Resultat på Individ och systemnivå

Stor uppmärksamhet ägnas åt att beskriva och analysera resultat av utbildning. Dessa beskrivningar avser kunskaper och färdigheter inom olika områden, men eftersom de karakteristika som utgör individuella förutsättningar för utbildning också påverkas av utbildning, utgör även dessa viktiga resultat av utbildning.

En forskningslinje, som går tillbaka till studier genomförda av Härnqvist på 1960-talet, avser effekter av utbildning på kognitiva förmågor, och såväl de tidigare som de senare studierna visar på starka effekter av utbildning på generella kognitiva förmågor (Gustafsson, i tryck).

Effekter av utbildning på elevernas motivation och attityder till skolan är ett annat viktigt område, vilket bland annat studeras i jämförelser mellan länder (t.ex. Giota, i tryck), mellan olika tidpunkter (Holfve-Sabel, 2006), och mellan olika klassrum (Holfve-Sabel & Gustafsson, 2005).


Sedan slutet av 1990-talet har forskare inom gruppen varit engagerade i arbete med komparativa studier av utbildningsresultat. Arbetet har omfattat såväl genomförande av den svenska delen av den internationella läsundersökningen IEA PIRLS 2001 (Rosén, Myrberg, & Gustafsson, 2005) som analys av data från denna och andra IEA-undersökningar. En huvudfråga är hur svenska elevers läsprestation har föränd¬rats över tid, vilken undersöks genom att utnyttja data från 1970, 1991 och 2001. I anslutning till detta undersöks också olika tänkbara orsaker till de observerade förändringarna. En annan fråga avser betydelsen av elevers sociala bakgrund för utbildningsresultat i olika länder (Yang, 2003a, 2003b), och om sambandet mellan social bakgrund och skolprestationer har förändrats som en följd av den svenska skolans förändringar.