Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Flaggor framför Europaparlamentet i Strassbourg
Foto: Hadrian
Länkstig

Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram: Miljöpolitik

Studiet av miljöpolitik utgår från att det är samhällen som orsakar, värderar och också löser miljöproblem. Vem eller vad som orsakar miljöproblem, i vilken mån dessa problem värderas som allvarliga och hur de skall lösas mobiliserar olika intressen. Miljöproblem är sålunda politiska frågor och därigenom särskilt intressanta att studera utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv.

Om statsvetenskap

Statsvetenskapen är ett av de äldsta ämnena inom samhällsvetenskapen - redan ”de gamla greker” som exempelvis Platon och Aristoteles skrev böcker om politik. Dagens statsvetenskap är en modern och mycket livaktig samhällsvetenskap - i centrum för både debatt och forskning kring samhälle och politik. Vid institutionen i Göteborg är vi ungefär ett 20-tal personer som forskar och undervisar i miljöpolitik. Därutöver har vi en rad framgångsrika forskningsmiljöer som kopplar till hållbarhetsfrågor, såsom Centre for Collective Action Research och Quality of Government Institute. Utbildningen vid institutionen omfattar cirka 1200 studenter per år. Utöver kurser i statsvetenskap och specialinriktningen miljöpolitik, finns även kurser i europakunskap , samhällsstyrning i ett globalt perspektiv och samhällskunskap. Kurserna kan läsas som fristående kurser, men de kan även ingå i program. Möjligheterna att förlägga delar av utbildningen utomlands är goda. Institutionen samverkar med flera utländska universitet såväl på individuell basis som inom ramen för olika utbytesprogram (t ex inom ERASMUS, Nordplus). Efter att ha fullgjort utbildningsprogrammet med miljöpolitisk inriktning har du behörighet att söka våra masterutbildningar, där det finns flera kurser med hållbarhetsfokus.

Om miljöpolitik

Studiet av miljöpolitik utgår från att det är samhällen som orsakar, värderar och också löser miljöproblem. Vem eller vad som orsakar miljöproblem, i vilken mån dessa problem värderas som allvarliga och hur de skall lösas mobiliserar olika intressen. Miljöproblem är sålunda politiska frågor och därigenom särskilt intressanta att studera utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv.

Studiet av miljöpolitik bedrivs på flera olika sätt inom statsvetenskapens subdiscipliner. Den offentliga policyforskningen studerar hur miljöpolitiska processer och beslut kommer till och varför. De som studerar politisk beteende försöker förstå varför individer gör miljöpolitiska val, såsom att rösta på vissa partier, bete sig miljövänligt eller engagera sig i eller emot miljörörelser. Politiska teoretiker ägnar sig exempelvis åt teoretiska analyser av politiska systems framgångar i att lösa miljöproblem och inom den normativa politiska teori så kan exempelvis frågor om vad som är en rättvis fördelning av klimatansvar utredas. Inom området internationell politik försöker vissa förklara framgång och icke framgång i internationella miljöförhandlingar, andra ägnar sig åt studiet av EU:s miljöpolitik. Även utvecklingsländernas miljöarbete bedrivs det forskning inom och ges undervisning om.

Vilka kurser läser man?

Inriktning miljöpolitik - kursöversikt

Termin 1

Miljövetenskaplig baskurs (15 hp) 
Naturresurshushållning (15 hp)
 

Termin 2

Processer i miljön (7,5 hp)
Strategier för hållbar utveckling (7,5 hp)
Statistik (15 hp)

 

Termin 3

Institutioner och aktörer i demokratin (15 hp)

Politisk teori (7,5 hp)

Internationell politik (7,5 hp)

Termin 4

Demokrati och demokratisering i ett jämförande perspektiv (15 hp)

Miljöpolitikens villkor (15 hp)

Termin 5

Valbara fortsättningskurser i Miljövetenskap, 30 hp:
Miljöpsykologi, 15 hp resp 30 hp, Tillämpad miljörätt, 15 hp, Miljöpolitik, 2*7,5 hp, GIS 2*7,5 hp, Miljöekonomi, 15 hp, Miljökonsekvensanalys, 15 hp, Miljöledningssystem, 15 hp), Praktikkurs, 15 hp

Termin 6

Metod inklusive uppsatssamordning i statsvetenskap, 15 hp

Examensarbete i statsvetenskap, 15 hp

Grundkurserna i statsvetenskap ger en överblick över hela det statsvetenskapliga ämnesområdet, d.v.s. politiska idéer och ideologier, internationell politik och internationella organisationer, det politiska systemet i Sverige och i andra länder, offentlig rätt och förvaltning, politisk opinionsbildning och propaganda, politisk beteende hos medborgare och politiker samt strategiskt tänkande hos politiska aktörer, samt det vetenskapliga förhållningssättet vid studiet av politik. Kursen syftar till att ge förmågan att analysera aktuell samhällsdebatt ur ideologisk och propagandistisk synvinkel, söka, kritiskt granska och muntligt redovisa politisk information från inhemska och internationella källor, samt att analysera statsvetenskapliga problem och redovisa dem muntligt eller skriftligt. Terminen består av kurserna ”Institutioner och aktörer i demokratin” (15 hp) och ”Politisk teori och internationell politik” (15 hp)

Terminen startar med delkursen "Demokrati och demokratisering i ett jämförande perspektiv" (15 hp). Med utgångspunkt i de stora skillnader det är mellan olika demokratier erbjuder den här kursen en djupdykning i några av de för demokratin mest centrala frågeställningarna. Kursen behandlar särskilt frågor kring hur demokrati kan förstås och definieras, om och varför ett demokratiskt system kan anses vara eftersträvansvärt, hur ett demokratiskt system kan etableras och upprätthållas, hur det underliggande samhällets karaktär påverkar villkoren för det demokratiska systemets utformning, samt vilka utmaningar demokratiska system – gamla som nya – har mött och står inför. I kursen ”Miljöpolitikens villkor” (15 hp) tillägnar du dig fördjupade kunskaper inom miljöpolitikens område. Du kommer att lära dig om analytiska traditioner som politisk teori, förvaltning och svensk och internationell politik. Du förväntas nå en fördjupad förståelse av ett antal statsvetenskapliga skolbildningar (t.ex. demokratiteori, institutionell teori, maktteori, rättviseteori) och hur dessa kan användas för att analysera politik för hållbar utveckling.

Den avslutande terminen 6 ges kursen Metod inklusive uppsatssamordning i statsvetenskap (15p). Efter genomgången kurs skall du ha förmåga att med vetenskapligt godtagbara metoder självständigt genomföra en kvalificerad forskningsuppgift, utformad i enlighet med relevanta teoretiska frågeställningar, vilket du genomför via den påföljande kursen Examensarbete i statsvetenskap. Denna kurs innehåller inga föreläsningar, utan du arbetar självständigt med en uppsats med miljöpolitisk inriktning med vägledning av den handledare du skriver arbetet för. Under föregående fördjupningskurser har många moment syftat till att förbereda dig för examensarbetet, varför du kommer att vara väl förberedd och insatt i din forskningsuppgift när det blir dags att börja skriva.

Vad kan vara bra att komplettera med?

Det är givetvis svårt att ge ett mer precist förslag över vilka valfria kurser som bör väljas. Ditt val skall styras av intresse och framtidsplaner. Det är med ofta bra att som samhällsvetare specialisera sig inom ett område. Ett sådant val av specialisering har du redan gjort, i och med att du valt denna utbildning. Lika väl kan en sådan specialisering utvecklas ytterligare. Generellt kan man säga att det finns tre strategier som du kan följa när du väljer bland de valfria kurserna.

Strategi ett är att skaffa sig en miljövetarutbildning där miljöpolitik kompletteras med så mycket naturvetenskap som möjligt. Du bör alltså välja bland de valfria kurser som utbjuds från den naturvetenskapliga sidan och som du har behörighet till. Denna inriktning är särskilt intressant för dig som tror dig komma att jobba inom en organisation där samhällsvetare och naturvetare arbetar med samma frågor, men ur delvis olika perspektiv, t ex som forskare med tvärvetenskaplig inriktning, eller som utredare/forskare vid någon av de större miljöorganisationerna eller förvaltningarna.

Strategi två innebär att du satsar på bredd inom fältet miljö. Fortfarande har du din spetskompetens inom området miljöpolitik, men därutöver får du med dig i bagaget en rad olika miljöinriktade kurser inom såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap. Med en sådan målsättning bör du välja kurser som innehållsligt är så spridda som möjligt, t ex miljöekonomi, miljöpsykologi, miljörätt, samt ett antal mer naturvetenskapligt inriktade kurser. Denna strategi lämpar sig för dig som antingen har en stor törst för miljöfrågor i allmänhet och/eller för dig som ganska säkert vet att du vill arbeta med miljöfrågor men kanske inte riktigt vet var, eller på vilket sätt.

Strategi tre innebär att du inriktar de valfria kurserna mot främst samhällsvetenskapliga miljökurser. På så sätt får du, utöver de djupa kunskaperna i statsvetenskap med miljöinriktning, en viss bredd men som helhet ändå en djup samhällsvetenskaplig förståelse för miljön och miljöfrågor. Ett sådant val är lämpligt för den som tänker sig att jobba med något där det främst är den samhällsvetenskapliga förståelsen av miljöproblem som efterfrågas, och där andra perspektiv bearbetas av människor med andra bakgrunder.

Utlandsstudier

Om du är intresserad av att läsa utomland, kontakta den internationella koordinatorn vid statsvetenskapliga institutionen som har många tips och kontakter. Institutionen har även samarbete med många internationella universitet där mastersutbildningar i "Environmental Politics" ges och som du har behörighet att läsa om så önskas.

Vad blir man?

Statsvetenskap kombineras i allmänhet med andra samhällsvetenskapliga ämnen. Samhällsvetenskapliga utbildningar leder sällan till ett specifikt yrke utan ger generella kunskaper samt förmåga att självständigt analysera komplexa skeenden såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Traditionellt arbetar "statsvetaren" främst inom den offentliga sektorn, men i takt med de senaste årens rationaliseringar och privatiseringar har många istället börjat arbeta inom den privata sektorn, t ex i organisationer och industri. Allt fler väljer också att starta egna företag och dessa är främst inriktade på administration, utredningsarbete och utvärderingsuppdrag. Genom det svenska inträdet i EU har statsvetare fått en utvidgad arbetsmarknad som också erbjuder delvis nya arbetsuppgifter. En statsvetare med miljöinriktning får, utöver en god vetenskapsmetodologisk bildning, synnerligen god kunskap om och förståelse för den svenska miljöförvaltningen, något som är värdefull inom många fack. Typiska arbetsuppgifter/yrkestitlar efter att ha läst miljöpolitik (statsvetenskap) är:

  • Utredare/kvalificerad utredare inom i stort sett alla organisationer som har miljömässiga beröringspunkter
  • Forskare/lärare vid universitet, högskola och gymnasium
  • Departementssekreterare
  • Handläggare av miljöärenden vid myndigheter och förvaltning, t ex Naturvårdsverket och Sida
  • Samordnare, t ex inom EU
  • Politisk sakkunnig
  • Politisk sekreterare
  • Journalist, informatör, informationssekreterare
  • Marknadsundersökare