Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Vilken form passar er uppdragsutbildning?

Uppdragskurser kan ta utgångspunkt i institutionens befintliga kursutbud eller skräddarsys utifrån lokala behov och villkor. Det kan vara platser i redan befintlig kurs, eller en utbildning helt anpassad till egna behov av kompetensutveckling. En uppdragskurs kan läggas upp för att ge akademiska högskolepoäng men också utan sådana. Om en ny uppdragskurs som ger högskolepoäng tas fram behöver en kursplan utarbetas och fastställas vid institutionen. Om kursen inte ska ge några poäng kan innehållet i en redan befintlig kursplan användas som underlag för en annan form av utbildning.

Sidan är under uppbyggnad

Kurser

Vi kan utveckla och hålla i poänggivande och /eller intygsgivande kurser.

Seminarieserier

Vi kan hålla i en seminarieserie som passar er organisation. Där ges möjlighet att få kunskap om det aktuella temat och möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussion.

Föreläsningar

På Institutionen för pedagogik och specialpedagogik finns flera medarbetare som ger föreläsningar inom olika områden med utgångspunkt i forskning, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessa kan ges som enstaka föreläsningar eller som föreläsningsserier, ibland kombinerade med andra utbildningsinslag.

Dialogkonferenser

Dialogkonferensen är ett forum där deltagare i nätverk kan lära av och tillsammans med varandra. Deltagarna engageras i kontinuerlig dialog med varandra och ges på så vis i denna dialog möjlighet att utveckla den egna praktiken. Dialog används som verktyg för förbättringsarbete i olika forum och olika gruppkonstellationer. Lärdomar görs genom samspel mellan teori och praktik, text och kontext, olika praktiker samt dåtid och framtid.

En dialogkonferens varar förslagsvis en hel dag och delas in i fyra olika pass eller rum:

  • Teorirummet utgör vanligtvis det första rummet på dagen. Här presenteras teori, begrepp och modeller inför helgrupp. Teorierna kan komma utifrån eller från den egna praktiken. Generaliseringar fokuseras och ett gemensamt språk eftersträvas.
  • I tvärgruppsrummet kopplas teori, begrepp och modeller från teorirummet samman med egen praktik. Detta sker i tvärgrupper och talutrymmet delas lika mellan deltagarna Jakten på likheter står i fokus.
  • I verksamhetsrummet redogörs för egen praktik i mer berättande form. Dialogen sker i homogena grupper och redogörelserna mynnar ut i reflektion och nya idéer. Målet är textproduktion och progression i förbättringsarbetet. Jakten på det unika fokuseras.
  • I exempelrummet presenterar någon/några av deltagarna exempel från pågående praktik inför helgrupp. Det är återigen det unika som fokuseras.

Forskningscirklar

En forskningscirkel har sina rötter i folkbildningen med studiecirkeln som en grund för kunskapsbildning, en form och arena för vuxnas lärande som sker i samverkan med andra. Till skillnad från studiecirkeln ingår en forskare som deltagare i forskningscirkeln. En forskningscirkel samlar vanligtvis en liten grupp deltagare (åtta-tio stycken) som enas om ett gemensamt problemområde att söka kunskap om.

Sökandet av kunskap kan innebära studier av aktuell forskning men det är också viktigt att betona utbytet av erfarenheter mellan deltagarna. Syftet är att i dialog mellan forskare och yrkesverksamma eftersträva en ömsesidig påverkan så att båda parter både förändrar sin syn på det ursprungliga problemet och erhåller ny kunskap. Med aktionsforskning som utgångspunkt har vi utvecklat våra forskningscirklar att också handla om förändringar som deltagarna vill genomföra.

Förändringarna kopplas samman med den kunskap som utvecklas i dialogen under forskningscirkelträffarna. Det kan exempelvis innebära att deltagarna planerar förändringar som kan prövas i praktiken och ge underlag för kommande dialoger. En forskningscirkel bör ske över lång tid och kan leda till att nätverk mellan deltagare etableras.