Forskningsprojekt
Kort beskrivning av pågående forskningsprojekt samt tidigare och avslutade projekt.
Pågående projekt
CELAM bedriver tvärvetenskaplig forskning om olika aspekter av aggressivt antisocialt beteende. Inom detta område undersöks utvecklingslinjer för aggressivt antisocialt beteende, vilket bland annat omfattar betydelsen av personlighetsdrag och neuropsykiatriska tillstånd. Därutöver strävar forskningen efter att klargöra de samhälleliga förutsättningar under vilka rättspsykiatrin fungerar och vad dessa har för konsekvenser för såväl de rättspsykiatriska undersökningarna som för vården. Detta görs med en bred utgångspunkt som sträcker sig från hjärnans sätt att fungera till personens förståelse för sina egna symtom.
Det övergripande syftet med detta projekt är att hos patienter inom rättspsykiatrisk slutenvård beskriva och undersöka effekter av fysisk träning avseende fysisk kondition, riskfaktorer för hjärt/kärlsjukdom, läkemedelsåtgång samt allmän funktionsnivå, aggressivitet och stress.
Studien integrerar epidemiologiska och kliniska metoder för att kartlägga problem med psykisk ohälsa hos unga män (18 – 25 år) som är dömda för vålds- eller sexualbrott.
Dessa studier undersöker utvecklingsrelaterade psykiska problem och beteendeavvikelser hos alla svenska tvillingar i anslutning till deras 9-, 12-, 15- och 18-årsdagar. Projektet utgår från Svenska Tvillingregistret på Karolinska Institutet.
Projektet är en vetenskapsteoretisk och rättsfilosofisk undersökning av hur en kombinerad juridisk och medicinsk prövning görs i beslut gällande fortsatt psykiatrisk tvångsvård (LPT) samt utskrivning från rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning (LRV). I projektet deltar forskare från filosofi och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, jurister från Stockholms respektive Lunds universitet samt en psykolog, verksam vid Rättspsykiatriska vården i Göteborg.
Studiens övergripande syfte är att validera ett antal standardiserade skattningsinstrument med avseende på deras förmåga att som primärt eller sekundärt utfallsmått återspegla förändringar av aggressivt antisocialt beteende i samband med kontrollerade behandlingsåtgärder.
Studier av det rikstäckande kvalitetsregister som man har utvecklat inom den rättspsykiatriska vården.
Erfarenheter, perspektiv och reaktioner hos patienter och läkare.
Ett tvärvetenskapligt projekt som undersöker Förvaltningsrättens förhandlingar avseende fortsatt rättspsykiatrisk vård med fokus på två saker: 1) hur förhandlingarna påverkar patienterna som är föremål för förhandlingarna och deras rehabilitering samt 2) patienters och läkares perspektiv på hanteringen av olika kunskap och expertis, etiska värden, processen och dess syfte, med mera, i förhandlingarna. Projektet bedrivs i samarbete med projektet Expertis, evidens och etik i beslut om tvångsvård.
Neurobiologiska studier av aggressivt antisocialt beteende hos rättspsykiatriska patientgrupper.
Projektet kommer att utgå från RPU 2.0 med uppföljning inom rättspsykiatrisk vård.
Projektet följer upp flera kohorter av rättspsykiatriska undersökningsfall, dömda förövare av vålds- och sexualbrott samt institutionsplacerade ungdomar för att studera utvecklingen av aggressiv antisocialitet och psykiatrisk ohälsa över tidsperioder som sträcker sig från 3–5 år respektive 8–12 år.
Kvinnliga förövare av grovt/dödligt våld:
Vilka är sambanden mellan mental hälsa, riskfaktorer för kriminalitet och gärningsbeteendet?
Samband mellan psykisk störning, förövarkaraktäristika, brottssituation och offerrelation: en konsekutiv studie av psykiskt störda lagöverträdare.
Svensk utprovning och validering av CANFOR-SR och kartläggning av rättspsykiatriska patienters behov av stöd och hjälp.
Projektet syftar till att utforska och beskriva beslutsprocessen i svenska rättspsykiatriska undersökningar samt att utforma och utprova ett stöd för beslutsprocessen, med målet att bidra till ökad kvalitet i de rättspsykiatriska undersökningar som görs i praktiken.
Kontaktperson
Avslutade projekt
Insiktsförmåga och handlingskontroll i rättspsykiatriska utlåtanden och domar
Projektet syftar till att kartlägga hur frågor om insiktsförmåga och handlingskontroll har besvarats i rättspsykiatriska utredningar, hur frågor som relaterar till insiktsförmåga och handlingskontroll har behandlats i tillhörande tingsrättsdomar, hur uppsåtsbedömningar i domar är relaterade till behandlingen av insiktsfrågan, samt analysera vilken funktion begreppen har i gällande rätt.
Stordjur: ”Lantbruksdjurens påverkan på anstaltsklienter”
Projektet syftar till att undersöka om interaktionen mellan intagna och lantbruksdjur har direkta samt långsiktiga mätbara positiva effekter avseende social förmåga, förmåga att hantera påfrestande situationer samt känsla av upplevd självkontroll och sammanhang.
Yoga: ”Psykobiologiska effekter av yoga i anstaltsmiljö”
Denna studies syfte är att undersöka om en kurs på tio veckor i yoga och meditation kan leda till minskad ångest, depression, stress och aggressivt beteende samt ökad impulskontroll, psykiskt välbefinnande och sömnkvalité.
1%-studien
I tidigare studier har man sett att det är en liten grupp unga män som begår merparten av alla våldsbrott. Denna studie visar vikten av att tidigt hitta de unga män som riskerar utgöra en del av ”En-procent-gruppen”.
FNP – The Göteborg Forensic Neuropsychiatry Project
Arbeten som har innefattat olika undersökningar av neurobiologiska korrelat till aggressivitet. Projektet är i princip avslutat men följs upp inom UPPRÄTT.
FILUR
Philosophical Investigations in Forensic Psychiatry
KRIMSTICS
STrategic Interventions in Community Services (STICS)
En utvärdering av en kognitivt baserad form av samtal/intervention avseende på kriminalvårdsdömda under frivård.
I projektet samarbetar psykologer, biologer, psykiatriker, pedagoger och filosofer från Göteborgs universitet, Lunds universitet och Washington University i St. Louis. Projektet ämnar att (1) undersöka effekten av personlighet på symptom av olika neuropsykiatriska problem som ADHD, autism, etc, (2) att undersöka etiologin bakom de olika dimensioner av personlighet (temperament och karaktär), och (3) att planera/utveckla/testa personbaserade preventioner och interventioner som leder till minskning i dysfunktion och lidande, samt ökning i välbefinnande.