Länkstig

Sari Nauman

Forskare

Institutionen för historiska
studier
Telefon
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Sari Nauman

Presentation

Docent och forskare i historia.

Född 1981. Disputerade 2017 i historia vid Göteborgs universitet med den prisbelönta avhandlingen Ordens kraft: Politiska eder i Sverige 1520-1718 (Lund: Nordic Academic Press). Tidigare har jag studerat statsvetenskap, praktisk filosofi, nationalekonomi m.m.

Mina forskningsintressen rör tidigmodern politisk kultur, särskilt hur dåtidens människor hanterade ovisshet och osäkerhet i enskilda situationer. Jag arbetar mycket med teori- och metodfrågor, och min forskning kretsar kring begrepp som tillit/kontroll, privat/publikt, migration, identitet, uppror och informationsförmedling (hemligheter, manipulation, löften).

För närvarande arbetar jag med två projekt:

- Hidden Rebellions: Information Control in Sweden, 1680-1720, finansierat av Vetenskapsrådet 2020-2022. Inom projektet undersöker jag hur befattningshavare på olika nivåer förmedlade information om våldsamma protester gentemot överheten, centralt och lokalt, samt hur de inblandade hanterade frågor om privat och publikt/offentligt. Under 2020 och 2021 arbetar jag inom projektet som gästforskare vid Centre for Privacy Studies, Köpenhamns universitet.

- Baltic Hospitality: Receiving Strangers / Providing Security on the Northern European Littoral, ca. 1000-1900, finansierat av Östersjöstiftelsen 2019-2021, tillsammans med Leif Runefelt, Wojtek Jezierski och Christina Reimann. Projektet behandlar mottagandet och avvisandet av främlingar i kustområden utifrån ett säkerhetsperspektiv. Mitt delprojekt berör migration från och inom det svenska riket under 1600- och 1700-talen. Detta projekt är förlagt till Södertörns högskola.

Under 2022 startar jag därtill upp följande projekt:

- Humanitarian Great Power? The Local Reception of Refugees in Sweden, 1700-1730, finansierat av Vetenskapsrådet 2022-2024. När tar vi ansvar för att skydda andra? Under det stora nordiska kriget flydde ca. 20–30.000 svenska undersåtar från Finland och Sveriges baltiska territorier från ryska anfall. Det här projektet syftar till att analysera hur lokalsamhällen och flyktingar tillsammans förhandlade om flyktingarnas skyddsbehov, och vägde det behovet mot lokalsamhällenas krav på egen säkerhet. Medan tidigare forskning om tidigmoderna flyktingar har fokuserat på staters och städers strategier gällande flyktingmottagande, så poängterar forskare som studerar nutida flyktingsituationer att sådana strategier alltid utvecklas i möten med flyktingarna själva. Flyktingar har alltså en agens i mottagandet som behöver tas på allvar för att vi ska förstå hur strategier formuleras och förverkligas. Med utgångspunkt i flyktingsuppliker kommer föreliggande projekt därför att studera hur flyktingmottagandet formades och formulerades i vardagliga möten mellan flyktingar och lokalbor. Jag undersöker under vilka omständigheter som flyktingar erbjöds skydd av lokalbor, och när de istället misstänkliggjordes. Jag kommer särskilt att beakta på vilka grunder sådana beslut fattades, om det till exempel gjordes av religiösa, ekonomiska, könsliga eller språkliga anledningar, eller berodde på flyktingens förmåga eller tillgång till lokala nätverk. Slutligen kommer jag att studera hur flyktingarna svarade på lokalsamhällets skyddsåtgärder, som alltså riktades mot både flyktingar och lokalbor. Hur påverkade flyktingarna det praktiska mottagandet eller avvisandet?

Länk till publikationer m.m.:

https://sarinauman.academia.edu/