Länkstig

Mikaela Starke

Professor

Institutionen för socialt arbete
Besöksadress
Sprängkullsgatan 23
41123 Göteborg
Rumsnummer
D404
Postadress
Box 720
40530 Göteborg

Om Mikaela Starke

Forskningsområde Den forskning som jag bedriver utgår från olika perspektiv på intellektuella funktionshinder. Från föräldrars perspektiv, hur livet kan gestalta sig med barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar, men även barn, unga och vuxnas perspektiv på och erfarenheter av att ha vuxit upp med föräldrar som har intellektuella funktionsnedsättningar. Andra utgångspunkter i den forskning som jag genomför fokuserar föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras erfarenheter av föräldraskap och professionellas föreställningar om och perspektiv på föräldrarna. Utöver det har jag studerat våldsutsatthet och exkludering av personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Perspektivet på intellektuella funktionshinder har jag även burit med mig i andra forskningsprojekt som har studerat insatser som ges till personer som är långtidsarbetslösa samt insatser för att förebygga och avbryta gängkriminalitet.

Förutom detta är jag även intresserad av att studera interventioner och hur dessa implementeras vilket bland annat har format två pågående forskningsprojekt. Forskningsprojektet "Brottsoffer med intellektuell funktionsnedsättning. Att identifiera målgruppen och förbättra bemötandet med hjälp av frågemetoden LDSQ." finansieras av Brottsofferfonden och leds av Elisabeth Punzi. Tillsammans med Johan Melander Hagborg, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet översätter vi formuläret, prövar det inom hälso och sjukvården, socialtjänsten och polismyndigheten och därefter kommer vi att göra eventuella anpassningar till den svenska kontexten.

Forskningsprojektet "Kunskapscirkulation i samverkan inom området intellektuella funktionsnedsättningar och våld" finansieras av Forte och genomförs tillsammans med Elisabeth Punzi och Johan Melander Hagborg samt representanter från Funktionsstödsförvaltningen och Socialtjänsten i Göteborgs stad och Myndigheten för delaktighet (MFD) samt Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Projektet baseras på forskning som visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning är mer våldsutsatta än andra medborgare. Forskning visar även att professionella som möter målgruppen brister i att upptäcka våldsutsatthet, och att de som möter våldsutsatta saknar kunskap om målgruppen. Det innebär att målgruppen inte erbjuds stödinsatser i samma grad som andra medborgare. Samverkansprojektet motiveras utifrån behov av kunskapscirkulation inom socialtjänsten och forskning, för att identifiera förebyggande insatser och stödinsatser inom området intellektuell funktionsnedsättning och våld. Mer specifikt är det tvådelade syftet att professionella inom socialtjänsten samt forskare inom området ska kartlägga och analysera: 1. former för kunskapscirkulation i samverkan inom socialtjänstens verksamheter och i forskning, samt vidareutveckling av kunskap 2. forskning om, och praktikens erfarenhet av, förebyggande insatser och stödinsatser inom området, samt metodutveckling

På uppdrag av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har jag tillsammans med Anneli Larsson, institutionen för socialt arbete, genomfört en processutvärdering av implementeringen av Group Violence Intervention (GVI) inom de tre myndigheterna; socialtjänsten Göteborg stad, Frivården och Polismyndigheten. Under 2024 har BRÅ anslagit ytterligare medel för att intervjuer med målgruppen för GVI ska kunna genomföras på de orter där GVI har implementerats; Göteborg, Örebro, Malmö, Uppsala, Huddinge samt Järfälla/Upplands-Bro.

Tidigare genomförda forskningsprojekt

Vägar till arbete för långtidsarbetslösa: en jämförelse av kommunala och privata arbetsmarknadsinsatser, effekter, mekanismer och implementering. Projektledare och genomförde studien tillsammans med Katarina Hollertz, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och Tina Olson Högskolan i Jönköping. Projektet genomfördes med medel från Forte. Studien syftade till att undersöka och jämföra mål, innehåll, utformning och effekter av olika program som ges inom kommunen samt icke vinstdrivande privata organisationer och följande frågeställningar har adresserats: Vilka programkomponenter och andra faktorer bidrar till att deltagarna kommer in på arbetsmarknaden. Vilka resultat nås när det gäller att öka deltagarnas sociala kapital, delaktighet och självtillit? Hur inverkar organisatoriska faktorer och processer på deltagarnas resultat och möjligheter att nå arbetsmarknaden?

Den programteoretiska analysen visade att programmen som gavs av kommunen och av ideella organisationer (NGO) har flera olikheter. Arbetsträningen inom NGOs skedde i egna verksamheter och i kommunen på arbetsplatser inom offentlig verksamhet och i privata verksamheter. NGO programmen pågick 3 månader med eventuell förlängning medan de kommunala programmen pågick 1 år eller längre. Inom NGOs uppfattades det vara av betydelse att anställda hade egen erfarenhet av arbetslöshet och kommunen premierades akademisk utbildning. Inom NGO programmen var målsättningen att deltagarna gjorde en förflyttning närmare arbetsmarknaden med ett ökat välbefinnande och inom kommunen var målet att deltagarna fick en egenförsörjning. Analysen av 1) skillnader mellan deltagarna i de kommunala programmen med de som fanns inom NGOs program och 2) skillnader mellan mättillfällena, innan de påbörjade programmen (T1) och efter sex månader (T2) visade inga skillnader. Dock skiljde sig de olika grupperna åt när det gällde ålder, kön, etnicitet och inkomst och inkomstkälla. Inom de programmen som gavs av NGO’s var deltagarna något äldre, oftare kvinnor, födda i Sverige med svenska som modersmål och hade en högre inkomst jämfört med de som deltog i de kommunala programmen. Inkomstkällan skiljde sig också åt mellan grupperna, där deltagarna i de kommunala programmen oftare erhöll försörjningsstöd, medan de som deltog i NGO:s program framförallt hade sjukersättning. Ålder var positivt korrelerat till självtillit och uthållighet och modersmål hade en negativ korrelation till humant kapital och uthållighet. Ett ytterligare fynd var att de som hoppade av programmen hade en högre självmotivation och självtillit, färre psykiska problem och mindre dysfunktionalitet, jämfört med de som fortsatte i programmen. De som hoppade av angav i högre utsträckning att barnomsorg var en barriär för att få sysselsättning jämfört med de som var kvar i programmen. Avhopparna som fanns inom kommunala insatser hade färre psykiska problem jämfört med avhoppare från NGO’s som angav mer inlärningssvårigheter.

Föräldrautbildningsprogram, Parenting Young Children (PYC) Forskningsledare för "Implementering av ett föräldrautbildningsprogram ”Parenting Young Children (PYC)", ett program utvecklat för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta görs i samarbete med programmets utvecklare Robyn Mildon och Catherine Wade, Parenting Research Center, Melbourne, Australien.

Programmet är framtaget av Dr Robyn Mildon och Dr Catherine Wade, Parenting Recearch Center, Melbourne, och riktar sig till föräldrar med intellektuella funktionshinder som har barn yngre än sju år och syftar till att utveckla föräldrarnas förmåga till omsorg om och samspel med barnet. Jag har studerat hur programmet har mottagits av både föräldrar och professionella inom socialtjänsten. Resultaten visar bland annat att programmet bidrar till ett förbättrat samarbete mellan professionella och föräldrar, samt att barnens behov blir mer tydliga för föräldrarna. Idag används föräldrautbildningsprogrammet i flera av landets kommuner och har inneburit ett nationellt förändringsarbete bland professionella som möter föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar (se http://www.pyc.se).

Forskningen har legat till grund för Elaine McHugh, doktorsavhandling Organizational and educational issues in implementing Evidence Informed Programs in Sweden: Parenting Young Children, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Projektet finansieras med medel från Forte.

PYC på webben http://www.pyc.se/

Publikationer i PYC-projektet Understanding support workers’ competence development in working with parents with intellectual disability, Journal of Intellectual Disabilities Parenting with disabilities: Experiences from implementing a parenting support programme in Sweden, Journal of Intellectual Disabilities

Forskningsseminarium om PYC Centre for Research on Children and Families (CRCF) seminars at McGill University, Montreal, Canada 15-09-02: Parents with Intellectual Disabilities: Social Policy and Support Service Perspectives in Sweden

Forskningsprojektet PYC i media

"Stöd till föräldrar på deras villkor" artikel publicerade i Forskning om funktionshinder pågår, Uppsala universitet.

Nöjda deltagare i PYC föräldrautbildning" - nyhet publicerad på Borås Högskolas webbplats i samband med ett seminarium om PYC på FoU Sjuhärad Välfärd. Publicerad 15-11-09. "PYC – ett viktigt föräldrautbildningsprogram" - artikel publicerad i Partille Tidning 15-09-07

Debattinlägg: "Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta föräldrar" Publicerat i DN Debatt 15-06-08.

Fallet Felix: SVT Västernorrland reportageserie 4-8 juni 2015 om intellektuellt funktionsnedsatta föräldrar. Intervjuer med Mikaela Starke

Lyssna på reportaget om forskningsprojektet PYC, sänt i P1 Morgon 2015-05-11: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6162026

Lyssna på nyhetsinslaget om forskningsprojektet PYC, sänt i P1 Ekot 2015-05-11: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6162133

◾Prostitution och utsatthet för brott, professionellas beskrivning av kvinnor och män med intellektuella funktionshinder i prostitution och prostitutionsliknande sammanhang

Forskningsprojektet "Mellan autonomi och offerskap" i samarbete med docent Jari Kuosmanen, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Finansieras med medel från Brottsoffermyndigheten.

I projektet undersökte vi professionellas erfarenheter av att möta personer med intellektuella funktionsnedsättningar som varit utsatta för brott i samband med prostitution eller prostitutionsliknande sammanhang. Resultaten från studierna visar bland annat att dessa personer inte får det stöd de har rätt till vid en rättsprocess. Fungerande förhörsmetoder saknas, vilket kan leda till att vittnesmål från personer med intellektuella funktionsnedsättningar inte tas på allvar och att brottet inte prövas. I en nyligen utgiven rapport återfinns resultat från studierna. Några av myndighetens rekommendationer till regeringen avseende förändringar som bör genomföras baseras på slutsatser från projektet.

Presentationer av forskningsprojektet Konferensen "Forskning pågår - Sociala problem, exkludering och kontroll – utmaningar för socialt arbete i vår tid" 15-12-03.

Ladda ner Mikaela Starke och Jari Kuosmanens presentation om projektet från konferensen Forskning pågår 2015: "Exkludering, inkludering och offerskap - kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar som är utsatta för brott i prostitutionssammanhang". Presenterades 15-12-03.

Riktat Föräldrastöd (RiFS) En aktionsforskningsansats för att kartlägga behov och förbättra stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning".

Projektledare Professor Malin Broberg, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet, Fil Dr David Norlin Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet, Fil Dr Hera Nowak, Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Finansierades med medel från Folkhälsoinstitutet. RiFS slutrapport FoU Väst/GR

I resultaten från intervjuer med föräldrar framkommer att de upplever att de fungerar som samordnare för de professionella som ger barnet insatser och att framförallt mödrarna uppger att de behöver mer känslomässigt stöd än vad de får. Ett av projektets syften var att inspirera professionella att utveckla föräldrastöd och ett resultat av detta är den pågående föräldrautbildningen ”Steg-ett ut” som ges av Göteborgs Stad.

◾Biträdande forskningsledare för forskningsprojektet ”Betydelse av förankring och ledarskap för genomförande och effekter av fem lokalt initierade utvecklingsprojekt för samverkan mellan aktörer som ger stöd till familjer vars barn har funktionsnedsättning” tillsammans med projektledare professor Malin Broberg, och doktorand Hera Nowak, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

◾Forskningsledare för forskningsprojektet ”Unga vuxna med kognitiva nedsättningar uppväxta med föräldrar som har liknande svårigheter och yrkesverksammas sociala representationer av de ungas uppväxt och insatser i familjerna”.

◾Forskningsledare för forskningsprojektet ”Så här vill jag beskriva min uppväxt - unga vuxna berättar om sin barndom med en förälder med utvecklingsstörning”.

◾Forskningsledare för forskningsprojektet ”Kvinna – utvecklingsstörning - prostitution: förekomst och beskrivningar från fältet”. Tillsammans med docent Jari Kuosmanen, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.

Undervisning och kursansvar Undervisning på socionomprogrammet grund-, avancerad och doktorandnivå. Kursansvar på avancerad och doktorandnivå. Handleder studenter på grund-, avancerad nivå samt doktorander.