Utvecklingsekonomi

I vilken utsträckning hjälper utländskt bistånd utvecklingsländer att uppnå hållbara utvecklingsmål, och hur kan det internationella samfundet göra utvecklingsfinansiering mer effektiv i detta avseende?

Vår forskning undersöker biståndets effektivitet med en uppdelad metod för att belysa sektors-, givar- och plats-specifika effekter av bistånd. Vi är intresserade både av hur väl olika biståndsflöden uppfyller sina avsedda mål och av möjliga externaliteter eller oavsiktliga konsekvenser av biståndet.

Vår forskning under detta tema studerar effekterna av beteendebiaser, såsom förvrängda uppfattningar, på resultaten för människor i utvecklingsländer.

Vi vet att beteendebiaser existerar i utvecklade länder, men på grund av den institutionella miljön har dessa biaser potential att ha mycket större inverkan på preferenser och beslutsfattande i en utvecklingslandskontext. Vår forskning inom detta område har undersökt effekterna av könsbiaser, psykologiska biaser och förvrängda uppfattningar (bland annat) på jordbruks-, utbildnings- och hälsoresultat.

Vår forskning inom detta tema undersöker flera olika aspekter av utbildning i en rad olika sammanhang, vilket exemplifierar de många olika ämnen som är relevanta för studiet av utbildning, lärande och färdigheter.

Vi har undersökt betydelsen av makrofaktorer som naturresurser och äganderätt, samt meso- och mikrofaktorer som sociala nätverk, kulturella normer och födelseordning. Ett nystartat projekt kommer att undersöka påverkan av våldsam extremism på utbildning.

Vår forskning inom detta tema fokuserar på utveckling av den privata sektorn samt på beteendet och prestationerna hos jordbruk och företag i låginkomstländer.

Denna forskningsinriktning är motiverad av behovet för fattiga länder att modernisera och skapa fler bra jobb för en snabbt växande befolkning. En bättre förståelse av de begränsningar som jordbruk och företag står inför kan leda till bättre utvecklingspolitik och, i slutändan, förbättrade levnadsstandarder i låginkomstländer.

Inom detta tema bedriver vi forskning både om hälsans determinanter och hälso­beteenden samt om tillgången till hälso- och sjukvård i låginkomstländer.

Gruppen har till exempel producerat forskning om HIV och associerade riskbeteenden samt om vårdkvalitet. Vi arbetar för närvarande med exempelvis projekt om sjukvård i Brasilien, biståndets påverkan på hämmad tillväxt, samt determinanter för våld i nära relationer och kvinnlig könsstympning. Vi bedriver också forskning om demografiska frågor som tidpunkt för giftermål och fertilitet. Ett exempel är en studie om effekterna av kontantincitament på tidiga äktenskap.

Vår forskning inom detta tema rör politisk ekonomi och hur institutioner fungerar, samt hur detta påverkar utveckling.

Vi belyser en rad olika frågor, inklusive konflikter, mönster av nationell identitet, kulturell utveckling och divergens, samt skattekapacitet. Forskningen bygger på både mikroekonomiska och makroekonomiska grunder, och vissa frågor utforskas ur ett historiskt perspektiv.

Vår forskning inom detta tema syftar till att mäta och förklara förändringar i fattigdom och ojämlikhet över tid i låginkomstländer.

Vi undersöker effekterna av investeringar och strukturella förändringar, inkomstbestämning samt öppenhet för utrikeshandel och andra policyer. En bättre förståelse av determinanterna för fattigdom och ojämlikhet kommer att underlätta utformningen av policyer som kan hjälpa oss att uppnå de hållbara utvecklingsmålen för 2030, nämligen att utrota svår fattigdom och minska ojämlikheter.