Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Elisabeth Punzi

Universitetslektor

Institutionen för socialt
arbete
Besöksadress
Sprängkullsgatan 25
41123 Göteborg
Rumsnummer
D351
Postadress
Box 720
40530 Göteborg

Om Elisabeth Punzi

Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi, Specialist i neuropsykologi. I min kliniska verksamhet har jag arbetat med människor i socialt utsatta situationer, inom psykiatri, missbruksvård och rehabilitering för personer som varit långtidsarbetslösa, ofta i samverkan med Socialtjänst och Försäkringskassan. Jag har arbetat med behandling och omfattande utredningar innefattande neuropsykologiska bedömningar.

Min avhandling behandlade missbruk av substanser och beteenden (t ex mat, sex och fysisk träning) och jag strävade efter att förstå de subjektiva upplevelserna hos människor som haft problem med olika former av missbruk, och samtidig se deras problem ur ett kontextuellt perspektiv.

Jag intresserar mig för frågor om genus, religion, etnicitet och identitet och har bland annat skrivit om kvinnor som haft historisk betydelse för psykiatri, psykologi och socialt arbete för Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL).

Jag har tidigare arbetat för Medicinsk humaniora där jag tillsammans med Fil. dr. Niclas Hagen, FLOV, arrangerat seminarier och symposier med relevans för medicinsk humaniora. Tillsammans med Fil. dr. Cecilia Pettersson, LIR, driver jag Nätverket för litteratur och psykologi.

Jag arbetar också vid Center för Critical Heritage Studies (CCHS) som är en del av UGOT och ett samarbete med UCL London. Jag är klusterledare för CCHS/Heritage and wellbeing och är med i ledningsgruppen för CCHS samt sitter med i Kulturarvsakademins styrgrupp. Inom CCHS arbetar jag bland annat med frågor om psykiatrins kulturarv och minoriteters kulturarv.

Undervisning

Jag undervisar bland annat på kurser om psykisk hälsa/ohälsa och vetenskaplig metod samt handleder uppsatser.

Forskningsintresse

Min forskning rör relationen mellan praktisk psykosocialt arbete och forskning, hur klientens erfarenheter och upplevelser kan utgöra fokus i klinisk verksamhe. Jag intresserar mig också för villkoren för klinisk verksamhet, och intresserar mig för hur praktiker kan fokusera på den enskilde klienten snarare än på diagnoser eller strukturerade insatser. Jag utgår ofta från kritiska eller humanistiska perspektiv där gängse diagnostiska system och vanligen använda utrednings- och behandlingsmetoder problematiseras och analyseras ur ett maktperspektiv. Dessutom skriver jag om hur litteratur, konst och musik kan integreras i klinisk verksamhet. Jag samarbetar med Psykiatri affektiva, SU, och skriver om deras verksamhet med konst och kreativt skrivande för inneliggande patienter.

Jag intresserar mig också för psykiatrins kulturarv och historia och vem som "äger rätten" att definiera historien och kulturarvet. Vad händer med brukarnas röster? Vem ska berätta om historien när gamla psykiatriska institutionern görs om till hotel, företagsparker och bostadsområden? Vilka humana insatser och perepektiv fanns inom psykiatrin förr i världen och är dagens psykiatri så human som vi vill tro?

Utöver detta undersöker jag relationen mellan judendom och psykoanalys samt intresserar mig för högskolepedagogiska frågor.

Pågående forskning

Jag har fått medel från RJ för att etablera ett internationellt, interdisciplinärt nätverk med forskare som intresserar sig för narrativ, kreativa uttryck och klinisk verksamhet. Nätverket heter Interdisciplinary Network for Narratives in Mental health och drivs i samarbete med bland andra Fil.dr Jarmila Mildorf och Fil.dr Christoph Singer vid Paderborn Universität samt Prof. Cornelia Wächter vid Bochum Universität, Tyskland.

Tillsammans med Nika Söderlund, Inst för socialt arbete, Kulturarvsakademin, samt Christoph Singer, Paderborn universität och Cornelia Wächter, Ruhr universität, arrangerade jag konferensen Material and immaterial heritage of psychiatry, vid GU, 11-12 juni, 2019.

Inom ramen för CCHS samarbetar jag även med professor Hans Peter Söder vid Ludwig-Maximilians Universität, München samt James Loeb society, Murnau, där mecenaten James Loeb gärning fokuseras.

Tillsammans med Mostafa Hosseini genomförs en intervjustudie med ensamkommande ungdomar från Afghanistan där vi bland annat undersöker deras uppfattningar om integrering och vad som underlättar integrering. Vi har fått medel från Allmänna barnhuset för detta projekt.