är lämpligt).

Vad man kan göra för att stärka sig själv

Här behandlas olika saker du kan göra för att stärka dig själv så att du är mindre sårbar för konflikthändelserna:
1. Gör dig en tydligare bild av vad för slags människa du är.
2. Lyssna till vad det är du säger till dig själv om dig själv.
3. Lär dig mer om bakgrunden till det som hänt.
4. Arbeta med affirmationer.
5. Stärk din medvetenhet om de positiva inslagen i din vardag.
6. Skaffa dig en inre förebild och rådgivare.


Gör dig en tydligare bild av vad för slags människa du är
Att veta vem man är, vilka starka och svaga sidor man har och vad man tycker är viktigt ger säkerhet. En tydlig bild av vem du själv är gör att du inte är så sårbar för vad andra tycker och tänker om dig. Det gör det också lättare för dig att stå för vem du är och för dina egna behov och intressen.

Här är ett förslag till hur man kan börja. Skriv en lista på både dina starka, positiva och dina svaga, negativa sidor. Sträva efter att vara rättvis och att vara så konkret som möjligt.

När det gäller de positiva sidorna kan du ta hjälp av följande frågor:
– Vad tycker jag om med mig själv?
– Vilka praktiska färdigheter har jag?
– Vilka värdefulla erfarenheter har jag?
– Vilka kunskaper har jag?
– Vilka värden har jag som jag är stolt över?
– Vad tycker jag om hos min kropp?
– Vad gör jag bra i umgänget med andra?
– Vad behöver jag för att må bra och känna mig tillfreds?
– På vilka områden i livet har jag ansträngt mig och lyckats genomföra något bra?
– Vad är det som skänker mig tillfredsställelse i livet?

Lista också dina svaga sidor, som karaktärsdrag, ovanor, vad du inte kan så bra, vad du är rädd eller osäker inför, etc.

Listan på negativa egenskaper behöver förmodligen bearbetas för att vara adekvat och konstruktiv. Formulera om alla platta värdeomdömen om dig själv (som t.ex. jag är feg/klumpig/blyg) till precisa och neutrala beskrivningar (t.ex. "när jag är med folk jag inte känner så väl vet jag ibland inte hur jag ska bära mig åt"). Ta bort alla "alltid", "aldrig" och liknande ord och formulera meningen som det verkligen är. Om du skrivit "jag vågar aldrig säga vad jag tycker" kanske en mer rättvisande beskrivning är "när vi har möten på jobbet är det sällan jag vågar säga något kritiskt".

Tänk på att beskriva dig själv som om du betraktade en annan person som du har en neutral inställning till. Du dömer förmodligen, som så många av oss, dina egna svagheter mycket strängare än du dömer andra. (Nåja, det finns många som dömer andra strängare än sig själva också, för all del. Försök vara rättvis.)

Fortsätt jobba med din lista tills du känner att du verkligen har givit en beskrivning av dig själv som även andra som tycker bra om dig skulle hålla med om. Vissa av dina svagheter är sådana som du kan göra något åt. Andra är sådana du sannolikt får leva med, kanske hela livet. Acceptera att du har dessa svagheter. Om du verkligen kan acceptera de negativa sidor som du har så behöver du inte längre använda en massa energi för att förneka dem eller kompensera för dem.

Återkom då och då till din lista. Skriv om det som du känner behöver skrivas om och lägg till nya punkter i takt med att du kommer på dem.

Om du vill gå vidare med detta kan du bekanta dig med någon eller några av alla de system som finns för att beskriva personlighetsskillnader, t.ex. astrologi, enneagram, Myers-Briggs Type Inventory (som är baserad på C. G. Jungs psykologi), femfaktormodellen (som är baserad på forskning om personlighetsdrag) eller bioenergetiska karaktärsbeskrivningar. Det finns böcker och du kan leta material på internet. Om du har råd kan du ta ett test eller gå till en rådgivare. Det är dock mycket viktigt att du själv prövar vad som stämmer för dig och vad som inte gör det. Lämna inte ut makt till något test eller någon annan person att tala om "hur du är," det är bara du som kan känna efter vad som stämmer för dig.


Lyssna till vad det är du säger till dig själv om dig själv
När man mår dåligt under en längre tid bidrar man ofta själv till att förlänga och förvärra de negativa känslorna. Det sker genom de saker man säger till sig själv om sig själv. Det kan vara budskap som i olika former säger: "Jag duger ingenting till," "Jag är misslyckad," "Ingen kan tycka om mig" och liknande. Det kan vara klokt att du lyssnar uppmärksamt till de vanemässiga tankar om dig själv som brukar dyka upp i ditt sinne. När du väl vet vilka dessa budskap är kan du fråga dig om dessa budskap verkligen är bra för dig. Försök värdera dem som om du vore en annan person. Om du vore en vän till dig själv, skulle du då tycka att dessa budskap var riktiga? Om det vore en bekant till dig som var i din situation och tänkte så om sig själv, skulle du då tycka att det var vettigt?

Om du har negativa budskap om dig själv som envetet fortsätter att mala på kan du prova att använda dig av affirmationer som ger ett motbudskap (se längre ned).


Lär dig mer om bakgrunden till det som hänt
Det finns en buddhistisk historia som går ungefär så här: En man var i färd med att korsa en bred flod i en liten roddbåt. Det var dimma, så sikten var dålig. Halvvägs över floden skymtar han uppströms en annan båt som styr rakt emot honom. Han skriker till den andre att se upp och styra undan. Ingenting händer, han får inget svar, och båten är fortfarande på kollisionskurs med honom. Han blir nu både rädd och riktigt arg och vrålar till den andre att väja undan. Ingen reaktion. En tredje gång vrålar han mot den andra båten, rasande över den andres hänsynslöshet. Med sina yttersta krafter lyckas han staka sig undan i sista sekunden. Samtidig ser han att den andra båten är tom, den driver bara med strömmen. Med ens är hela hans ilska som upplöst: det är ju ingen mening med att vara arg på en drivande båt.

Ibland är andra människor som drivande båtar. Det är ingen som håller uppsikt över kursen, ingen som styr undan för de hinder som kan dyka upp. Anledningen till det kan vara att de är fullt upptagna med andra bekymmer och inte ser vartåt det barkar. Genom att du tar reda på mer om hur situationen sett ut för andra konfliktparter och genom att bättre förstå olika omständigheter som bidragit till konfliktens uppkomst och förlopp kan dina känslor inför det som hänt förvandlas. Tips om hur du kan bära dig åt för att öka din förståelse för konfliktens bakgrund finns i avdelningen "Du vill förstå din konflikt."


Arbeta med affirmationer och böner
Affirmationer är korta meningar med ett uppbyggande budskap som du upprepar för dig själv många gånger under en längre tid. Affirmationer är ofta påståenden om dig själv, t.ex. "Jag har den kraft som behövs för att klara mina problem." De djupare skikten av din själ hör inte alltid så bra, därför måste budskapet upprepas många gånger.

Affirmationer kan vara ett verksamt instrument för att må bättre och förändra inställningar till saker. De verkar genom att byta ut dina gamla invanda och halvt (eller helt) omedvetna tankeslingor mot nya tankeslingor som är bättre för dig än de gamla. Affirmationer fungerar bäst när de negativa tankeslingor du har bara tuggar på av gammal vana. Då kan det gå bra att byta ut dem mot mer positiva tankar. Begränsningen med metoden är att affirmationerna inte medför en bearbetning av de bakomliggande orsakerna till dina negativa tankeslingor. Ibland finns det viktiga orsaker till negativa tankar, t.ex. att du är rädd att skämma ut dig om du sticker ut hakan för långt. Det är därför klokt att fundera över om de negativa tankeslingorna tjänar något syfte för dig, t.ex. att skydda dig från något du är rädd för.

Oberoende av om du tror på Gud eller inte kan bönen vara ett mycket värdefullt medel. Om du ber en bön varje dag vid en viss tidpunkt har du fördelen att du ständigt påminner dig själv om vad du önskar innerst inne.


Stärk din medvetenhet om de positiva inslagen i din vardag
Konflikter kan väcka starka känslor som tar över kontrollen över dig nästan helt och hållet. Det är då lätt att tappa proportionerna i tillvaron: de negativa känslorna och fantasierna gnager och gnager och det finns inte plats för något annat. Om du känner igen dig i denna beskrivning kan det vara klokt att du försöker sätta konflikten på plats. Den är faktiskt inte allt här i livet. Även om du inte kan lösa konflikten kan du se till att det negativa inte uppfyller hela din vardagstillvaro.

Här är två enkla saker du kan göra. Skaffa dig en anteckningsbok. På första uppslaget, skriv ett minus högst upp på vänstra sidan och ett plus högst upp på den högra sidan. Lista sedan i punktform alla negativa och positiva inslag i din vardagstillvaro, stort som smått. Fortsätt på samma sätt på nästa uppslag om det behövs. Ägna särskild uppmärksamhet åt de positiva inslagen: vardagens små glädjeämnen. Denna övning kan tjäna till att påminna dig om de positiva delarna som finns i ditt liv. Tänk på att det som du skänker uppmärksamhet växer i betydelse medan det som du inte uppmärksammar sjunker undan från ditt synfält. När du mår dåligt, plocka fram din lista och påminn dig om att tillvaron har olika sidor.

Längre fram i din anteckningsbok kan du göra en liknande lista över de aktiviteter du mår bra av och de du mår dåligt av. Se till att du oftare gör sådant som du mår bra av och att du minskar på de aktiviteter du mår dåligt av. För många är det mycket helande att vistas i naturen. Naturen lever sitt eget liv som inte påverkas så mycket av dina vardagsbekymmer. Du kan låta dig påverkas av den livskraft och stilla strävan som finns i naturens levande växtlighet och djurliv. Glöm inte att titta på stjärnhimlen, det kan förändra proportionerna på de bekymmer som sysselsätter dig.


Skaffa dig en inre förebild och rådgivare
Välj ut en person som du tycker har gott om livsvisdom. Det kan vara någon som kan möta alla livets händelser med fattning och klokhet. Kanske är det en äldre släkting, en lärare du sett upp till, en präst, en kollega eller en person du bara känner indirekt, som t.ex. Dalai Lama eller C. G. Jung. Det är dock viktigt att det är någon som du tycker du känner så väl att du kan föreställa dig hur de skulle reagera och vad de skulle säga i olika situationer. Om möjligt, skaffa ett fotografi av denna person och sätt upp det någonstans i hemmet där du kan titta på det ibland. När det blir svårt för dig, fråga dig hur denna person skulle se på det som hänt och vad han eller hon skulle säga till dig.