Seminarieverksamhet

2023

4 december: Artificiell intelligens – utmaningar och möjligheter i yrkesutbildning

Program

• Jens Öberg: Kan AI revolutionera undervisningen? Utmaningar och möjligheter

  Jens Öberg arbetar som utvecklingsledare i digitalisering på utbildningsförvaltningen, Göteborgs stad. Hans arbete går bland annat ut på att utforska, handleda och undervisa i hur digitala verktyg och tjänster kan användas bäst, både på lednings- och klassrumsnivå. Jens undervisar även i historia på Naturbruksprogrammet, Burgården.  Ta del av Jens presentation. 

• Generativ AI - kunskaper, kompetenser och förhållningssätt
  Mattias von Feilitzen arbetar som pedagogisk utvecklare vid institutionen för tillämpad IT där han också är ansvarig för Gothenburg Knowledge Lab. Hans huvudsakliga intresseområden är hur digitala verktyg och digitalisering påverkar och förändrar högre utbildning. Mattias medverkar som lärare i yrkeslärarprogrammet där han undervisar inom området. Ta del av Mattias presentation.

2 oktober: Gymnasieskolan som arbetsmiljö för elever och lärare

Skolan och dess verksamhet utgör arbetsmiljö för både elever och lärare (Arbetsmiljölag 1977:1160). I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår förebyggande och åtgärdande insatser som dokumenteras i lokala planer och som därmed utgör stöd för elever och lärare. En trygg och säker arbetsmiljö kan tyckas vara en självklarhet. Här finns dock en rad utmaningar. Under senare år har undersökningar och studier kommunicerat en förändrad bild av elevers upplevelse av trivsel och välbefinnande i skolan. Faktorer som elevers känsla av stress, bristande motivation för studier, hög frånvaro och konflikter är exempel som kan relateras till såväl elevers som lärares arbetsmiljö. De förutsättningar som krävs för elevers framgångar i sina studier, en positiv erfarenhet av utbildningen och förberedelse för yrkesliv/fortsatta studier utmanas.

Orsaker, förklaringar och lösningar kan givetvis belysas ur olika perspektiv. Samtidigt är elevers och lärares vardag här och nu väsentlig både för individ, grupp och samhälle. Kollegiet avser att diskutera några faktorer som har betydelse för trivsel och välbefinnande i gymnasieskolan.                

Program      

13.15-14.05: Utredningen Fler vägar till arbetslivet - Elevers motivation och välbefinnande

Joanna Giota är professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är barn och ungdomars motivation till att lära i skolan, deras självuppfattning, välmående och mentala hälsa i relation till skolprestationer. 2022 fick hon uppdraget som särskild utredare i den statliga utredningen "Flera vägar in i arbetslivet". Utredningen ska ge förslag som ger alla ungdomar bättre förutsättningar att fullfölja sin skolgång och förbereda sig för arbetslivet.

14.15-15.05: Eskalerade konflikter, hot och våld i skolan – vilka uttryck kan det ta och hur kan det hanteras?

Sofia Persson är docent i sociologi vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Hennes forskning har ett utbildningssociologiskt fokus samt är orienterad mot professions-, organisations- och styrningsfrågor.

20 mars: Seminarium om ämnesintegrering i yrkesutbildning

Forskning om ämnesintegrering i yrkesutbildning är sparsam men inte desto mindre viktig. Panican och Paul (2019) skriver i en forskningsöversikt om svensk yrkesutbildning att ämnesintegrering bidrar till elevers kunskapsutveckling och motivation. De ger också exempel på studier som visar hur språk- och matematikkunskaper blir en integrerad del i yrkesutbildningen, även utan ämnesintegrering. I gymnasieskolans läroplaner antyds förväntningar på ämnesintegrering.

Förväntningarna uttrycks bland annat som att samverkan mellan skolämnen ska tillvaratas (Lpf70), att rektor har ansvar för att möjliggöra samverkan mellan lärare (Lpf94) och samarbete över ämnesgränser (Gy2000), samt att gymnasiegemensamma ämnen kontextualiseras i yrkesprogrammen (Gy11). Samtidigt visar forskning att ämnesintegrering varken är enkelt att åstadkomma eller en väl utvecklad praktik i yrkesutbildningarna.

Panican och Paul (2019, s. 46) drar slutsatsen att det behövs organisatoriskt stöd för att skapa långsiktig samverkan och att beröringspunkterna mellan olika ämnen behöver bli synliga för lärarna själva. Samverkan behöver utgå från yrkesprogrammets helhet, vilket betyder att de olika ämnenas kunskapsintressen blir sekundärt utan att ämnena för den skull har en sekundär betydelse i utbildningen.

Seminariet ger en inblick i pågående forskning och aktuella exempel på ämnesintegrering. I den avslutande diskussionen ser vi gärna att du som deltagare delar med dig av dina insikter och erfarenheter.

Referens
Panican, A., & Paul, E. (2019). Svensk gymnasial yrkesutbildning – en framgångsfaktor för en effektiv övergång från skola till arbetsliv eller kejsarens nya kläder? Svenska ESF-rådet. 

Program

13.00–13.05 Välkomna

13.05–13.35 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i yrkesutbildning. Ingrid Henning Loeb, docent i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet ger exempel från några olika forskningsprojekt i vuxenutbildningen och i gymnasieskolan.  

Ta del av Ingrid Henning Loebs presentation.

13.40–14.10 Matematikundervisning på yrkesprogram – ett pågående doktorandprojekt. Hanna Knutsson, doktorand vid institutionen för didaktik och didaktisk profession, Göteborgs universitet, presenterar en bakgrund till studien, tidigare forskning om matematik i yrkesutbildning, och en beskrivning av hur studien kommer att genomföras. Studien handlar om geometriuppgifter för yrkesprogram och dess innehåll i relation till hur geometri används i ett yrkessammanhang. 

14.20–14.50 Ämnesintegrering i Naturbruksutbildning. Anna Hagström, legitimerad lärare i biologi, naturkunskap och matematik som är förstelärare för ämnesintegrering vid Naturbruksskolan Sötåsen och Christina Wallin, legitimerad lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska som är förstelärare för ämnesintegrering vid Axevalla hästcentrum berättar om sitt och övriga lärares arbete för att skapa sammanhang och helhet för eleverna. 

Ta del av Anna Hagströms och Christina Wallins presentation.

2022

21 november: Skolutveckling och praktiknära forskning i yrkesutbildning

Praktiknära forskning har på senare år fått en allt större betydelse i den svenska skolan och i yrkesutbildningarna. Det ställs krav på att yrkesutbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Alla skolor förväntas också arbeta med systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa att eleverna får en utbildning av hög kvalitet. Presentationerna på detta seminarium har det gemensamt att de visar hur praktiknära forskning som syftar till att utveckla yrkesutbildningen kan genomföras i samverkan mellan forskare och lärare. Presentationerna visar också hur yrkeslärare tillsammans med sina kollegor kan undersöka och utveckla yrkesutbildningen genom att identifiera utmaningar och genomföra lokala utvecklingsprojekt. 

Program

13.05–13.30 Praktiskt yrkeskunnande: yrkeslärare och lärare i estetiska ämnen i kollegialt utvecklingsarbete

Anna Annerberg, lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna, presenterar ett forskningsprojekt i samverkan mellan högskola och skola

13.35–14.00 Estetiskt erfarande i undervisningspraktiker på Bygg- och anläggningsprogrammet

Fredrik Dahl, doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, presentera en del av sitt avhandlingsprojekt.

14.10–14.35 Ta tillvara elevers motivation för yrkeslärande i teoretiska delar av utbildningen

Malin Edefors, student i mastersprogrammet med inriktning mot aktionsforskning, Göteborgs universitet, presenterar sitt examensarbete som genomförs i vård- och omsorgsprogrammet.

14.40–15.05 Elevers självskattning för att stärka medvetenheten om utveckling av yrkeskunskaper i simulerad och autentisk lärmiljö

Susanne Gustavsson lektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Giulia Messina Dahlberg, lektor i pedagogik, institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet,

Hans-Ulric Göransson, yrkeslärare, Naturbruksskolan Svenljunga 

Malin Bergsten, ämneslärare/biträdande rektor, Naturbruksskolan Svenljunga naturbruksgymnasium presenterar en praktiknära studie.

15.05–15.30 Gemensam diskussion

 

9 maj: Seminarium om Arbetsplatslärande och arbetsplatsförlagt lärande i yrkesutbildning

Arbetsplatsförlagt lärande (apl) har på senare år fått en allt större betydelse i olika yrkesutbildningar. Det ställs också krav från flera håll på att skolan och arbetsplatser utformar utbildningsvägar som bidrar till att eleverna får en utbildning av hög kvalitet. Kvalitet i det här sammanhanget handlar bland annat om att eleverna utvecklar kunskaper som gör att de kan ta sig an de arbetsuppgifter och utmaningar de ställs inför när de är på arbetsplatser som elever och i framtiden. Presentationerna på detta seminarium har det gemensamt att de visar hur de två lärmiljöerna – skola och arbetsplats - behöver vara integrerade i yrkesutbildningen. Presentationerna berör elevens lärande och kunskapsutveckling på arbetsplatsen och hur undervisningen i skolan förbereder och följer upp apl, eleven som en aktiv part i sin egen yrkesutbildning och yrkeslärarens roll och uppdrag före, under och efter apl.

Program

14.00–14.05  Välkomna

14.05–14.25 Charlotte Arkenback, FD, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, presenterar sin doktorsavhandling Workplace learning in interactive service work. Charlotte studerar hur digitaliseringen förändrar arbetsplatslärande inom servicearbete, med särskilt fokus på emotionellt arbete i servicemöten. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/70217/10/gupea_2077_70217_10.pdf

14.30–14.50  Jason Stanley, yrkeslärare vid Angeredsgymnasiet, presenterar sin masteruppsats om ”Elevens upplevelser av metodövningar i vård- och omsorgsprogrammet”. Studien handlar om vad elever upplever att de lär sig i samband med simulerade övningar i skolans metodrum och hur kunskapen får betydelse för utveckling av yrkeskunskap i apl. 

15.00–15.20 Peter Olsson, yrkeslärare på vuxenutbildningen, Studium Göteborg stad. Peter presenterar ett utvecklingsarbete som han genomförde sista terminen på yrkeslärarprogrammet. Utvecklingsarbetet handlar om ”Språkutveckling och utveckling av yrkeskunskaper i samband med arbetsplatsförlagt lärande, i         yrkesämnet matlagningskunskap”.

15.25–15.45 Ingela Andersson, doktorand, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, presenterar en studie om ”Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning”. Studien visar hur eleverna genom sina val och handlingar är med och formar sin yrkesutbildning i samband med apl. Länk till artikel samförfattad med Viveca Lindberg, Stockholms universitet: https://njvet.ep.liu.se/article/view/1836     

2021

10 maj: Yrkesutbildningens roll i ett demokratiskt samhälle?

Yrkesutbildningen och yrkesläraren befinner sig i skärningspunkten mellan utbildning och yrkesliv. Inom yrkesutbildningar finns en stark tradition av att innehållet är tydligt kopplat till arbetsplatspraktiker och undervisningen sker genom att undervisa i specifika moment och arbetsuppgifter. Som en följd av detta har demokrati- och medborgarfostran ofta hamnat i skymundan, trots att det står i läroplanen att förberedelse för demokratiskt deltagande ska genomsyra all undervisning.

Därför behöver yrkesutbildningen förstärkas på områden där eleverna ges redskap att påverka och utöva inflytande. I presentationerna under denna eftermiddag synliggörs hur undervisning i yrkesämnen är och kan vara en väsentlig del av skolans demokratiska uppdrag.

Presentationerna tar sin utgångspunkt i den nyutgivna boken Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag*.

Program

13.30–14.10  Introduktion: Yrkesutbildningens roll i ett demokratiskt samhälle relaterat till dess historia och nutida läroplaner (Per-Åke Rosvall & Mattias Nylund)

Här presenterar vi grunden till det femåriga forskningsprojektet som boken tillika övriga presentationer under dagen bygger på. Vi visar hur klass, kön och etnicitet spelar in i ungdomars utbildningsvägar samt tillgång till olika kunskaper och diskuterar varför frågor om demokrati är viktiga att diskutera i relation till undervisning i yrkesprogram och yrkesämnen. 

14.20–14.45 Reflektion och kritiskt tänkande i yrkesämnesundervisning (Mattias Nylund)

I denna presentation diskuterar vi utifrån exempel från klassrumsundervisning i olika yrkesprogram hur olika sätt att undervisa (kontextualisera undervisningsinnehållet) leder till olika tillgång till kritiskt tänkande för elever.

14.55–15.20   Yrkesutbildning och könsnormer (Kristina Ledman)

Yrkesprogrammen präglas i många fall av traditionella könsnormer. I presentationen visas exempel på hur detta möjliggör och begränsar hur elever, lärare och handledare uppfattar och bemöter varandra.

15.30–15.55   Arbetsplatsförlagt lärande och medborgarfostran (Maria Rönnlund)

Presentationen tar upp elevernas erfarenheter av APL som möjligt undervisningsinnehåll i skolan. Med utgångspunkt i elevers berättelser om vad de varit med om och upplevt under APL, diskuteras  hur deras erfarenheter kan lyftas in i skolundervisningen som en del av skolans medborgarfostran.

15.55–16.00   Yrkesutbildningens demokratiska uppdrag – i ett framtidsperspektiv (Per-Åke Rosvall)            

En kort summering och tankar om yrkesutbildning i framtiden.

*Rosvall, P-Å, Ledman K., Nylund, M. & Rönnlund, M. (2020). Yrkesämnena och skolans demokratiuppdrag. Malmö: Gleerups förlag.

 

8 mars: Yrkesutbildningens attraktionskraft

Presentationerna tar sin utgångspunkt i några  kapitel i den nyutgivna boken Yrkesutbildning på undantag? Att bryta den låga attraktionskraften

Program

13.30–14.00 Gymnasievalet - vem väljer ett yrkesprogram? (Alexandru Panican)

Presentationen inleds med yrkesutbildningens attraktionskraft i siffror sedan Gy11. Därefter lyfts fram skolföreträdares förhållningssätt till yrkesprogram samt högstadieelevers reflektioner inför gymnasievalet som avspeglar synen på yrkesprogrammens attraktionskraft.  

14.00–14.30 Yrkeselev – en attraktiv identitet? (Maria Terning & Helena Tsagalidis)

Presentationen belyser hur den ideologiska skiljelinjen mellan en sammanhållen och en särskild gymnasieskola formar olika identitetserbjudanden yrkeselever.                

14.40–15.10 Våras det för trädgårdsutbildning? (Ingrid Berglund & Camilla Gåfvels)

Presentationen visar hur olika (miss)uppfattningar och föreställningar om trädgårdsyrken kan påverka attraktionskraften och intresset att söka trädgårdsutbildning. Vad kan göras för att få trädgårdsutbildning att blomstra?

15.10–15.40 Om man inte står ut med att folk driver med en … (Katarina Kärnebro)

I presentationen sammanfattas resultat från en språksociologisk studie av språkpraktiker på fordons- och transportprogrammet. Studien belyser de genusprocesser som sker i skolvardagen och vilka handlingsutrymmen dessa skapar för eleverna på programmet.  

15.40–16.00 Yrkesutbildningens låga attraktionskraft. (Alexandru Panican)

Presentation svarar på följande frågor: Hur kan yrkesutbildningens låga attraktionskraft förklaras och begripliggöras? Vad bör göras för att öka yrkesutbildningens attraktionskraft?

2020

 

8 december: Respektabla frisörer – femininiteter och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

 

Program

 

Eva Klope, Linnéuniversitetet, presenterar sin doktorsavhandling: Respektabla frisörer – femininiteter och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Eva är lektor i pedagogik med inriktning mot yrkesutbildning och har en bakgrund som frisör och yrkeslärare på gymnasieskolans hantverksprogram. Hennes forskningsintressen berör identitetsskapande, genus, yrken och yrkeskunnande. I avhandlingen, som är en etnografisk studie, intresserar hon sig för hur elever på det gymnasiala hantverksprogrammet förhandlar och iscensätter identiteter i relation till frisöryrket och frisörutbildningen med särskilt fokus på femininet.

 

Avhandlingen finns att hämta på:

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1431278/FULLTEXT01.pdf

 

Johanna Mellén, Göteborgs universitet, ger sina kommentarer på avhandlingens bidrag utifrån ett genusperspektiv

Ingrid Berglund, Göteborgs universitet, ger sina kommentarer på avhandlingens bidrag utifrån yrkeskunnande och yrkesidentitet

Därefter följer en gemensam diskussion.

Seminariet arrangeras i samverkan mellan Kollegiet för yrkeskunnande och Kollegiet genusperspektiv i pedagogik.

 

23 september: Hantverk och försäljning – en studie om att utveckla arbetsplatsförlagt lärande i floristutbildning

Seminariet ges i samverkan mellan Kollegiet för yrkeskunnande och Aktionsforskningskollegiet

Program

 

Helena Hellgren, Göteborgs universitet, presenterar sin masteruppsats Hantverk och försäljning – en studie om att utveckla arbetsplatsförlagt lärande i floristutbildning

Vad händer på elevernas APL? Tillsammans med arbetslaget påbörjade Helena ett utvecklingsarbete för att få syn på och bättre förstå, vad som möjliggör och hindrar floristelevers utvecklande av yrkeskunnandet försäljning och service under det arbetsplatsförlagda lärandet. Genom lärarlagets gemensamma reflektioner förändrades förståelsen för praktiken, vilket i sin tur ledde fram till nya aktioner.

Teoretisk grund för studien är Aktionsforskning, som hör hemma inom praktiknära forskning och utgår från professionens egna frågor. Teorin om praktikarkitekturer har använts för analys av datamaterialet.

Resultatet visar bland annat hur olika lärandepraktiker i skolan och på arbetsplatserna formar varandra, såsom elevers utveckling och lärande, lärares professionella lärande samt skolledning.

Masteruppsats: Hellgren, H. (2019). Hantverk och försäljning – en studie om att utveckla arbetsplatsförlagt lärande i floristutbildning. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/63797

Camilla Gåfvels, Konstfack, ger sin respons på uppsatsen utifrån floristers yrkeskunnande

Camilla har en bakgrund som florist och har disputerat med avhandlingen Skolad blick på blommor - Formandet av yrkeskunnande i floristutbildning. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:953521/FULLTEXT01.pdf

Ingrid Henning Loeb, Göteborgs universitet, ger sin respons på uppsatsen utifrån ett Aktionsforskningsperspektiv och särskilt användningen av teorin om praktikarkitekturer.

 

2019

20 maj: Seminarium Skapad till skönhet - subjektiviteter i privat skönhetsutbildning

Kollegiet för yrkeskunnande bjuder tillsammans med Utbildningssociologiska kollegiet (IPS) in till seminarium med fil.dr Eleonor Linder Eknor

Eleonor Linder Eknor presenterar sina avhandlingsresultat som handlar om hur deltagare i privat utbildning för skönhetsbranschen blir positionerade och positionerar sig själva, vilket fokuserar på relationen mellan yrkeslärande och identitet. Genom detta angreppssätt synliggörs yrkesblivande processer som bland annat handlar om könad kunskap och om hur yrkens legitimitet och status påverkar yrkeslärandet. Stora delar av resultatet handlar också om lärandeprocesser kopplade till kropp och utseende, och om att lära till känsloarbete (emotional labour).

Avhandlingen finns på följande länk: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1245837&dswid=7474

 

11 november: Halvdagskonferens Validering av yrkeskunnande i forskning och praktik

Validering är ett angeläget område inom vuxenutbildning och för studie- och yrkesvägledning. Kollegiet för yrkeskunnande vill därför bjuda in alla intresserade till en eftermiddag med fil. dr. Maria C. Johansson, Malmö universitet och Björn Dufva Hellsten, chef för Validering Väst.

Program

 

13.30–14.30 Yrkeskunskap och validering - fil. dr. Maria C Johansson, Malmö universitet

Validering kommer med många löften och stora förväntningar, om att till exempel lösa sociala och ekonomiska problem i samhället. Den retorik som omgärdar validering gör att till och med antagningen till yrkeslärarutbildningen handlar om väldigt mycket annat än just yrkeskunskap. Min presentation handlar om min doktorsavhandling. Jag kommer att prata om lite om varför det blev just den här avhandlingen, sedan berättar jag kortfattat om dess delar och resultat för att slutligen nämna tänkbara områden för fortsatt forskning.

Maria har lång yrkeserfarenhet från skola och andra verksamheter. Hon har en licentiatexamen i matematikdidaktik och har nyligen disputerat i pedagogik vid Linnéuniversitetet. För närvarande är hon verksam vid Malmö universitet, där hon framförallt arbetar med yrkeslärarutbildning och forskning.

Doktorsavhandling: Johansson, M. C. (2019).
The institutionalisation of validation and the transformation of vocational knowledge: The case of admission into Vocational Teacher

15.00–15.30 Validering i praktiken – Björn Dufva Hellsten är chef för Validering Väst

Björn delar med sig av sina erfarenheter kring validering både teoretiskt och med praktiska exempel. Validering Väst är en regional stödstruktur för validering som i flera delar är unik i Sverige gällande bredden på verksamheten, erfarenhet och kompetens. Validering Väst ger kvalificerat stöd och skapar bland annat processer, rutiner och metoder gällande branschvalidering, validering inom vuxenutbildningen, validering och reell kompetensbedömning inom högskolan samt för synliggörande av kompetens hos individer som inte på ett bra sätt går att bedöma mot svenska skolsystem eller branschkrav.

2018

20 mars: Halvdagskonferens om Yrkesdidaktikens mångfald

Forskare och licentiander presenterar aktuell forskning och du är välkommen att diskutera didaktisk mångfald och didaktiska utmaningar i gymnasial yrkesutbildning.

Gymnasial yrkesutbildning är ett viktigt och omdebatterat inslag i det svenska samhället. Yrkesutbildning erbjuder kunskaper och färdigheter som elever utvecklar både i skolan och på arbetsplatser. Yrkeslärarens arbete blir komplext när undervisningen behöver utformas för att svara mot kraven som ställs i ett arbetsliv som präglas av ständig förändring. I det här sammanhanget blir följande frågor viktiga och nödvändiga att lyfta fram i den allmänna debatten för att belysa undervisning och lärande i yrkesutbildningens skolvardag: Vad är yrkesdidaktik? Vad är yrkesämnenas didaktik?

Vid konferensen medverkar:

Viveca Lindberg, Docent i didaktik och forskare vid Göteborgs Universitet, presenterar antologin Yrkesdidaktikens mångfald. De olika kapitlen redovisar resultat från licentiatavhandlingar inom den nationella forskarskolan i yrkesämnenas didaktik.

Yrkesdidaktikens mångfald (länk)

Några av författarna presenterar sina texter och ni bjuds in till diskussion:

Gun-Britt Wärvik, Docent i pedagogik och forskare, Göteborgs Universitet - Vad är ett yrkesämne?
Ola Lindholm, Fil. lic, Karlstads Universitet - När elever äger kunskapen
Martina Wyszynska Johansson, Fil. lic, Göteborgs Universitet - Bedömning för yrkeslärande
Åsa Mårtensson, Fil. lic. Linköpings Universitet - Tid för handledning
Ingrid Carlgren, Professor emerita, Stockholms Universitet – Yrkesdidaktiska vägval

 

9 maj: Seminarium - En studie om nyblivna yrkeslärares arbete

Susanne Fransisco från Charles Sturt University, Australien presenterar sin studie om nyblivna yrkeslärares professionella utveckling

Becoming a VET teacher: Learning how to go on
Novice vocational education and training (VET) teachers in Australia often begin teaching with no qualifications related to being a teacher. Many find themselves in the position where yesterday they were a (for instance) hairdresser and today they are a hairdressing teacher. Drawing on a longitudinal study of nine novice VET teachers undertaken in the first two years of their work as a teacher, this seminar outlines what enabled and constrained the participants in learning to become teachers (the practice architectures). Focusing on four cases from the research, the arrangements that enabled and constrained the development of a trellis of practices that supported teacher learning are explored.

Brief bio

Susanne Francisco is a lecturer in adult and vocational education at Charles Sturt University in Australia. Her teaching areas are workplace learning, mentoring, professional learning, facilitating adult learning, and reflective practice. Her research areas are VET teacher learning, workplace learning, professional learning for academics in higher education, and leading VET pedagogy.

 

26 november: Halvdagskonferens – Aktuell forskning om Barn- och fritidsprogrammet

 

Susanne Gustavsson, universitetslektor vid Göteborgs universitet ger en introduktion till forskning och utveckling inom Barn- och fritidsprogrammet

Ellinor Dyne, utvecklingsledare vid utbildningsförvaltningen i Göteborg presenterar sin licentiatavhandling Personlig tränare – Framtidsväg eller återvändsgränd? En gymnasial yrkesutgång inom barn- och fritidsprogrammet. Om samarbete mellan aktörer inom utbildning

Martina Wyszynska Johansson, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet presenterar sin doktorsavhandling Eleverfarenhet av ”yrkespersonsblivande” i gymnasial yrkesutbildning: att navigera med hjälp av återkoppling.
 

2017 

14 mars: Digitala redskap som stöd för lärande – i yrkesutbildning

Digitala redskap används på en mängd olika sätt av lärare i skolans verksamhet. Vi bjuder därför in till en eftermiddagskonferens med seminarier och erfarenhetsutbyte om hur digitala redskap används i och vid sidan av undervisningen. Vid konferensen ges tre presentationerna där det finns tid ställa frågor som rör dessa studier. Vi ser också gärna att ni som deltar i konferensen delar med er av egna erfarenheter i samband med rast och i den avlutande diskussionen.

 

25 september: Seminarium och diskussion om yrkesutbildning inom Handelsprogrammet i gymnasieskolan och vuxenutbildning
 

Per Kristmansson, universitetslektor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå Universitet presenterar sin doktorsavhandling: Gymnasial lärlingsutbildning på handels- och administrationsprogrammet. En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande.

Handels- och administrationsprogrammet är ett av de minst utforskade yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Min avhandling rör sig inom ramarna för försöket med gymnasial lärlingsutbildning - som inte heller är särskilt utforskat. Syftet med studien var att bidra med förståelse av, och kunskap om, hur gymnasial lärlingsutbildning realiseras på handels- och administrationsprogrammet och hur lärlingselever utvecklar yrkeskunnande i APU/APL. Avhandlingen syftar även till att synliggöra yrkeskunnande i detaljhandelsbranschen i ett historiskt och nutida perspektiv. I presentationen kommer jag att fokusera på avhandlingens två delstudier. Avhandlingen har delvis en verksamhetsteoretisk inriktning, därför har historien en avgörande betydelse. I den första delstudien ges en historik över detaljhandelsbranschens historia där några stora omvälvande förändringar pekas ut. Jag kommer att diskutera hur yrkeskunnandet förändrats över tid. I presentationen av den andra delstudien ges exempel på vilka arbetsuppgifter lärlingarna i studien får tillgång till och vad som framstår som avgörande för möjligheten att ta plats i yrkesgemenskapen. Jag kommer även att ge exempel på och diskutera de bedömningspraktiker som jag identifierade i studien.

Charlotte Arkenback-Sundström, Eductus Vuxenutbildning, presenterar sin licentiatavhandling: Matematik? – Nej, det handlar bara om sunt förnuft och rätt attityd. En studie av matematikinnehållande aktiviteter i lärlingsvux inom detaljhandeln.

När butikschefer, butikssäljare, handledare och lärlingar får frågan om när de använder matematik i sitt arbete, så nämner de ofta i kassan och vid inventering i butiken och på lagret. De konstaterar också att det egentligen är väldigt sällan som man behöver räkna själv, allt är förprogrammerat i kassan eftersom det inte finns tid att räkna manuellt. En butikschef säger: "Det man behöver kunna för att jobba i kassan är datorn, men det kan ju nästan alla idag". I min presentation kommer jag att ge exempel på några av de matematikinnehållande lärandeaktiviteter på lagret, butiksgolvet och i kassan som jag fann i min studie, samt hur studiens matematiska referensram kan användas för att "hitta matematiken" i arbetsplatsförlagt lärande. Jag kommer också att diskutera hur aktiviteterna kan kopplas till skolmatematiken och handelns yrkeskompetenser.

 

27 november: Halvdagskonferens med diskussion om Vård och omsorgsutbildning i gymnasieskola och vuxenutbildning 

 

Enni Paul, Stockholms Universitet, presenterar sin doktorsavhandling
Vård- och omsorgselever möte med skriftbruk i samband med APL.

Ulrika Sjövall från Katrinelundsgymnasiet i Göteborg presenterar ett utvecklingsarbete inom yrkeslärarutbildningen: Gymnasiearbetet som rollspel i vård- och omsorgsutbildningen inom Komvux.

Katarina Lagercrantz, Stockholms Universitet, presenterar sin doktorsavhandling
Delaktighet- och lärprocesser i en yrkesutbildning. En studie av vuxnas erfarenheter av vård- och omsorgsutbildningen inom Komvux.

 

2016

8 september: Kollegiet för yrkeskunnande och Aktionsforskningskollegiet bjuder in till ett seminarium med PhD Sarojni Choy från Griffith University.

Improving VET Practice: A Critical Participatory Action Research Approach
Assoc. Prof. Sarojni Choy, Griffith University

Vocational Education and Training practitioners need to constantly appraise their practices to provide high-quality education and training to diverse learner groups to meet emerging skill needs for the new economy. I present a case example of critical participatory action research (CPAR), applied as a work integrated framework, to enhance VET educator practices in a public provider based in South East Queensland. The framework is premised on establishing a sustainable approach to VET educator development, with overarching considerations of engagement and empowerment, contextualisation, resources, leadership and sustainability.

Participant educators (27) from two TAFE Queensland regions self-selected CPAR projects that were embedded and embodied within their areas of practice. In consultation with their teams, the participants identified and prioritised areas for attention. Being thus involved gave them a sense of ownership in the design and implementation of strategies to improve practice. Using a collaborative community-based learning approach they applied the CPAR framework to address issues at their practice sites. This presentation will illustrate examples of the CPAR projects and their outcomes to demonstrate how the CPAR framework was applied, its merits, and its limitations. It will also suggest a framework that can be considered by VET providers to improve teaching practice.

 

14 september: Halvdagskonferens – Aktuell forskning om yrkesutbildning

 

29 september: Avstämningsseminarium för Charlotte Arkenback-Sundström

Matematik? Nej, det handlar bara om sunt förnuft och rätt attityd. En studie av matematikinnehållande aktiviteter i lärlingspraktiker inom detaljhandeln

Butikssäljare är en yrkesutbildning på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen som består av kurser från gymnasieskolans Handels- och administrationsprogram. Lärlingsvux är en ny studieform inom vuxenutbildningen (LVux12) som innebär att minst 70 % av yrkesutbildningen ska vara arbetsplatsförlagd. I studien undersöks 13 lärlingspraktiker inom detaljhandeln med fokus på matematikinnehållande aktiviteter.

Diskutant: Docent Ingrid Henning Loeb, IPKL
Huvudhandledare: professor Karin Rönnerman, IPS
Biträdande handledare: FD. Karin Lumsden Wass, IPS och FD. Anette Jahnke, NCM

Den som vill ta del av hela arbetet kan kontakta Charlotte Arkenback-Sundström, charlotte.arkenback-sundstrom@gu.se

 

Kollegiet för yrkeskunnande vid Göteborgs universitet inbjuder till seminariet ”Språkutvecklande undervisning i gymnasieskolans yrkesutbildning”.

Seminariet riktar sig till yrkeslärare, skolledare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen som undervisar på yrkesprogram och introduktionsprogrammens yrkesutbildningar.
Vid seminariet presenteras resultat från ett pilotprojekt där forskarna under våren 2016 har studerat hur elever i några olika yrkesämnen i gymnasiet får möjlighet att utveckla sina kunskaper. Språket är en viktig nyckel när elever lär sig ett yrkesområde, både för att få kunskaper om specifika yrkesord och för att lära sig ämnesrelaterade ord. Det är grunden för skolframgång och har allt mer kommit i fokus. Området om språkutvecklande undervisningssätt har tills idag varit obeforskat i yrkesutbildning. Det är viktigt att pedagogisk forskning och yrkesverksamma får mer kunskap om hur yrkeselevers yrkesspråk får möjlighet att utvecklas.
Pilotprojektet är tvärvetenskapligt och har genomförts av två forskare vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik (Ingrid Henning Loeb och Ann-Sofie Holm) och två forskare vid institutionen för svenska språket (Per Holmberg och Lotta Olvegård). Projektet har finansierats av Västra Götalandsregionen och är en förstudie till större forskningsansökningar. Forskarna har genomfört fältstudier vid olika skolor och yrkeslärares undervisning (genomgångar, instruktioner och dialoger med elever) har spelats in med MP3 och analyserats. Vid seminariet visas olika exempel på resultat från studien och de analyser som gjorts. Vid seminariet inbjuds också till diskussion resultat och analys. För de fortsatta studierna är viktigt med återkoppling från verksamma inom området.
I slutet av presentationen finner du också länkar och litteraturtips om att arbeta med språkutvecklande arbetsformer i undervisningen.
 

3 mars: Från uppväxt till lärargärning: En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet.

Kollegiet för yrkeskunnande bjuder in till ett seminarium med Hamid Asghari. Hamid är lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Han har också arbetat som verkstadsmekaniker, CNC-operatör, elektronikingenjör och yrkeslärare i ett antal år innan han disputerade i oktober 2014. Vid seminariet presenterar han sin avhandling:

Lärarna sätter spår i elevernas liv och eleverna utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är. Ur yrkeslärarnas livsberättelser framträder fyra olika mål med undervisning, mål som inte nödvändigtvis är samma som det som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen. Ett mål är att skapa förutsättningar för yrkeseleverna att klara av skolan. Yrkeslärarna försöker i många fall vända en negativ attityd till skolan hos sina elever genom att stärka deras självförtroende. Ett annat mål är att skapa förutsättningar för eleverna att få jobb direkt efter utbildningen. Ett tredje mål handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att studera vidare på universitetet. Det sista målet handlar om att forma yrkeseleverna till stolta industriarbetare, industriarbetare som av råmaterial kan tillverka arbetsstycken som sitter i bilar och flygplan. Resultatet visar att yrkeslärarna använder sig av olika undervisningsstrategier för att uppnå de här målen. Strategier som också kan förstås i relation till yrkeslärarnas tidigare livserfarenheter.
Länk till avhandlingen
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:747059/FULLTEXT01.pdf

 

2015

 

25 november: A praxis approach to mathematics education, Associate Professor Peter Grootenboer (Griffith University, Queensland, Australia)

Kollegiet för yrkeskunnande och Aktionsforskningskollegiet samverkar i detta seminarium. Våra gemensamma internationella kollegor från Australien besöker oss vilket ger möjlighet att få höra om deras aktionsforskningsarbete inom utbildningsfältet i Australien. Två presentationer ges, en om aktionsforskning inom matematikdidaktik av Peter Grootenboer och en inom yrkesdidaktik av Annette Green.

A praxis approach to mathematics education recognizes that teachers are required to continually make morally-dense and value-laden decisions about their work. However, there is evidence that often this dimension of their teaching practice is overlooked, and this has had long-term consequences. In this seminar two cases of mathematics education are considered related to school mathematics teaching and to preservice teacher education to explore and promote discussion about educational praxis in mathematics. While the focus is specifically on mathematics education, there are implications for other disciplines and for teacher education.

School development in a vocational college in Australia: Praxis in action, Doctor Annette Green (Charles Sturt University, Wagga Wagga, Australia)

A new vocational college provided the opportunity for the principal, staff and two researchers from Charles Sturt University to reflect and research at every stage since 2010 when the first students arrived. At every stage the process was discussed in terms of values particular to vocational learning, so industry appropriate learning spaces were well equipped and learners could be assured that Vocational Education and Training (VET) qualifications were at industry standards. In this seminar, as the reflective action research professional development for staff managing the new school, the ways in which the school reached out and created partnership programs with the community and the particular case of the Hospitality centre will be discussed. Finally, the model was replicated in two other Trade Training Centres in other linked schools will demonstrate how praxis can be seen in action to ensure the best outcomes for all.