Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Lars Nyström

Universitetslektor

Institutionen för historiska
studier
Telefon
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
J603
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

VICEPREFEKT

Institutionen för historiska
studier
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
J603
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Lars Nyström

Min forskning har spänt över en rad intressefält: patriarkalism under 1800-talet, landsbygdsindustrialisering under 1900-talet, skiften, medeltida maktlogik, plastbåtar, efterkrigstida urban expansion samt ekologiska hållbarhetsfrågor. Ämne och tidsperiod har skiftat, men i botten finns oftast ett intresse för de stora linjerna i historien. Studierna präglats av en historiematerialistisk grundhållning och av en lokal och agrar infallsvinkel. Ofta har studier av informella maktstrukturer ingått som ett inslag. I min avhandling, Potatisriket (2003), om godssamhället Stora Bjurum 1857–1917 löpte flera av dessa trådar samman i en ”totalhistorisk” forskningsambition. Avsikten var att förstå godset ”nerifrån och upp” – från de naturgeografiska förutsättningarna, via jordbruk och arbetsorganisation, till frågor om social identitet, kultur och politik. Huvudfokus låg på maktfrågorna. Hur fungerar ett samhälle där till synes all makt ligger i en hand? Vad kunde de underlydande göra för att hävda sina intressen? Hur förändrades detta i en tid av begynnande industrialisering och demokratisering?  Efter disputation inledde jag projektet Det tredje Sverige (VR) om industrialiseringsprocesser på landsbygden i västra Sverige under efterkrigstiden. Två lokalsamhällen stod i fokus: Kvänumsbygden på Varaslätten, ett tidigare utpräglat jordbruksområde som under efterkrigstiden utvecklade en stark verkstadsindustri, samt Orust i Bohuslän, där en äldre båtbyggartradition övergått i industriell plastbåtstillverkning. Utgångspunkten togs i 1970-talets teorier om proto-industri samt i den något senare diskussionen om industridistrikt, kluster och socialt kapital. Resultaten finns sammanfattade i En industrialisering efter industrialiseringen (2012) samt på engelska i artiklarna ”A take-off from the land” och "From farms to firms". Under de senaste åren har jag inlett ett forskningssamarbete med FD Erik Hallberg. Mycket av vår forskning kretsar kring bysystemet och de svenska skiftesreformerna, med fokus både på allmänningarna och på tegsystemet – vad som på engelska går under benämningen ”open fields”. Härutöver arbetar jag för närvarande inom följande projekt: – Databasen Sveriges åkerareal 1810 och 1870 (RJ-infrastruktur 2016, projektledare E. Hallberg). Syftet är att utifrån lantmäteriakter bygga upp en databas över Sveriges åker- och ängsareal, med uppskattningar rörande spannmålsproduktionen på häradsnivå 1810 och 1870. Tillsammans tidigare databaser (framtagna av bland andra Lennart Palm) möjliggörs analyser av det svenska agrarsamhällets utveckling ca 1570-1990. Medverkande forskare: EH, LN, Lennart Palm och Lotta Lejonhufvud.  – Linking Land and Sea: Building and analysing long series of data on the Intergration of Sweden in the Early Modern North Sea – Atlantic Economy (Sea and Society, Göteborgs universitet 2017, projektledare LN). Databaser över agrar produktion kopplas i detta projekt samman med data över maritima handelsvolymer för att studera Sveriges integration i den framväxande Nordsjöekonomin efter ca 1500. Särskilt fokus ligger på utvecklingen inom Vänerbäckenet och kopplingen över Göta älv till marknaderna i Nederländerna och Storbritannien. Medverkande forskare: LN, EH och Lennart Palm. – Egyptiska plågor och Jerusalems förstöring: Farsoter, missväxt, svält och maktens legitimering i det tidigmoderna Sverige ca 1590 till 1810 (VR 2016, projektledare Martin Linde). Projektet studerar hur dödlighetskriser förstods och hanterades politiskt i det tidigmoderna Sverige, varvid föreställningar om kriserna som guds straff samt om de styrandes ansvar för de underlydande utgör två utgångspunkter. Medverkande forskare: Martin Linde, Daniel Larsson, EH och LN.  – Makten över marken. Göteborgs markförvärv och inkorporeringar under efterkrigstiden, exemplen Angered och Västra Frölunda (Anna Ahrenbergs fond, projektledare LN) Projektet studerar hur Göteborgs Stad säkerställde tillgången till mark inför bygget av miljonprogrammet, varvid konflikterna med de tidigare självständiga kommunerna och de jordägande bönderna står i fokus.  Projektet är en del av Anna Ahrenbergs stiftelses satsning inför Göteborgs 400-års jubileum. Medverkande forskare: LN, EH och Linus Karlsson. – Steering Styrene. The Swedish Plastic Hull Industry and the Implementation of Environmental Legislation; Institutional and Industrial Change (VR). Detta är ett gammalt miljöhistoriskt projekt som jag och Hallberg nu arbetar på att avsluta. Det handlar om hur statens försökte styrde upp en smutsig industri, nämligen tillverkningen av plastbåtar, vars utsläpp av styren hotade både arbetarnas hälsa och den omgivande miljön. Parallellt med forskning och undervisning har jag sedan 2003 varit verksam som huvudförfattare inom projektet Perspektiv på historien, det idag dominerade läromedelspaketet i historia inom den svenska gymnasieskolan.