Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Elisabeth Punzi

Elisabeth Punzi

Universitetslektor

Institutionen för socialt
arbete
Telefon
031-786 15 17
0766-18 15 17
E-post
elisabeth.punzi@socwork.gu.se
Besöksadress
Sprängkullsgatan 25
41123 Göteborg
Rumsnummer
D351
Postadress
Box 720
40530 Göteborg

Om Elisabeth Punzi

Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Specialist i neuropsykologi. Fil. dr. och docent. Som praktiker har jag arbetat med människor i socialt utsatta situationer, inom psykiatri, missbruksvård och rehabilitering vid långtidsarbetslöshet. Jag har arbetat med behandlingsinsatser och utredningar, inkl neuropsykologiska bedömningar.

Min avhandling behandlade missbruk av substanser och beteenden (t ex mat, sex och fysisk träning). Jag strävade efter att förstå de subjektiva upplevelserna hos människor som haft problem med missbruk av substanser och beteenden, och samtidig se deras problem ur ett kontextuellt perspektiv.

Jag har arbetat för Medicinsk humaniora där jag tillsammans med Fil. dr. Niclas Hagen, FLOV, arrangerat seminarier och symposier med relevans för medicinsk humaniora med särskilt fokus på kreativa uttryck, kultur och religion. Jag arbetar vid Center för Critical Heritage Studies (CCHS) som är en del av UGOT och ett samarbete med UCL London. Jag leder arbetet med Heritage and wellbeing samt sitter med i Kulturarvsakademins styrgrupp. Inom CCHS arbetar jag bland annat med frågor om psykiatrins och psykoanalysens kulturarv samt migranters och minoriteters kulturarv. Jag är också med i styrelsen för Svensk förening för filosofi och psykiatri.

Undervisning

Jag undervisar bland annat på kurser om psykisk hälsa/ohälsa, kris och trauma, missbruk, och vetenskaplig metod samt handleder uppsatser och doktorander.

Jag är också studierektor för institutionens forskarutbildning.

Forskningsintresse

Min forskning rör hur klientens erfarenheter kan utgöra fokus i praktisk verksamhet. Jag intresserar mig för villkoren för praktisk verksamhet, och för hur professionella kan fokusera på den enskilde klienten snarare än på diagnoser eller strukturerade insatser. Jag utgår ofta från existentiella, humanistiska, kritiska, Mad studies eller psykoanalytiska perspektiv där gängse diagnossystem och vanligen använda utrednings- och behandlingsmetoder problematiseras. Dessutom skriver jag om hur litteratur, konst och musik kan stödja återhämtning, involveras i utbildning och integreras i praktisk verksamhet.

Jag intresserar mig för psykiatrins kulturarv och vem som "har rätt" att definiera historien och kulturarvet. Vem ska berätta om historien när gamla psykiatriska institutioner görs om till företagsparker och bostadsområden? Vilka humana insatser och perspektiv fanns förr i världen, som vi kan lära från, och är dagens psykiatri så human som vi vill tro? Jag samarbetar med personer som är eller har varit brukare i psykiatrin, exempelvis inom föreningen Mad Heritage & contemporary arts, och som styrelseledamot i Gyllenkroken, ett aktivitetscenter för personer som är eller har varit "patienter" inom psykiatrin.

Utöver detta undersöker jag relationen mellan judendom och psykoanalys, särskilt Sigmund Freuds judiska identitet, hur han och andra judar blev utsatta för rasism, och hur hans förhållningssätt och psykoanalysen som disciplin behöver förstås mot denna bakgrund. Dessutom intresserar jag mig för forskning om högskolepedagogik.

Pågående forskning

Jag har fått medel från RJ för att etablera ett internationellt, interdisciplinärt nätverk som berör narrativ, kreativa uttryck och klinisk verksamhet. Nätverket leds av mig och Jarmila Mildorf, Paderborn Universität, Christoph Singer, Innsbruck Universität samt Cornelia Wächter, Dresden Universität. Tillsammans är vi redaktörer för bokserien Narratives and Mental Health som publiceras av det akademiska förlaget Brill.

Inom ramen för CCHS arbetar jag tillsammans med professor Hans Peter Söder vid Ludwig-Maximilians Universität, München samt James Loeb society, Murnau, där mecenaten James Loeb gärning fokuseras.

Tillsammans med Mikaela Starke och Anneli Larsson arbetar jag med ett forskningsprojekt om våld mot personer med intellektuell funktionshinder. Detta görs i samarbete med Myndigheten för delaktighet och vi fokuserar på vilka kunskaper om våld som finns, vilka metoder som används, och inte minst vad för kunskap och insatser som behövs.

Jag är en del av ett projekt om renovering av bostäder som leds av professor Paula Femenias, Chalmers, där jag särskilt tittar på psykosociala faktorer och hur renovering upplevs av de boende.

Jag är även med i ett forskningsprojekt som leds av Fil.dr. Lisa Rudolfsson som handlar om bemötande av kvinnor som blivit våldtagna. Studierna beaktar kvinnornas, den medicinska personalens och polisens perspektiv på hur bemötande fungerar idag och hur det kan bli bättre.