Litteraturlista Bokhistoria och bibliografi

I kursen läses valda bibliografiska och bokhistoriska verk med inriktning på boken som historisk artefakt och fysisk källa till historien. Examinationen sker genom att studenten väljer ett bibliografiskt studieobjekt (en bok, en eller flera editioner, en boksamling eller dylikt) och analyserar detta utifrån de kunskaper som förvärvats genom kurslitteraturen. Analysen presenteras i en uppsats om cirka 6–8 sidor samt genom ett samtal mellan examinator och student.

Litteraturlista (cirka 1 600 s.)

Läses lämpligast i följande ordning:

• Howsam, Leslie, Old books and new histories. An orientation to studies in book and print culture (Toronto, 2006), 105 s.
• Finkelstein, David, & Alistair McCleery (red.), The Book History Reader (Abingdon, 2002 mfl. ed.), kap. 2–8 (90 s.)
• Woudhuysen, H. R. & Michael F. Suarez (red.), The Book. A Global History (Oxford, 2013), kap. 1– 21, 28 (294 s.)
• Gaskell, Philip, A new introduction to bibliography (New Castle, Delaware, 1995), 413 s.
• Tanselle, G. Thomas, Bibliographical analysis. A historical introduction (Cambridge, 2009), 160 s.
• DuRietz, Rolf E., Den tryckta skriften (Uppsala, 1999), 342 s.
• C:a 200 s. av valfri litteratur ur G. Thomas Tanselle, Introduction to bibliography. Seminar syllabus (Charlottesville, 2002) och/eller litteratur med relevans till den examinerande analysen.

Filmer

Dessa kan studeras om intresse finns, men rekommenderas likväl, då de på ett tydligt och kanske mer lättfattligt sätt än litteraturen påvisar många av de egenskaper och detaljer hos böcker, som är bibliografiskt och bokhistoriskt viktiga att känna till.

• The Making of a Renaissance Book (1969).
• The Anatomy of a Book: Format in the Hand-Press Period (1991).
• How to Operate a Book (1986).
• Som ett praktiskt och instruktivt exempel på bibliografiskt detektivarbete kan även Randall McLeods föreläsning The Birth of Italics rekommenderas.