Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Läroplaners inverkan och relation till resultat i internationella kunskapsundersökningar

En av de mest intressanta politiska frågorna inom utbildningsområdet är hur graden av nationellt bestämda läroplaner påverkar utbildningsresultaten, och det är en utmanande vetenskaplig uppgift att bestämma vilka mekanismer som är involverade.

Faktorer som påverkar

Faktorer som ingår i begreppet ”möjlighet att lära” (eng. OTL, Opportunity to Learn) är centrala i internationella studier där utbildningssystem jämförs, inte bara för att förstå variationen i elevernas testresultat, utan också för att utvärdera kvaliteten och effektiviteten i de pedagogiska miljöerna. I detta delprojekt undersöks därför i vilken utsträckning de uppgifter som ingår i mätinstrumenten täcker de pedagogiska målen och den faktiska undervisningen i olika utbildningssystem.

OTL-begreppet

En aspekt av OTL-begreppet är i vilken grad testens innehåll kan sägas matcha läroplaner och undervisningens innehåll. Även om OTL-information har samlats in systematiskt via lärarenkäter och genom analyser av läroplaner och textböcker, har det inte gjorts några försök att koppla denna information till analyser av prestationsdata. De mest ambitiösa OTL-analyserna genomfördes i samband med TIMSS 1995-studien (Schmidt et al., 1997). En av anledningarna till den begränsade användningen av OTL-information är den utmaning som det innebär att analysera data som samlats in på olika mätnivåer.

Inom delprojektet undersöks vilka prestationsmått som är relaterade till OTL-informationen. Ett tillvägagångssätt som kommer att användas är att utnyttja det stora antalet observerade OTL-variabler till en mer hanterbar uppsättning latenta variabler och sedan använda strukturell ekvationsmodellering i s.k. flernivåanalyser, där inflytanden på elev- respektive klassrumsnivå kan särskiljas.

Ett särskilt fokus i detta delprojekt avser fördelningen av tid, både i absoluta och i relativa termer. I OTL-ramverket är tid ett teoretiskt viktigt begrepp som är utbildningspolitiskt relevant. Brister i tidigare metodologiska tillvägagångssätt har inneburit att direkta effekter av mängden tid för matematikundervisning på prestationer visat sig vara svåra att urskilja. Studier som använder mer robusta analystekniker tyder dock på att tidsallokering är en viktig orsaksfaktor, och att det finns lovande metoder för att undersöka dessa effekter. Företrädesvis kommer regressionsmodeller med fixa effekter på landnivå att användas för att undersöka interaktionseffekter med individnivåvariabler (Angrist & Pischke, 2009).