Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Person håller jordglob framför ansiktet
Länkstig

Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram: Miljöplanering

Kulturgeografer studerar människans relation till sin omgivning och ställer frågor om hur den påverkas av vårt sätt att konsumera, producera och färdas. Miljöplanering ger dig kunskaper om den geografiska fördelningen av utvecklingsresurser, samt insikter i hur urbanisering, klimatförändringar och biologisk mångfald med mera påverkar människors vardagsliv och försörjning på olika platser. Inriktningen ger också praktiska färdigheter i t.ex. geografiska informationssystem (GIS), omvärldsanalys, planeringsmetoder inom landskapsförvaltning, mobilitet och översiktsplanering.

Miljöplanering

Miljöfrågorna handlar om sambanden mellan människan och hennes omgivning. Många gånger efterfrågas en helhetssyn. Ämnet kulturgeografi ger kunskap, perspektiv och metoder för att hantera det integrerade samspelet mellan individ, samhälle och natur.

Inriktningen mot miljöplanering ger dig kunskaper om den geografiska fördelningen av utvecklingsresurser, samt insikter i hur frågor såsom urbanisering, ojämn regional utveckling, mobilitet, turism, klimatförändringar och biologisk mångfald påverkar människors vardagsliv och försörjning på olika platser. Det som utmärker miljöplaneringsprofilen är intresset för regioner och platser, samt hur dessa utvecklas i relation till lokala och globala nätverk samt globala utvecklingstrender. Vi jobbar med undervisningsformer såsom exkursioner, fältobservationer och fallstudier.

Miljöplanering förutsätter tillämpade kunskaper och färdigheter inom många områden. Med kunskaper i kulturgeografi får du kompetens att arbeta med kvalificerad omvärlds- och konsekvensanalys. Kunskaper ges om de planeringsverktyg samhället har för att påverka lokalisering av verksamheter, bebyggelse, kommunikationer och grönområden, så att övergripande mål om ett hållbart samhälle kan realiseras. Med andra ord handlar det inte bara om att analysera problemen, utan även om hur konstruktiva vägar framåt skulle kunna se ut. Praktiska färdigheter ges exempelvis i geografiska informationssystem (GIS), omvärldsanalys, planeringsmetoder inom landskapsförvaltning, mobilitet och översiktsplanering.

Om kulturgeografi

Kulturgeografer studerar vår omgivning – utifrån begrepp som rum, plats, landskap – och ställer frågor om hur den påverkas av människors sätt att konsumera, producera och färdas. Sambanden mellan befolkningsutveckling, resursanvändning och miljöpåverkan analyseras i olika rumsliga perspektiv, globalt, nationellt och lokalt.

Ett av de teman Kulturgeografer arbetar med är resursernas ojämna rumsliga fördelning. Varför utvecklas ekonomi och näringsliv snabbt på en del håll i världen medan andra regioner stagnerar eller förblir i fattigdom? Varför transporterar vi alltfler varor och tjänster kors och tvärs över globen? Kulturgeografer forskar och undervisar även om hur hållbara samhällen kan utvecklas via acceptabla styrmedel och med kort- och långsiktig planering.

Vid Avdelningen för kulturgeografi, Institutionen för ekonomi och samhälle, är vi ca 25 personer som undervisar och forskar inom flera aktuella teman: om globalisering och integration, om hållbar utveckling och miljöplanering, om regional utveckling och välfärd, om kommunikation och transporter, om fattigdom och utvecklingsmöjligheter i olika delar av världen. Vi forskar i olika kulturgeografiska och tvärdisciplinära sammanhang, både nationellt och internationellt. Vi samarbetar även med externa organisationer, myndigheter, praktiker och planerare inom offentlig och privat verksamhet.

Vilka kurser läser man?

Inriktning miljöplanering - kursöversikt

Termin 1

Miljövetenskaplig baskurs (15 hp) 
Naturresurshushållning (15 hp)
 

Termin 2

Processer i miljön (7,5 hp)
Strategier för hållbar utveckling (7,5 hp)
Statistik (15 hp)

 

Termin 3

Grundkurs i kulturgeografi (30 hp)

 

Termin 4

Fortsättningskurs i kulturgeografi (30 hp)

 

Termin 5

Valbara fortsättningskurser i Miljövetenskap, 30 hp:
Miljöpsykologi, 15 hp resp 30 hp, Tillämpad miljörätt, 15 hp, Miljöpolitik, 2*7,5 hp, GIS 2*7,5 hp, Miljöekonomi, 15 hp, Miljökonsekvensanalys, 15 hp, Miljöledningssystem, 15 hp), Praktikkurs, 15 hp

Termin 6

Fördjupningskurser i kulturgeografi (15 hp)

Examensarbete (15 hp) 

Grund- och fortsättningskurs i kulturgeografi innehåller åtta 7,5 hp-kurser som behandlar resursutvecklings- och planeringsfrågor utifrån ett rumsligt perspektiv. Detta perspektiv innefattar lokal och global nivå samt samspelet och sammanhanget i utvecklingen och planeringen mellan dessa nivåer.

UNDER TERMIN 6 ges följande fördjupningskurser i Miljöplanering omfattande 7,5 hp;
- Teori och metodkurs 7,5 hp syftar till att ge fördjupade kunskaper i metoder och teorier med inriktning mot miljöplanering. Kursen behandlar geografins idéhistoria och utveckling som vetenskap och olika teoretiska perspektiv och forskningsinriktningar. Vidare behandlas kvalitativa och kvantitativa metoder, samt uppsats- och forskningsmetodik.
- Fördjupningskurs inom miljöplanering 7,5 hp. Detta moment innebär en fördjupning i geografiska perspektiv på miljö och hållbar utveckling. Samspelet mellan samhälle och miljö behandlas dels ur landskapsperspektiv, med fokus på bevarandefrågor och naturvård, och dels ur rörlighets- och flödesperspektiv, med särskild vikt vid resvanor. 

Under denna termin genomförs även ett examensarbete 15 hp, som syftar till att ge fördjupade kunskaper i Kulturgeografi med miljöinriktning genom att självständigt författa en vetenskaplig uppsats inom ämnesfältet samt att förbereda för forskarutbildning i Kulturgeografi.

Vad kan vara bra att komplettera med?

I programmet ingår ett urval valfria kurser. Dessa syftar till att du kan välja att bredda dina kunskaper, d v s välja kurser som inte ligger inom din profil.

När miljömålen skall realiseras är exempelvis företagen idag en viktig aktör och därför är kunskaper om företagens organisation, miljöpolicy och handläggning av dessa frågor bra att ha. Miljöfrågorna har också en etisk och psykologisk dimension som kan ha stor betydelse när en verksamhet skall nå ett resultat i en miljöfråga.

Du kan också välja att specialisera dig ytterligare inom din profil, miljöplanering. Exempelvis är det globala perspektivet och problematiseringen av miljöfrågorna i I-land och U-land ett område där kurser utanför programmet ytterligare kan fördjupa din kompetens. miljöplanering i tredje världen är exempel på en kurs som kommer att erbjudas bland de valfria kurserna. Även inom temat Europa och miljön finns möjligheter till specialisering, b la genom studier vid ett europeiskt universitet.

Ytterligare ett exempel på specialisering är att fördjupa kunskaperna om de verktyg som finns inom miljöplaneringen. Geografiska informationssystem (GIS) kommer att ges i form av en fristående kurs för tillval.

Som samhällsvetare är en specialisering eller breddning av den naturvetenskapliga kompetensen också viktig för ditt framtida arbete.

Behovet av kompetens på arbetsmarknaden är stort inom många områden därför måste en komplettering av valfria kurser alltid utgå från ditt eget intresse och engagemang.

Vad blir man?

Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram med inriktning mot miljöplanering ger dig kompetens att arbeta med utrednings- och planeringsfrågor inom såväl privat som offentlig sektor. Miljöplanerare och personer med färdigheter i GIS är något som särskilt efterfrågas på arbetsmarknaden.

Exempel på arbetsplatser och arbetsuppgifter där samhällsgeografer arbetar idag är: Kommunkansli, samhällsbyggnadskontor, miljöförvaltning (övergripande samhällsplanering, fysisk planering, miljöplanerare)

  • Länsstyrelser (regionala analyser, regional planering, vindkraftsplanering, naturvård och rekreation)
  • Statliga verk och departement som Naturvårdsverket, Boverket, Trafikverket, Räddningsverket etc. (övergripande samhällsanalyser, fysisk planering, samhällsinriktat säkerhetsarbete).

Med kunskaper om att arbeta med omvärldsanalys och miljöplanering i flera geografiska perspektiv, är din arbetsmarknad inte begränsad till Sverige. Den geografiska kompetensen är användbar inom förvaltning på europeisk nivå, i olika internationella organ och inom biståndsarbete.