Bild
undervattensbild på ålgräs och juvenil torsk
Ålgräsängar har en nyckelfunktion för att ekosystemet ska fungera. De utgör till exempel barnkammare för flera viktiga fiskarter som torsk och ål, och ökar biodiversiteten mångfalt jämfört med mjukbotten utan ålgräs.
Foto: Jonas Thormar
Länkstig

Forskning om ålgräs får 14 miljoner från Formas

Publicerad

Forskargruppen Zorro har fått 14 miljoner från Formas för att utveckla och införa nya verktyg för restaurering och långsiktigt skydd av ålgräsängar. Syftet med Formas utlysning är att öka kunskapen om samband mellan klimat, vatten och biologisk mångfald.

Grattis! Vad handlar projektet om?

– Projektet har som mål att utveckla och införa nya verktyg för restaurering och skydd av kustnära livsmiljöer, med ålgräsängar i Sverige som modellsystem. Bland annat ska vi kartlägga ålgräsets utbredning i Sverige för att hitta de ängar som är mest i behov av restaurering och vi ska identifiera genotyper av ålgräs som är motståndskraftigt mot klimatförändringar, men vi ska också utvärdera restaureringsmetoder för ålgräs, säger Per-Olav Moksnes, lektor i marinekologi och koordinator i forskningsgruppen Zorro.

– Bland de mer spännande metoderna vi ska utvärdera är en storskalig restaurering i Malmö där en gammal industrihamn på 8 hektar just har restaurerats med övertäckning av giftig botten och höjning av bottendjupet, vilket möjliggör naturlig återetablering av ålgräs, så kallad ”rewilding”, säger Per-Olav Moksnes.

Bild
Bild på två forskare i våtdräkt
Per-Olav Moksnes och Marlene Jahnke från forskargruppen Zorro, som beviljats 14 miljoner från Formas.
Foto: Lars-Ove Loo

Varför är detta viktigt?

– Flera livsmiljöer för djur och växter har försvunnit längs kusten på grund av ökad mänsklig påverkan, och det har accelererat de senaste decennierna på grund av klimatförändringarna. Ett exempel på en kustnära livsmiljö som är hotad idag är ålgräsängar. Ålgräs är den vanligaste sjögräsarten på norra halvklotet och ålgräsängar har en nyckelfunktion för att ekosystemet ska fungera.

– Det finns flera internationella uppmaningar om att restaurera ekosystem. Framstegen har dock gått långsamt för kustnära marina ekosystem på grund av bristen på effektiva restaureringsmetoder och långsiktig finansiering, säger Per-Olav Moksnes.

Vad hoppas ni kunna uppnå?

– De långsiktiga målen är att restaurering och skydd av ålgräs ska kunna öka i omfattning genom nya metoder och finansieringsmodeller. Ålgräsängar kan ge ökad biologisk mångfald, klarare vatten och minskad klimatpåverkan. Förhoppningen är också att projektet ska kunna utgöra en modell som kan överföras till andra system i havet och på land, säger Per-Olav Moksnes.

Fakta om projektet

Projektets namn

“Ramverk för storskalig, klimatanpassad ålgräsrestaurering för biologisk mångfald i kustekosystemen”

Beviljade medel

14 miljoner SEK för en 4-årsperiod (2023 – 2027), med möjlighet till att få förlängning ytterligare 4 år och en liknande summa för nästa 4-årsperiod. Endast 10 projekt blev beviljade och Zorro är det enda från Göteborgs universitetet.

Projektgrupp

Bakom projektet står den tvärvetenskapliga forskningsgruppen Zorro vid Göteborgs universitet. Projektgruppen inkluderar marinekologer Per-Olav Moksnes, Marlene Jahnke, Lousie Eriander, Institutionen för marina vetenskaper, samt Eduardo Infantes, Institutionen för Biologi och miljövetenskap; miljöjurist Lena Gipperth, Juridiska institutionen; och miljöekonom Elina Lampi, Institutionen för nationalekonomi och statistik.

Mer information

Mer information om forskningsgruppen Zorro finns på Zorros webbsida.

Mer information om utlysningen på Formas webbplats.