Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Länkstig

Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram: Miljöekonomi

Inriktningen miljöekonomi ger dig färdigheter att konkret kunna arbeta med miljöfrågor i företag och offentlig sektor. Kurserna i nationalekonomi ger dig god kunskap om och praktisk erfarenhet av statistiskt och ekonomiskt analysarbete – viktiga färdigheter för beslutsfattare på alla nivåer i samhället.

När du väljer att studera miljöekonomi kommer du att få med dig färdigheter för att konkret kunna arbeta med olika miljöproblem. Genom att lära dig nationalekonomi lär du dig att kommunicera med och är själv lämplig som beslutsfattare på många olika nivåer i samhället såsom kommun, länsstyrelse, regerings och EU-nivå. Att läsa miljöekonomi är alltså ett viktigt sätt att påverka och få inflytande över hur vår miljö i framtiden kommer att se ut.

Om du har ett intresse för miljöproblematik i utvecklingsländer, har du möjlighet att skriva din uppsats på plats i ett utvecklingsland. Detta kallas MFS (Minor Field Studies) och är finansierat av Sida. Miljöekonomiska enheten har ett unikt samarbete med Sida. Som miljöekonomer fungerar vi som rådgivare åt Sida, men vi har också en verkställande roll då Sida finansierar olika projekt där forskare från enheten ingår. Både Sida och andra organisationer som Världsbanken och FN är i stort behov av miljöekonomer.

Nationalekonomi är i högsta grad en beteendevetenskap. Ofta är nationalekonomi influerad av statsvetenskap, psykologi och andra samhällsvetenskaper. En stor fördel inom nationalekonomi är att vi dessutom har utvecklade metoder för att studera hur man skall använda samhällets begränsade resurser på bästa sätt. Under kursernas gång får man de kunskaper i matematik och statistik som behövs, du behöver alltså inte ha läst matematik eller statistik på universitetet tidigare.

Vilka kurser läser man?

Inriktning miljöekonomi - kursöversikt

Termin 1

Miljövetenskaplig baskurs (15 hp) 
Naturresurshushållning (15 hp)

 

Termin 2

Processer i miljön (7,5 hp)
Strategier för hållbar utveckling (7,5 hp)
Statistik (15 hp)

 

Termin 3

Grundkurs i nationalekonomi (30 hp)

 

Termin 4

Fortsättningskurs i nationalekonomi för SMIL (30 hp)

 

Termin 5

Valbara fortsättningskurser i Miljövetenskap, 30 hp:
Miljöpsykologi, 15 hp resp 30 hp, Tillämpad miljörätt, 15 hp, Miljöpolitik, 2*7,5 hp, GIS 2*7,5 hp, Miljöekonomi, 15 hp, Miljökonsekvensanalys, 15 hp, Miljöledningssystem, 15 hp), Praktikkurs, 15 hp

Termin 6

Fördjupningskurser i nationalekonomi (15 hp)

Examensarbete (15 hp) 

ger en överblick över hela det nationalekonomiska ämnesområdet; exempelvis hur konsumenters och företags val av efterfrågan och utbud av varor och tjänster ser ut, olika marknadsformer, begrepp som inflation, arbetslöshet, bruttonationalprodukt, tillväxt, ekonomisk politik behandlas. Internationella monetära och handels frågor beskrivs och analyseras. Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper i ekonomisk teori och politik samt ge förmåga att tillämpa ekonomisk teori på aktuella problem. Kursen avser att ge kännedom om ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser.

består av kurser i metoder för ekonomisk analys, mikroekonomi, miljöekonomi (Environmental Economics, ges på engelska) samt en uppsatskurs, 7,5 hp. Terminen startar med delkursen ”Metoder för ekonomisk analys” (7,5 hp) som inleds med en kort doktrinhistorisk översikt. Därefter berörs matematiska och statistiska metoder samt hur de tillämpas inom nationalekonomi. Mikroteori (7,5 hp) fördjupar teorin för enskilda konsumenters och producenters beteenden och knyts samman i teorin för allmän jämvikt.

Dessutom behandlas avvikelser från den fullkomliga konkurrensmodellen i form av konkurrensbegränsningar, externaliteter och asymmetrisk information. Environmental Economics (7,5 hp) presenterar de välfärdsteoretiska grunderna för ämnet inklusive centrala begrepp som externaliteter och kollektiva nyttigheter. Analys av styrmedel med särskild tonvikt på ekonomiska styrmedel behandlas och samhällsekonomisk analys av miljöproblem introduceras där teori och metod för värdering av miljön innefattas. Uppsatsarbete, 7,5 hp syftar till att ge färdighet i självständig analys av miljöproblem med hjälp av nationalekonomisk teori och vetenskaplig metod, liksom att ge färdighet i att skriva och strukturera rapporter om miljöproblem.

ges helt och hållet på engelska. Obligatorisk kurs är Econometrics (7,5 hp). Denna kurs ger en introduktion till sannolikhetslära och statistik och fokuserar sedan på linjär regressionsanalys. Tolkning och hypotestestning genomgås och vissa utvidgningar av standardmodellen introduceras. Datorlaborationer med övningar och inlämningsuppgifter utgör en viktig del av kursen och baseras på verklig data. Därefter följer en valbar kurs i nationalekonomi. Kursen avslutas med examenskurs i miljöekonomi (15 hp).  Efter genomgången kurs skall studenten ha förmåga att med vetenskapliga metoder självständigt genomföra en kvalificerad forskningsuppgift, utformad i enlighet med relevanta teoretiska frågeställningar. Denna kurs innehåller inga föreläsningar, utan består av en uppsatsskrivning och opposition på andra studenters uppsatser. Studenten arbetar självständigt och tillsammans med sin handledare.

Vad blir man?

Miljöekonomer med kunskaper om miljörevision och miljöjuridik efterfrågas idag av både företag, som konsulter och offentlig sektor. En nationalekonom med miljöinriktning får, utöver en god ekonomisk teoribildning, synnerligen god kunskap om och praktisk erfarenhet av statistiskt och ekonomiskt analysarbete. Yrkesvalet är alltså inte begränsat till enbart miljörelaterade jobb. Möjliga arbetsuppgifter/yrken efter att ha läst miljöekonomi (nationalekonomi) är:

  • Utredare/kvalificerad utredare inom i stort sett alla organisationer.

  • Forskare/lärare vid universitet och högskola.

  • Miljösamordnare och miljöansvarig på privata företag (ex. ICA, Shell)

  • Konsultarbeten runt miljöklassificering och miljöledning (ex. IVL, Grön Tillväxt AB).

  • Handläggare vid myndigheter och förvaltning (ex. Naturvårdsverket och Sida, miljödepartementet, finansdepartementet och jordbruksdepartementet).

  • Samordnare inom exempelvis EU

  • Politisk sakkunnig

  • Journalist, informatör, informationssekreterare

Exempel på uppsatser i miljöekonomi

  • Tillväxt och miljö – Existerar Kuznetskurvor för Luftföroreningar.
  • Nox-avgiften – utvärdering av ett ekonomiskt styrmedel.
  • Taxiavregleringens effekter i Göteborg.
  • Hållbar tillväxt – en teoretisk studie.
  • Är miljömärkning effektivt som styrmedel?
  • PANT – en morot för konsumenten? MFS (Minor Field Studies)
  • Economic and environmental Impacts of nature-based tourism, a case study in Ponta d’Ouro, Mozambique.
  • The impact of solid waste on hydropower generation, Costa Rica.
  • The value of irrigation water along the Orange river in Namibia.
  • The value of Grazers for Fisheries and Tourism at the Lighthouse Reef Atoll, Belize.
  • Ecological sustainable tourism on Zanzibar.
  • Assessment of the Resource Rent in the Namibian Fisheries.

Vad kan vara bra att komplettera med?

Grundregeln för en student bör alltid vara att val skall styras av intresse och framtidsplaner och för den som vill fördjupa sina kunskaper ytterligare, eller bredda sig, är nedanstående några förslag på studier som kan komplettera inriktningen miljöekonomi.

Miljörevision och miljöjuridik

Traditionellt har miljöarbeten efterfrågats främst inom den offentliga sektorn men privata företag i alla storlekar har blivit alltmer miljömedvetna, vilket lett till att miljövetare ofta arbetar både direkt i företag eller på konsultföretag, som assisterar dem i miljöarbetet.

Företagsekonomi

Vissa grunder i företagsekonomi förenklar kommunikation och förståelse för vad privata företag efterfrågar och samtidigt kan noteras att ekonom är ett vitt begrepp i Sverige som används för både nationalekonomer och företagsekonomer, vilket innebär att nationalekonomer gärna kan ha en orientering i företagsekonomi och vice versa.

Naturvetenskapligt orienterad miljövetenskap

God naturvetenskaplig kunskap om miljöproblem och kommunikationsförmåga runt miljöproblem med naturvetare är ett allmänt mål för denna utbildning, men kan givetvis förstärkas med ytterligare studier i naturvetenskapligt orienterad miljövetenskap. Denna inriktning är särskilt intressant för dig som tror dig komma att jobba inom en organisation där samhällsvetare och naturvetare arbetar med samma frågor, men ur delvis olika perspektiv, t ex som forskare med tvärvetenskaplig inriktning, eller som utredare/forskare vid någon av de större miljöorganisationerna eller förvaltningarna.

Språkstudier

I takt med en ökad globalisering blir kontakter med andra länder vanligare och viktigare. Generellt har svenska studenter efter fullgjorda grundutbildningar goda kunskaper i svenska och engelska men utöver detta ringa språkkunskaper. Goda kunskaper i ett tredje språk kan vara ett konkurrensmedel. Idag finns möjligheter för svenskar att få miljöjobb utomlands inom organisationer som Världsbanken, Sida, FAO, OECD och EU. Inom dessa organisationer och liknande är ett tredje språk alltid meriterande.

Statsvetenskap och kulturgeografi

Nationalekonomi, Statsvetenskap och Kulturgeografi är ämnen som traditionellt efterfrågats för arbetsuppgifter rörande förvaltning och utredning inom offentliga organisationer som kommuner, länsstyrelser, statskontor, och departement. Kunskaperna i nationalekonomi, inklusive statistik och kvantitativt analysarbete, kan alltså kompletteras med grundläggande kunskaper i Statsvetenskap eller Kulturgeografi.

Om nationalekonomi

En grundläggande föreställning i nationalekonomi är att det råder knapphet på resurser i förhållande till de mänskliga behoven. Till följd av denna knapphet krävs vissa val i en ekonomi: Vilka varor och tjänster ska produceras? Hur ska dessa varor och tjänster produceras? Hur ska varorna och tjänsterna fördelas bland individer och grupper i samhället? Som akademiskt ämne är nationalekonomi relativt ungt, 1727 inrättades den första professuren i ämnet och 1741 blev Anders Berch Sveriges förste professor i nationalekonomi. De grundläggande frågorna som nämns ovan är dock uråldriga och i princip var redan Adam och Eva tvungna att besvara dem.

I dag är nationalekonomi en av de mest inflytelserika av alla vetenskaper och nationalekonomer kommenterar dagligen frågor runt vår ekonomi i media. Nationalekonomiska institutionen i Göteborg har närmare 100 forskare och lärare. Grundutbildningen i nationalekonomi omfattar cirka 1500 studenter per år.

Utöver specialisering i miljöekonomi kan även kursval inriktas mot exempelvis utvecklingsekonomi, ekonometri och finansiell ekonomi. Kurserna kan läsas som fristående kurser, men de kan även ingå i program. Möjligheterna att förlägga delar av utbildningen utomlands är goda. Avdelningen för utlandsstudier vid Göteborgs Universitet samverkar med flera utländska universitet såväl på individuell basis som inom ramen för olika utbytesprogram. Den som vill orientera examensarbetet mot utvecklingsfrågor har sedan länge möjligheten att söka Sidas Minor Field Study stipendium för resa och datainsamling i ett utvecklingsland ett par månader.

Institutionen har en bred forskningsprofil. Arbetsmarknadsfrågor, offentlig ekonomi, utvecklingsekonomi, finansiell ekonomi, produktion och produktivitet, ekonomisk tillväxt, public choice, miljö och resursfrågor i industri- och utvecklingsländer är exempel på områden som analyseras. Merparten av forskningen är av grundforskningskaraktär och ofta med empiriska tillämpningar. Det råder inte vattentäta skott mellan olika områden, exempelvis forskar miljöekonomer om välfärdsteori, offentlig ekonomi, produktivitet och etiska principer.

Om miljöekonomi

Under framförallt 1900-talet och i synnerhet under efterkrigstiden har en mer specifik teoribildning utvecklats, miljö- och resursekonomi, som behandlar uppkomst och hantering av miljö- och resursproblem. Ytterst handlar miljö och ekonomi om samma sak, att hushålla med resurser och vidmakthålla resursbasen.

Inom miljö- och resursekonomin kan tre huvudfrågor identifieras:

  • Varför uppkommer miljöproblem?
  • Hur ska icke-marknadsprissatta miljöresurser, som exempelvis ren luft och biodiversitet, värderas?
  • Hur kan miljöproblem korrigeras, läs styrmedel, på effektivast möjliga vis?

En grundläggande orientering och kunskap om hur nationalekonomer analyserar dessa problem är önskvärd för handläggare inom myndigheter, beslutsfattare inom industrin och politiker. Beslutsfattare inom olika myndigheter kan med hjälp av nationalekonomiska verktyg utvärdera olika projekt, både med avseende på de reala ekonomiska effekterna men även med avseende på vilka effekter som de har på utnyttjande av miljön, de kan även utifrån dessa utvärderingar arbeta med utformande av styrmedel för att uppnå önskvärda resultat. Beslutsfattare inom industrin måste, för att kunna anpassa sig efter den nya verkligheten, ha kunskaper om vilka effekter på ekonomin som produktionen har i form av t.ex. miljöproblem. Detta är av vikt både för att kunna ta hänsyn till och förutse framtida reglering av miljöproblem, men även för att kunna ta hänsyn till den ökade miljömedvetenheten hos deras kunder, konsumenterna.

Vid nationalekonomiska institutionen finns idag Enheten för Miljöekonomi (EME). Vid EME bedrivs forskning inom ett brett fält av miljö- och resursekonomin. En stor del av den miljöekonomiska forskningen är inriktad mot tillämpningar för utvecklingsländer och EME har ett väl utvecklat samarbete med den svenska biståndsorganisationen Sida. Efter att ha fullgjort utbildningsprogrammet med miljöekonomisk inriktning har du behörighet att söka vår forskarutbildning.