Göteborgs universitet
Bild
Kameraövervakning på vägg, två tjejer nedanför
Foto: Matthew Henry, Unsplash
Länkstig

Medborgarnas frihet i fara när stater ökar övervakningen

Ansiktsigenkänning och digitala fingeravtryck tillhör de teknologier som har börjat att testas i Sverige. Polis och andra myndigheter ser nya möjligheter att underlätta sin övervakning. Samtidigt rör det sig om kraftfulla teknologier som kan få långtgående konsekvenser för individen om tydliga regelverk saknas.

Marie Eneman är forskare vid Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet. Hon har de senaste åren varit projektledare för ett forskningsprojekt som studerat polisens användning av kroppsburna kameror – och sedan i våras även för ett nytt projekt där man tar ett bredare grepp kring nya typer av digitala övervakningsteknologier som nu introduceras inom polismyndigheten.

Det sistnämnda projektet handlar om sådant som biometriska teknologier, till exempel ansiktsigenkänning och digitala fingeravtryck. Något som är aktuellt, inte minst med tanke på det nya pilot­projekt som svensk polis drar i gång på Skavsta flygplats, där ansiktsigenkänning ska testas. 

– Nästa steg är ett större nationellt införande av biometriska teknologier vid samtliga svenska flygplatser som, enligt EU:s förordning gällande entry-exit-system ska vara i drift i maj 2022, berättar Marie Eneman. 

Samtidigt kom EU-kommissionen nyligen med ett förslag på nya lagar, där ett av förslagen går ut på att i princip förbjuda ansiktsigenkänning på offent­lig plats, förutom vid sökande efter försvunna barn eller utredning av terrorbrott. 

– Det är så pass kraftfull teknologi som kan få väldigt långtgående konsekvenser för individer. Tydliga regelverk måste finnas på plats som säkerställer individers integritet. Det finns alltid en risk för ändamålsglidning, säger Marie Eneman.

Många av de poliser som hon intervjuat uttrycker väldigt stora förväntningar på ny teknologi, säger hon.

– Det ska också sägas att många poliser reflekterar kring oron över vad det kan komma att innebära för människors integritet, och att det är en viktig aspekt. Sedan finns också ett fåtal som inte tror att det är rätt väg framåt, men de är verkligen i minoritet.

Hur långt kommer polisen gå om de själva får bestämma vad de vill övervaka?

– Polisen ser på dessa frågor utifrån sitt uppdrag vilket är ganska naturligt och då ser de en stor potential med nya kraftfulla teknologier baserat på AI. Detta balanseras upp av att Sverige är ett demokratiskt land som värnar viktiga demokratiska rättigheter.
 

Intervjun är hämtad från Dagens Nyheter

Fakta

Projekt Digital övervakning och dilemman i polispraktik: Att balansera teknologiska möjligheter och medborgares integritet beviljades finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och löper under tre år med start 2021.

Projektledare: Marie Eneman

Övriga projektmedlemmar: Bertil Rolandsson och Jan Ljungberg.

Mer information om projektet

Artikeln i Dagens Nyheter i sin helhet

Marie Eneman
Marie Eneman
Foto: Pressbild